Rostskriktrast

	Rostskriktrast; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Fnittertrastar; Leiothrichidae
Släkte	Argya
Art	Rostskriktrast; A. rubiginosa
Vetenskapligt namn
	§ Argya rubiginosa
Auktor	(Rüppell, 1845)
Synonymer
	Rödbrun skriktrast; Turdoides rubiginosa;

Rostskriktrast^[2] (Argya rubiginosa) är en fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende

Rostskriktrasten är en rätt liten (19–23 cm) skriktrast med olivbrun ovansida och gulaktigt roströd undersida. Näbben är olivbrun till grönaktig och benen är gråbruna.

Utbredning och systematik

Rostskriktrast delas in i fyra underarter med följande utbredning:^[3]

sharpii (syn. bowdleri) – sydöstra Etiopien och nordöstra Kenyas inland
rubiginosa – södra Sudan till Eritrea, centrala och södra Etiopien, Uganda och Kenya (förutom i nordost och sydost)
heuglini – södra Somalia, sydöstra Kenya och östra Tanzania
schnitzeri (syn. emini) – norra och nordcentrala Tanzania

Släktestillhörighet

Rostskriktrasten placeras traditionellt i släktet Turdoides. DNA-studier visar dock dels att skriktrastarna kan delas in i två grupper som skilde sig åt för hela tio miljoner år sedan, dels att även de afrikanska släktena Phyllanthus och Kupeornis är en del av komplexet.^[4]^[5]^[6] Idag delas därför vanligen Turdoides upp i två släkten, å ena sidan övervägande asiatiska och nordafrikanska arter i släktet Argya, däribland rostskriktrast, å andra sidan övriga arter, alla förekommande i Afrika söder om Sahara, i Turdoides i begränsad mening men inkluderande Phyllanthus och Kupeornis.^[3]^[7] I samband med den lösningen byter taxonen bowdleri och schnitzeri namn till sharpii och emini när inte längre namnkonflikt råder med Turdoides sharpei sharpei respektive Turdoides jardineii emini.

Levnadssätt

Rostskriktrasten hittas på torr savann och i buskmarker. Den ses vanligen i smågrupper om cirka fem fåglar, där utbredningsområdet överlappar ofta tillsammans med savannskriktrast. Födan består av ryggradslösa djur, inklusive termiter, som den födosöker efter nära marken bland torra löv.

Häckning

Arten häckar året runt, kooperativt i en revirhävdande grupp. Det lite slarvigt byggda skålformade boet av kvistar, löv, växtfibrer och liknande placeras upp till tre meter upp i en buske, ett träd eller i en tät bougainvillea. Däri lägger den två till fyra ägg.

Status

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).^[1]

Namn

På svenska har fågeln även kallats rödbrun skriktrast.

Referenser

Tryckta källor

Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422

Noter

^ [a b] Birdlife International 2012 Turdoides rubiginosa Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b c] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.
^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
^ Price, T.D., D.M. Hooper, C.D. Buchanan, U.S. Johansson, D.T. Tietze, P. Alström, U. Olsson, M. Ghosh-Harihar, F. Ishtiaq, S.K. Gupta, J. Martens, B. Harr, P. Singh, and D. Mohan (2014), Niche filling slows the diversification of Himalayan songbirds, Nature 509, 222-225.
^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11

Externa länkar

Wikispecies har information om Argya rubiginosa.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Argya rubiginosa.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2012 Turdoides rubiginosa Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[IOC-3] [a b c] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.

[4] Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.

[5] Price, T.D., D.M. Hooper, C.D. Buchanan, U.S. Johansson, D.T. Tietze, P. Alström, U. Olsson, M. Ghosh-Harihar, F. Ishtiaq, S.K. Gupta, J. Martens, B. Harr, P. Singh, and D. Mohan (2014), Niche filling slows the diversification of Himalayan songbirds, Nature 509, 222-225.

[Cai-6] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

[CC-7] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler