Rudolf von Jhering
| Rudolf von Jhering | |
 | |
| Född | 22 augusti 1818[1][2][3] Aurich[4], Tyskland |
|---|---|
| Död | 17 september 1892[1][2][3] (74 år) Göttingen[4] |
| Begravd | Stadtfriedhof Göttingen[5] |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Göttingens universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Humboldt-Universität zu Berlin |
| Sysselsättning | Jurist[6], universitetslärare |
| Arbetsgivare | Wiens universitet Humboldt-Universität zu Berlin Leipzigs universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Justus-Liebig-Universität Gießen Göttingens universitet Basels universitet Kiels universitet Rostocks universitet |
| Barn | Hermann von Ihering (f. 1850) Elise Marie Agathe von Ihering (f. 1852)[7] |
| Redigera Wikidata | |
Rudolf von Jhering, född 22 augusti 1818 i Aurich, död 17 september 1892 i Göttingen, var en tysk rättslärd av den historiska skolan och universitetslärare. Han var svärfar till Victor Ehrenberg.
Jhering blev juris doktor i Berlin 1842 samt professor vid universitetet i Basel 1845, i Rostock 1846, i Kiel 1849, i Giessen 1852, i Wien, där han blev verkligt hovråd och adlades, 1868 samt i Göttingen 1872. Jhering utövade ett synnerligen stort inflytande på rättsvetenskapen. Hans främsta, dock ofullbordade, arbete är Geist des römischen Rechts auf den verschiedenen Stufen seiner Entwickelung (1852-99). Jherings skrifter hade också ett stort inflytande i Östasien kring förra sekelskiftet och den kinesiske reformivraren Liang Qichao var en av hans anhängare[8].
Vidare märkas Abhandlungen über das römische Recht (1844), Civilrechtsfälle ohne Entscheidungen (1847), Über den Grund des Besitzschutzes (1869), Die Jurisprudenz im täglichen Leben (1870) och det viktiga, men ofulländade arbetet Der Zweck im Recht (1877-98). Jherings avhandlingar Der Kampf ums Recht (1872, 15:e upplagan 1903; "Striden för rätten", 1879) och Das Trinkgeld (1882, 5:e upplagan 1902; "Drickspenningarna", 1882) vann spridning även bland den stora allmänheten.
Sedan 1856 utgav Jhering tillsammans först med Karl von Gerber, därefter med Joseph Unger Jahrbücher für die Dogmatik des heutigen römischen und deutschen Privatrechts. Bidragen av Jhering är utgivna särskilt under titeln Gesammelte Aufsätze aus den Jahrbüchern etc. (3 band, 1881-86). Ur hans kvarlåtenskap har bland annat utgivits en blott delvis fulländad Vorgeschichte der Indoeuropäer (1894).
Källor
- Jhering, Rudolf von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
Noter
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Rudolf-von-Jheringtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w60b1dz5, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00001117, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Иеринг Рудольф фон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 17 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 26 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Stephen C. Angle. "Should We All Be More English? Liang Qichao, Rudolf von Jhering, and Rights." Journal of the History of Ideas, Vol. 61, No. 2. (Apr., 2000), pp. 241-261.
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.