Ruda–Älghults Järnväg

Ruda–Älghults Järnväg
Invigningståget vid Älghultsby station 1923.
Allmänt
Plats	Småland
Anslutande linjer	Ruda–Oskarshamns Järnväg Kalmar–Berga Järnväg Mönsterås–Åseda Järnväg Östra Värends Järnväg
Organisation
Invigd	1923
Nedlagd	1963 (1967)
Ägare	Riksgäldskontoret 1931–1932 Östra Smålands Järnväg 1932–1937 Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag 1937–1940 Svenska staten 1940–
Infrastruktur­förvaltare	Östra Smålands Järnväg 1932–1937 Kalmar–Berga Järnväg 1937–1940 Statens Järnvägar 1940–1967
Trafikoperatör	Ruda–Oskarshamns Järnväg 1923–1932
Tekniska fakta
Längd	45,7 kilometer
Antal spår	enkelspår
Spårvidd	891 millimeter (smalspår)
Största lutning	16 ‰
Minsta kurvradie	300
Högsta hastighet	40 km/h
Linjekarta km Kalmar–Berga Järnväg▲Berga Ruda–Oskarshamn►Oskarshamn 32,9a ARuda Kalmar–Berga Järnväg►Kalmar 35,7 Alebo Trändeån 37,1 BasthultElmhultsbro 1922–1963 41,1 SinnerskogSinnerbo 1922–1963 43,3 AllgunnenSkurebo 1922–1963 44 SjönäsAllgunnen Badebodaån 49,6 Grönlid 1922–1963 53,8 Torsmåla Mönsterås–Åseda◄Fagerhult 56,5 Skoghult 1912–1963 Mönsterås–Åseda►Mönsterås ▲Kalmar län ▼Kronobergs län Alsterån 63,5 Fröseke 1923–1963 70,5 Rydefors 1923–1963 71,7 Hohults snickerifabrik 1923–1963 72,8 Hohultslätt 1923–1963 Alsterån 74,9 Åkerslund 1923–1963 79,4 Älghult(Älghultsby) 1922–1963 Östra Värends Järnväg▼ Brittatorp a Längdmätning startar i Oskarshamn Källor[1][2][3][4]

Ruda–Älghults järnväg^[5] var en 891 millimeters smalspårig järnväg mellan Ruda i Kalmar län och Älghult i Kronobergs län. Den öppnades för trafik etappvis mellan 1922 och 1923 och den reguljär trafiken upphörde 1963, men järnvägen användes fram till 1967 för fordonstransporter mellan de kvarvarande smalspårsjärnvägarna i Småland.

Ruda–Älghults Järnväg är en fortsättning på den korta Ruda–Oskarshamns Järnväg. Det fanns olika förslag på sträckningar in i landet efter Ruda ett var till Grönskåra på Mönsterås–Åseda Järnväg och ett som det söktes koncession för till Sävsjöström och de normalspåriga järnvägarna Nybro–Sävsjöströms Järnväg och Sävsjöström–Nässjö Järnväg. Östra Värends Järnväg från Älghult till Brittatorp station på Växjö–Åseda–Hultsfreds Järnväg beslutades 1912 och började byggas 1917. Det söktes två olika koncessioner för fortsättningen av Östra Värends Järnväg. En som utgick från Ruda med stöd av intressenter i Oskarshamns stad och Älghults landskommun. Den andra började i Alsterbro på Mönsterås–Åseda Järnväg med intressenter från Kalmar stad. Koncessionen som beviljades den 14 december 1917 var mellan Ruda och Älghult. Aktier tecknades bland annat av Oskarshamns stad 700 000 kronor, Älghults landskommun 280 000 kronor och Ruda–Oskarshamns Järnväg 55 280 kronor. Bolaget fick ett statslån på 1,525 miljoner kronor och tog ytterligare ett lån på 207 000 kronor för att täcka kostnadsstegringarna efter första världskriget. Kostnaden beräknades till 3 miljoner kronor.

Banan började byggas 1920 men bygget låg stilla mellan april 1920 och februari 1921 på grund av en arbetskonflikt. I november samma år beräknades den kvarvarande kostnaden för bygget till omkring 900 000 kronor men bolaget hade endast omkring 200 000 kronor och det beslutades att enbart bygga färdigt till Skoghult. Även detta fördröjdes av en strejk men banan mellan Ruda och Skoghult öppnade för trafik den 14 november 1922. Ett banklån togs för att betala resten av bygget. Banan anslöts till Östra Värends Järnväg station i Älghult den 22 februari 1923 och den 19 augusti samma år öppnas den för allmän trafik till en kostnad av 3,5 miljoner kronor. Det fanns avtal med Ruda–Oskarshamns Järnväg om anslutning till stationen i Ruda och om trafik eftersom Ruda–Älghults Järnväg inte ägde några fordon.

Bolaget gick i konkurs 1931 och slogs den 1 juli 1932 samman med Ruda–Oskarshamns Järnväg i Östra Smålands Järnväg, ett dotterbolag till Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag. Dotterbolaget Östra Smålands Järnväg gick i likvidation 1936 och Ruda–Oskarshamns Järnväg köptes igen av Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag och ingick i Kalmar–Berga Järnväg från den 1 januari 1937.^[6] Kalmar–Berga Järnväg med Ruda–Älghults Järnväg köptes av svenska staten den 1 juli 1940 och blev en del av Statens Järnvägar. Trafiken ökade under andra världskriget och loktågen för persontrafiken ersattes av rälsbussar. Godstrafiken fortsatte med ånglok fram till nedläggningen.

All trafik upphörde den 29 september 1963. Järnvägen användes av Statens Järnvägar för transport av fordon mellan det kvarvarande smalspåriga 891 millimeters järnvägsnätet runt Kalmar och nätet mellan Växjö och Västervik (tidigare ända till Örebro i norr och Ödeshög i väster) fram till 1967 när all persontrafik upphörde på smalspåret runt Kalmar. Banan revs 1968.

• 
  Sinnerskogs station
• 
  Fröseke station
• 
  Basthults station
• 
  Boviks banvaktstuga
• 
  Skoghults station, föreningsstation med Mönsterås-Åseda Järnväg
• 
  Järnvägsbron över Alsterån vid Fröseke

Mellan Älghult och Fröseke är banvallen cykelväg.^[7]

• Historiskt om Svenska Järnvägar RÄJ, Ruda - Älghultsby Järnväg