Rotfotingar
| Rotfotingar | |
 © Hans Hillewaert, CC BY-SA 4.0 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Kräftdjur Crustacea |
| Klass | Maxillopoda |
| Infraklass | Rankfotingar Cirripedia |
| Överordning | Rotfotingar Rhizocephala |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rhizocephala | |
| Auktor | Müller, 1862 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Rotfotingar (Rhizocephala) är en överordning i infraklassen rankfotingar (Cirripedia) bland kräftdjuren.[1] Rotfotingarna är parasiter på andra kräftdjur, i de flesta fall tiofotade kräftdjur (Decapoda). Uppgifterna om artantalet varierar mycket; ITIS anger 68 beskrivna arter i 9 familjer.[2][3]
Beskrivning
Rotfotingarna har en mycket märklig livscykel. Från en frisimmande larv utvecklas honan till en rotliknande bildning som helt genomsätter krabbans inre. Den enda yttre delen är en säckliknande bildning med ägg. Extremiteter, matsmältningssystem m.m. försvinner. Parasiten utsöndrar hormoner som påverkar värddjuret. För närmare beskrivning av livscykeln se artikeln Sacculina.
Exempel
Det mest kända släktet bland rotfotingarna är Sacculina, som parasiterar på krabbor. Släktet har 3 arter i Sverige; mest känd är Sacculina carcini.
På eremitkräftor på svenska västkusten finns åtminstone tre arter; den vanligaste är Peltogaster paguri. På trollhumrar (Galathea och Munida) förekommer arter av släktet Lernaeodiscus. Spindelkrabbor (Inachus, Macropodia) infekteras av den sacculinaliknande Drepanorchis neglecta. Vid Norges kuster finns ännu fler arter. Det finns också släkten som angriper räkor (Thompsonia) och havslevande gråsuggor (Duplorbis).[4]
Systematik
| Maxillopoda |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bildgalleri
Teckning av en fripreparerad rotfoting (Clistosaccus paguri) ur H. Ludwig: Schul-Naturgeschichte, 1891
En krabba infekterad med Sacculina (från Ernst Haeckels Kunstformen der Natur)
(c) Christoph Noever/Universitet i Bergen, CC BY 4.0En eremitkräfta (Pagurus cuanensis) som är infekterad med rotfotingen Peltogasterella sulcata
© Hans Hillewaert, CC BY-SA 4.0En krabba (Liocarcinus holsatus) som är dubbelinfekterad med Sacculina carcini
Källor
- ^ [a b] Rhizocephala i Dyntaxa, Svensk taxonomisk databas
- ^ Rhizocephala i ITIS, Integrated Taxonomic Information System
- ^ Rhizocephala i WoRMS, World Register of Marine Species
- ^ Hanström, B. (red): Djurens värld, band 2.
Litteratur
- Hanström, B. (red.) Djurens värld, band 2, Förlagshuset Norden, Malmö, 1964.
- Dahl, E. Evertebratzoologi. Almqvist & Wiksell , Stockholm, 1972.
- Hickman, C. Integrated Principles of Zoology. McGraw-Hill, 15 ed., 2010.
- Engelska och tyska Wikipedia.
- ”Rhizocephala”. WoRMS, World Register of Marine Species. http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1109. Läst 20 oktober 2012.
- ”Sacculina”. WoRMS, World Register of Marine Species. http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=134782. Läst 20 oktober 2012.
- ”Sacculina”. Dyntaxa, Svensk taxonomisk databas. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/1012194?changeRoot=True. Läst 24 november 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Rotfotingar.
Wikispecies har information om Rhizocephala.
Wikimedia Commons har media som rör 
Wikispecies har information om Media som används på denna webbplats
.jpg)
© Hans Hillewaert, CC BY-SA 4.0
Double infection of a parasitical barnacle on a male swimming crab, from the Belgian coastal waters (Dredge dumping site Oostende).
© Hans Hillewaert, CC BY-SA 4.0
A parasitical barnacle on a female swimming crab, from the Belgian coastal waters (Westdiep).
(c) Christoph Noever/Universitet i Bergen, CC BY 4.0
Peltogasterella sulcata on Pagurus cuanensis