Rostkungsfiskare

	Rostkungsfiskare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Praktfåglar; Coraciiformes
Familj	Kungsfiskare; Alcedinidae
Släkte	Halcyon
Art	Rostkungsfiskare; H. coromanda
Vetenskapligt namn
	§ Halcyon coromanda
Auktor	(Latham, 1790)

Rostkungsfiskare^[2] (Halcyon coromanda) är en karakteristisk asiatisk fågel i familjen kungsfiskare inom ordningen praktfåglar.^[3]

Kännetecken

Utseende

Rostkungsfiskaren är en medelstor (25-27 cm), distinkt men skygg kungsfiskare. Den är övervägande rostorange med violett glans på ryggen, turkosfärgad övergump och röd näbb. Ungfågeln har brunare ovansida och mörk näbb.^[4]^[5]

Läte

I Indien hörs ett ljust gällt enstavigt läte, medan den i Japan yttrar ett darrande och flöjtlikt "pyorr, pyorr".^[6]

Utbredning och systematik

Rostkungsfiskaren förekommer i två skilda områden i Asien, dels i östra Asien i Japan och på fastlandet intilliggande Koreahalvön och delar av östra Kina, dels i södra och sydöstra Asien från Himalaya till Sulaöarna öster om Indonesien. Den delas in i tio underarter med följande utbredning:^[3]

Halcyon coromanda major – Japan, Korea, nordöstra Kina; övervintrar i Taiwan, Filippinerna, Borneo
Halcyon coromanda coromanda – östra Himalaya till norra Myanmar och sydvästra Kina, övervintrar i Sumatra
Halcyon coromanda mizorhina – Andamanerna, eventuellt även Nikobarerna
Halcyon coromanda minor – Riauöarna, Mentawiöarna, södra Malackahalvön och Stora Sundaöarna
Halcyon coromanda bangsi – Ryukyuöarna; övervintrar på Filippinerna och Talaudöarna
Halcyon coromanda linae – Palawan (sydvästra Filippinerna)
Halcyon coromanda claudiae – Suluöarna (Tawi-Tawi, Bulubuk och Sanga Sanga)
Halcyon coromanda pelingensis – Peleng (utanför östra Sulawesi)
Halcyon coromanda rufa – södra Sulawesi, Sangihe, Pulau Muna- och Butonöarna
Halcyon coromanda sulana – Sulaöarna (öster om Sulawesi)

Levnadssätt

I norra delen av utbredningsområdet och i Himalaya hittas rostkungsfiskaren utmed eller i närheten av bergsbelägna rinnande vattendrag i tät städsegrön skog upp till 1800 meters höjd. I tropikerna ses den istället i skogklädda kustnära områden, framför allt i mangrove, Nipa-palmer och av tidvatten påverkad skog. Den är skygg och svår att få syn på, varför rätt lite är känt om dess levnadsvanor. Födan verkar bestå, beroende på närmiljön, av stora insekter, små landlevande sniglar och ödlor eller kustlevande fisk och krabbor. Fågeln häckar i bohålor utgrävda i jordbankar eller i träd upp till tre meter ovan mark, vari den lägger fyra till sex ägg.^[6]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av att mangroveskogar huggs ner, kollisioner med fyrar och insamling för uppstoppning. Den minskar dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som vida spridd men generellt sällsynt och ovanlig.^[7]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Halcyon coromanda Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Woodall, P.F. (2019). Ruddy Kingfisher (Halcyon coromanda). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/55747 15 januari 2019).
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ [a b] Fry, C. Hilary; Fry, Kathie (2010). Kingfishers, Bee-eaters and Rollers. Bloomsbury Publishing. ISBN 978-1-4081-3525-9. https://books.google.com/books?id=U_XUBAAAQBAJ&pg=PA259
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 2001. Handbook of the Birds of the World, vol. 6: Mousebirds to Hornbills. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör rostkungsfiskare.
Bilder & media
Wikispecies har information om Halcyon coromanda.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Halcyon coromanda Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[hbw-4] Woodall, P.F. (2019). Ruddy Kingfisher (Halcyon coromanda). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/55747 15 januari 2019).

[Indian-5] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[fry-6] [a b] Fry, C. Hilary; Fry, Kathie (2010). Kingfishers, Bee-eaters and Rollers. Bloomsbury Publishing. ISBN 978-1-4081-3525-9. https://books.google.com/books?id=U_XUBAAAQBAJ&pg=PA259

[7] Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 2001. Handbook of the Birds of the World, vol. 6: Mousebirds to Hornbills. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler