Rotemanssystemet
Stockholms rotar 1923.
Rotemansinstitutionen var en kommunal organisation för folkbokföring.
I Stockholms stad inrättades systemet 1878 och avvecklades 1926. Då församlingsprästerna i Stockholm inte mäktade med kyrkans folkbokföringsuppgifter indelades staden i rotar under en roteman för att komplettera församlingens folkbokföring. Rotemännen hade ansvar för att registrera alla de händelser i roten som tillhör folkbokföringen såsom in- och utflyttningar.[1]
I början omfattade rotarna en församling, men eftersom Stockholm var inne i en snabb tillväxt vad avser befolkningen runt sekelskiftet 1900 blev man tvungen att skapa nya rotar ur de gamla. Från början fanns 16 rotar och när systemet upphörde 1926 hade antalet ökat till 36.[2]
Referenser
Noter
- ^ Rotemansarkivet, Stockholms stadsarkiv.
- ^ Rotarnas geografi, Stockholms stadsarkiv.
Webbkällor
- Rotemansarkivet, Stockholms stadsarkiv.
- Rotarnas geografi, Stockholms stadsarkiv.
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
Se kartdata överlagrat på Media som används på denna webbplats
SthlmRotar 1923.svg
Författare/Upphovsman: Edaen, Licens: CC BY-SA 4.0
Stockholms rotar och församlingar 1923. Källor: kartor och information ur Statistisk årsbok för Stockholm, Statistisk årsbok; SCB: Bisos A, Bisos H samt SOS;[1] häradsekonomiska kartan över Stockholm;[2] och karta över Stockholm med omnejd.[3]
Författare/Upphovsman: Edaen, Licens: CC BY-SA 4.0
Stockholms rotar och församlingar 1923. Källor: kartor och information ur Statistisk årsbok för Stockholm, Statistisk årsbok; SCB: Bisos A, Bisos H samt SOS;[1] häradsekonomiska kartan över Stockholm;[2] och karta över Stockholm med omnejd.[3]