Rudolf Heinze

Rudolf Heinze
Rudolf Heinze, 1910.
Född	22 juli 1865[1] Oldenburg, Tyskland
Död	26 maj 1928[1] (62 år) Dresden
Begravd	Waldfriedhof Weißer Hirsch
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Humboldt-Universität zu Berlin Tübingens universitet Leipzigs universitet
Sysselsättning	Domare, politiker[2]
Befattning
Ledamot av Weimarrepublikens riksdag Riksdagsledamot i Kejsardömet Tyskland Riksminister för juridik (1920–1921) Riksminister för juridik (1922–1923)
Politiskt parti
Deutsche Volkspartei Tyska nationalliberala partiet
Föräldrar	Max Heinze
Släktingar	Richard Heinze (syskon)
Redigera Wikidata

Karl Rudolf Heinze, född den 22 juli 1865 i Oldenburg, död den 26 maj 1928 i Dresden, var en tysk jurist och politiker, son till Max Heinze, bror till Richard Heinze.

Heinze blev 1887 juris doktor, innehade flera domarbefattningar och blev 1914 riksrättsråd. Han var 1916-18 understatssekreterare i turkiska justitieministeriet och juli-november 1918 sachsisk justitieminister.

Heinze var 1907-12 ledamot av tyska riksdagen och 1915-16 ledamot av sachsiska lantdagen, tillhörde 1919-20 tyska nationalförsamlingen, där han var ledare för tyska folkpartiet, och sedan 1920 ledamot av tyska riksdagen.

Heinze var tysk riksjustitieminister juni 1920-maj 1921 (i Fehrenbachs ministär) och november 1922-augusti 1923 (i ministären Cuno).

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Heinze, 3. Rudolf, 1904–1926.