Rosthuvad törnskata

	Rosthuvad törnskata; Status i världen: Livskraftig (lc)
	(c) Materialscientist på engelska Wikipedia, CC BY-SA 3.0
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Törnskator; Laniidae
Släkte	Lanius
Art	Rosthuvad törnskata; L. bucephalus
Vetenskapligt namn
	§ Lanius bucephalus
Auktor	Temminck & Schlegel, 1847

Rosthuvad törnskata^[2] (Lanius bucephalus) är en östasiatisk fågel i familjen törnskator inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läten

Rosthuvad törnskata är en medelstor (19–20 cm) törnskata med relativt lång stjärt. Den är rätt lik brun törnskata men har en unik kombination av rödbrunt på huvud och nacke, gråaktig mantel och rygg ner till övre stjärttäckare och en vid handbasfläck. Vingar och stjärt är också svartare, bröst och flanker brunfjälliga och skär längst in på undre näbbhalvan. Lätet är ett tjattrande "ju-ju-ju" eller "gi-gi-gi".^[4]^[5]

Utbredning och systematik

Rosthuvad törnskata delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]^[5]

Lanius bucephalus bucephalus – förekommer i östra Asien i sydöstra Ryssland (Ussuriland), nordöstra Kina (södra Heilongjiang till Hebei och Shandong), Korea, södra Sachalin, södra Kurilerna och Japan (inklusive Ryukyu-, Daito- och Ogasawaraöarna; vintertid även i östra och sydöstra Kina
Lanius bucephalus sicarius – förekommer i västra centrala Kina (Taobäckenet, sydvästra Gansu)

Tillfälligt har den påträffats i Hong Kong, Taiwan och Vietnam.^[1]

Arten är nära släkt med både törnskata och isabellatörnskata.^[6]

Levnadssätt

Rosthuvad törnskata förekommer i olika typer av öppna miljöer som odlingsbygd, parker och trädgårdar i samhällen. Den lever av ryggradslösa djur, framför allt skalbaggar, men även små ryggradsdjur och ibland frön. Den häckar från april till juli i norra Hokkaido i Japan, tidigare i sydligare regioner. Arten är både stannfågel och flyttfågel.^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som inte ovanlig.^[7]

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2012 Lanius bucephalus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:368, ISBN 978-1-84330-746-4
^ [a b c] Yosef, R. & International Shrike Working Group (2018). Bull-headed Shrike (Lanius bucephalus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60469 26 november 2018).
^ Gonzalez, J., Wink, M., Garcia-del-Rey, E. & Delgado Castro, G. (2008) Evidence from DNA nucleotide sequences and ISSR profiles indicates paraphyly in subspecies of the Southern Grey Shrike (Lanius meridionalis). J. Orn. 149(4): 495–506.
^ Harris, T.; Franklin, K. 2000. Shrikes and bush-shrikes. Christopher Helm, London.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör rosthuvad törnskata.
Bilder & media
Wikispecies har information om Lanius bucephalus.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2012 Lanius bucephalus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[robson-4] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:368, ISBN 978-1-84330-746-4

[hbw-5] [a b c] Yosef, R. & International Shrike Working Group (2018). Bull-headed Shrike (Lanius bucephalus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60469 26 november 2018).

[6] Gonzalez, J., Wink, M., Garcia-del-Rey, E. & Delgado Castro, G. (2008) Evidence from DNA nucleotide sequences and ISSR profiles indicates paraphyly in subspecies of the Southern Grey Shrike (Lanius meridionalis). J. Orn. 149(4): 495–506.

[7] Harris, T.; Franklin, K. 2000. Shrikes and bush-shrikes. Christopher Helm, London.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler