Rostlärka
Rostlärka Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Lärkor Alaudidae |
Släkte | Calendulauda |
Art | Rostlärka C. rufa |
Vetenskapligt namn | |
§ Calendulauda rufa | |
Auktor | Lynes, 1920 |
Utbredning | |
Synonymer | |
|
Rostlärka[2] (Calendulauda rufa) är en fågel i familjen lärkor inom ordningen tättingar.[3] Den hittas i Afrika strax söder om Sahara, från Mali till Sudan. Arten är dåligt känd och beskrivs som fåtalig, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.
Utseende och läte
Rostlärkan är en liten till medelstor (13–15 cm) lärka med smalt beigefärgat ögonbrynsstreck och mörkstreckade roströda örontäckare. Nominatformen (se nedan) har rostfärgad hjässa och ovansida med varierad streckning i svart och beige. Stjärten är svartaktig med rostfärgade centrala stjärtpennor och smala beigefärgade kanter på yttre stjärtpennorna. Undersidan är beige, något ljusare på strupen, och bröstet streckat och fläckat i mörkare brunt och rostbrunt.[4]
Den skiljer sig från andra lärkor i släktet genom något längre stjärt som saknar vita sidor, från mer liknande kanellärkan genom något ljusare ovansida och beige, ej roströd, undersida. De olika underarterna skiljer sig i graden av streckning och färgtonen: lynesi är nästan enfärgad ovan medan nigriticola är mörkare ovan, djupare beige under med kraftigare streckning på bröstet.[4]
Lätena är bristfälligt dokumenterade. Hanens sång som avges i spelflykt beskrivs som "behaglig".[4]
Utbredning och systematik
Rostlärka delas in i tre underarter med följande utbredning:[5]
- Mirafra rufa nigriticola – förekommer från östra Mali till norra Togo och Niger
- Mirafra rufa rufa – förekommer från Tchad till västra Sudan (Darfur)
- Mirafra rufa lynesi – förekommer i centrala Sudan (Kordofan)
Släktestillhörighet
Tidigare fördes den till släktet Mirafra. Genetiska studier visar dock att den är systerart till övriga arter i Calendulauda.[1][6]
Levnadssätt
Rostlärkan hittas i halvtorr savann och öppet skogslandsskap med inslag av Combretum på klippiga bergsryggar. Den ses födosöka på marken, enstaka eller i par, på jakt efter insekter och frön.
Häckning
Rostlärkans häckningsbiologi är dåligt känd. Spelflykt har noterats maj–juli, i Tchad även i september. Vare sig bo eller ägg har dokumenterats.[4]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt fåtalig men vanlig i vissa områden.[7]
Taxonomi och namn
Rostlärkan beskrevs taxonomiskt för första gången 1920 av Hubert Lynes. Dess vetenskapliga artnamn rufa betyder "röd" eller "rödaktig".[8] På svenska har den även kallats rostbusklärka.
Noter
- ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Calendulauda rufa . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2.
- ^ [a b c d] Ryan, P. (2020). Rusty Lark (Mirafra rufa), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.ruslar1.01
- ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ Alström, P., Mohammadi, Z., Enbody, E. D., Irestedt, M., Engelbrecht, D., Crochet, P.-A., Guillaumet, A., Rancilhac, L., Tieleman, B. I., Olsson, U., Donald, P. F., and Stervander, M. (2023). Systematics of the avian family Alaudidae using multilocus and genomic data. Avian Research 14:100095. https://doi.org/10.1016/j.avrs.2023.100095
- ^ del Hoyo, J., Elliott, A. and Christie, D. 2004. Handbook of the Birds of the World, Vol. 9: Cotingas to Pipits and Wagtails. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
- ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
Externa länkar
- Wikispecies har information om Calendulauda rufa.
- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Gillett's lark, Mirafra gilletti Sharpe, 1895 edited version, of the third of five volumes of G. E. Shelley's Birds of Africa (1896 to 1912)
Camera icon
Författare/Upphovsman: Liftarn (diskussion), Licens: CC BY-SA 3.0
Silhouette de Falco peregrinus, le faucon pèlerin (Peregine falco).
Författare/Upphovsman: Haller1962, Licens: CC BY-SA 4.0
Mirafra rufa distribution map; using BlankMap-Africa.svg, based on http://www.birdlife.org/datazone/species/factsheet/22717101