Rosthuvad taggstjärt

	Rosthuvad taggstjärt; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Ugnfåglar; Furnariidae
Släkte	Cranioleuca
Art	Rosthuvad taggstjärt; C. erythrops
Vetenskapligt namn
	§ Cranioleuca erythrops
Auktor	(Sclater, 1860)
Utbredning
Synonymer
	Rödmaskad bränslesamlare
	Hitta fler artiklar om fåglar med Fågelportalen

Rosthuvad taggstjärt^[2] (Cranioleuca erythrops) är en fågel i familjen ugnfåglar inom ordningen tättingar.^[3] Den förekommer från Costa Rica i Centralamerika söderut till Ecuador. Arten minskar i antal men anses inte vara hotad.

Utseende

Rosthuvad taggstjärt är en 15 centimter lång fågel med en distinkt rostaktig färg på kinder och hjässa som gett arten dess namn. Även vingarna är rostfärgade, medan rygg och nacke är mer olivbruna. Undersidan är ljusare olivbrun.^[4]^[5]

Utbredning och systematik

Rosthuvad taggstjärt delas in i tre underarter med följande utbredning:^[3]

Cranioleuca erythrops rufigenis – förekommer i högländerna i Costa Rica och västra Panama (Chiriquí)
Cranioleuca erythrops griseigularis – förekommer i västra Anderna och västsluttningar i centrala Anderna i Colombia
Cranioleuca erythrops erythrops – förekommer i Anderna i västra Ecuador (sydvästra Manabi och västra Guayas)

Levnadssätt

Arten påträffas i täta subtropiska och tropiska bergsskogar. Där ses den ofta i flockar med flera andra arter. Den kamouflerar eller maskerar sitt bo med löst hängande grässtrån eller annat växtmaterial ovanpå och undertill.^[6]

Bo av rosthuvad taggstjärt

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.^[7] Den beskrivs som ganska vanlig.^[8]

Namn

Fågeln har på svenska även kallats rödmaskad bränslesamlare.

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2020 Cranioleuca erythrops . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Garrigues, Richard; Dean, Robert (2007). The Birds of Costa Rica. Ithaca: Zona Tropical/Comstock/Cornell University Press. sid. 162. ISBN 978-0-8014-7373-9
^ Angehr, George R.; Dean, Robert (2010). The Birds of Panama. Ithaca: Zona Tropical/Comstock/Cornell University Press. sid. 186. ISBN 978-0-8014-7674-7
^ Hansell, Michael Henry (2000). Bird Nests and Construction Behaviour. Cambridge University Press. sid. 103. ISBN 978-0-521-46038-5. https://books.google.com/books?id=9QRTexSZQEoC. Läst 10 augusti 2011
^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.
^ Stotz, D.F., Fitzpatrick, J.W., Parker, T.A. and Moskovits, D.K. 1996. Neotropical Birds: Ecology and Conservation. University of Chicago Press, Chicago.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör rosthuvad taggstjärt.
Bilder & media
Wikispecies har information om Cranioleuca erythrops.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2020 Cranioleuca erythrops . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[BCR-4] Garrigues, Richard; Dean, Robert (2007). The Birds of Costa Rica. Ithaca: Zona Tropical/Comstock/Cornell University Press. sid. 162. ISBN 978-0-8014-7373-9

[BOP-5] Angehr, George R.; Dean, Robert (2010). The Birds of Panama. Ithaca: Zona Tropical/Comstock/Cornell University Press. sid. 186. ISBN 978-0-8014-7674-7

[Hansell2000-6] Hansell, Michael Henry (2000). Bird Nests and Construction Behaviour. Cambridge University Press. sid. 103. ISBN 978-0-521-46038-5. https://books.google.com/books?id=9QRTexSZQEoC. Läst 10 augusti 2011

[7] Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.

[8] Stotz, D.F., Fitzpatrick, J.W., Parker, T.A. and Moskovits, D.K. 1996. Neotropical Birds: Ecology and Conservation. University of Chicago Press, Chicago.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler