Rosthalspipare
Rosthalspipare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
Familj | Pipare Charadriidae |
Släkte | Oreopholus |
Art | Rosthalspipare O. ruficollis |
Vetenskapligt namn | |
§ Oreopholus ruficollis | |
Auktor | (Wagler, 1829) |
Utbredning | |
Synonymer | |
|
Rosthalspipare[2] (Oreopholus ruficollis) är en sydamerikansk fågel i familjen pipare inom ordningen vadarfåglar.[3]
Utseende
Rosthalspiparen är en ganska upprätt pipare med en lång och smal näbb och en kroppslängd på 25-29 centimeter. Fjäderdräkten är slående tecknad, huvudsakligen gulbrun med kraftigt streckad rygg. Hakan är vit, strupen orangebrun och på hals och bröst grått. På buken syns en liten men tydlig svart fläck. I flykten syns de vita vingundersidorna.[4]
Läten
Fågeln är rätt tystlåten. När den skräms upp eller i flykten hörs en vibrerande utdragen vissling, "prrrrruu".[5]
Utbredning och systematik
Rosthalspiparen förekommer i Sydamerika och delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
- Oreopholus ruficollis pallidus – torra stränder i Ecuador och norra Peru
- Oreopholus ruficollis ruficollis – kustnära centrala Peru söderut till Tierra del Fuego, övervintrar i sydöstra Brasilien
Arten placeras som enda art i släktet Oreopholus. DNA-studier visar att den utgör en egen utvecklingslinje i familjen pipare, antingen som systerart till en grupp pipare som omfattar diadempiparen, svarthuvad strandpipare, släktet Thinornis samt en handfull pipare i Charadrius, däribland större strandpipare och fjällpipare.[6] eller systerart till alla andra pipare utom de i Pluvialis.[7]
Levnadssätt
Fågeln trivs dels på vindpinade åsar i hed- och betad punalandskap upp till mellan 3.500 och 4.600 meter över havet, dels i sparsamt bevuxna sandiga områden på kustnära slätter och bevattnade delar av kustöknen i centrala Peru. Under flyttning påträffas den även i fält och på ängar i låglänta områden.[8]
Föda
Artens föda är dåligt känd. Den samlas gärna i lösa flockar om mellan tio och 30 fåglar, ibland, upp till hundra, för att födosöka. När den störs reser den sig upp och vänder sina strimmiga ryggar mot observatören.[8]
Häckning
Även häckningen finns det lite kunskap kring. Underarten pallidus lägger ägg mellan juni och januari i bon placerade på sandiga vegetationsfria områden nära havsnivå. Ett bo från en fågel av nominatformen var placerat ovanpå en gräsklump medan ett annat var omringat av småstenar arrangerade i koncentriska cirklar.[8]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde, men en relativt liten population på endast mellan 1.000 och 10.000 individer som dessutom minskar i storlek på grund av jakt. Internationella naturvårdsunionen IUCN bedömer dock ändå inte att den är hotad, varför de kategoriserar arten som livskraftig (LC).[1]
Namn
På svenska har fågeln även kallats roststrupig pipare".
Referenser
- ^ [a b] Birdlife International 2012 Oreopholus ruficollis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 mars 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Wiersma, P., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2018). Tawny-throated Dotterel (Oreopholus ruficollis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53858 18 januari 2018).
- ^ Wiersma, P., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2020). Tawny-throated Dotterel (Oreopholus ruficollis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53858 18 februari 2020).
- ^ Barth, J.M.I., M. Matschiner, and B.C. Robertson (2013), Phylogenetic Position and Subspecies Divergence of the Endangered New Zealand Dotterel (Charadrius obscurus), PLoS ONE 8, e78068
- ^ Cerny D, Natale R. 2022. Comprehensive taxon sampling and vetted fossils help clarify the time tree of shorebirds (Aves, Charadriiformes). Mol. Phylogenet. Evol. 177: 107620.
- ^ [a b c] Wiersma, P., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2018). Tawny-throated Dotterel (Oreopholus ruficollis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53858 1 maj 2018).
Externa länkar
- Wikispecies har information om Oreopholus ruficollis.
- Fler bilder på Flickr
- Utbredningskarta och läten på Xeno-canto
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Range map of Tawny-throated Dotterel (Oreopholus ruficollis)
Författare/Upphovsman: Dominic Sherony, Licens: CC BY-SA 2.0
Tawny-throated Dotterel (Oreopholus ruficollis)