Rosthuvad biätare
| Rosthuvad biätare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Praktfåglar Coraciiformes |
| Familj | Biätare Meropidae |
| Släkte | Merops |
| Art | Rosthuvad biätare M. leschenaulti |
| Vetenskapligt namn | |
| § Merops leschenaulti | |
| Auktor | Vieillot, 1817 |
| Synonymer | |
| |
Rosthuvad biätare[2] (Merops leschenaulti) är en syd- och sydostasiatisk fågel i familjen biätare inom ordningen praktfåglar.[3]
Utseende
Rosthuvad biätare är med en kroppslängd på 18-20 centimeter en rätt liten biätare. Hjässa, nacke och mantel är kastanjefärgad. Strupen är gul, börst och buk gröna, och dem emellan ett suddigt svartaktigt band. Ovansidan nedan manteln är likaså grön. Stjärten är något kluven och saknar de förlängda stjärtfjädrar flera av dess släktingar har.[4]
Ungfågeln är en urblekt version av den adulta fågeln, men vissa kan vara gröna på hjässa och nacke. Nedre delen av strupen har en rostfärgad anstrykning och övergumpen är turkos.[4]
Utbredning och systematik
Rosthuvad biätare delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]
- M. l. leschenaulti – Sri Lanka samt från sydvästra Indien till Thailand, Indokina och på Malackahalvön
- M. l. andamanensis – Andamanerna
- M. l. quinticolor – Java och Bali
Levnadssätt
Rosthuvad biätare häckar i subtropiskt öppet landskap, ofta nära vatten. Den har sociala vanor och häckar i kolonier i sandbankar, där den gräver ut en relativt lång tunnel. Längst in lägger den 5-6 sfäriska vita ägg. Båda könen ruvar äggen och tar hand om ungarna. Som alla biätare lever den av insekter, som bin, getingar och bålgetingar, som den fångar i luften efter utfall från en sittplats.
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Namn
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Jean Baptiste Louis Claude Théodore Leschenault de la Tour (1773-1826), fransk botaniker och ornitolog.[5]
Bilder
Underarten leschenaulti i Khao Yai, Thailand
Referenser
- Artikeln bygger delvis på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Chestnut-headed Bee-eater, läst 2016-06-03 som anger följande källor:
- Fry, C.H., Fry, K. & Harris, A. (1992) Kingfishers, Bee-eaters & Rollers. London: Christopher Helm. ISBN 0713680288
- Kazmierczak, K. & van Perlo, B. (2008) A Field Guide to the Birds of the Indian Subcontinent. Pica Press. ISBN 9781408109786.
Noter
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Merops leschenaulti Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 april 2015.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör rosthuvad biätare.
Wikispecies har information om Merops leschenaulti.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Naseer Ommer from Kerala, India, Licens: CC BY 2.0
Like other bee-eaters, is a richly coloured, slender bird. It is predominantly green, with blue on the rump and lower belly. Its face and throat are yellow with a black eye stripe, and the crown and nape are rich chestnut. The thin curved bill is black. Sexes are alike, but young birds are duller. Forehead, crown, nape, upper back and ear-coverts bright chestnut ; lores black, continued as a band under the eye and ear-coverts ; wing-coverts, lower back and tertiaries green, the latter tipped with bluish; rump and upper tail-coverts pale shining blue; primaries and secondaries green, rufous on the inner webs, and all tipped dusky ; central tail-feathers bluish on the outer, and green on the inner webs ; the others green, margined on the inner web with brown and all tipped dusky ; sides of face, chin and throat yellow ; below this a broad band of chestnut extending to the sides of the neck and meeting the chestnut of the upper plumage ; below this again a short distinct band of black and then an ill-defined band of yellow ; remainder of lower plumage green, tipped with blue, especially on the vent and under tail-coverts.
Författare/Upphovsman: Alnus, Licens: CC BY-SA 3.0
Taken at Khao Yai National Park.