Rosthöna

	Rosthöna; Status i världen: Nära hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hönsfåglar; Galliformes
Familj	Fasanfåglar; Phasianidae
Släkte	Caloperdix
Art	Rosthöna; C. oculeus
Vetenskapligt namn
	§ Caloperdix oculeus
Auktor	(Temminck, 1815)
Synonymer
	Caloperdix oculea; Rostskogshöna;

Rosthöna^[2] (Caloperdix oculeus) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.^[3] Den förekommer i Sydostasien på Malackahalvön, Sumatra och Borneo. IUCN kategoriserar den som nära hotad.

Utseende och läte

Rosthönan är en 27–32 cm lång hönsfågel. Fjäderdräkten är unik, med bjärt rostrött på huvud och undersida, svartvit fjällning på övre delen av ryggen, manteln, bröstsidorna och flankerna samt tydligt mönster på resten av ovansidan. Hanen har ibland två sporrar, honan endast en kort sporre. Spellätet består av gradvis accelererande och stigande visslingar som utbryter i ett antal hårdare toner.^[4]

Utbredning och systematik

Rosthönan förekommer i Sydostasien. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:^[3]

Caloperdix oculeus oculeus – förekommer i sydöstra Myanmar och sydvästra Thailand (Malackahalvön)
Caloperdix oculeus ocellatus – förekommer på Sumatra
Caloperdix oculeus borneensis – förekommer på Borneo

Rosthöna placeras som enda art i släktet Caloperdix. Genetiska studier visar att den är närmast släkt med artparet tofshöna (Rollulus rouloul) och svarthöna (Melanoperdix niger). Denna grupp står närmast sånghönsen i Arborophila.^[5]

Levnadssätt

Rosthönan hittas från havsnivån till 1200 meters höjd i olika typer av skogsområden, bland annat torr bergslägen skog, både urskog och ungskog i sandiga dalgångar samt i buskmarker. Födan består av frön, gräs, bär, nerfallna fikon och insekter. Den födosöker vanligtvis enstaka eller i par.^[6]

Häckning

Halvvuxna ungfåglar har noterats i mitten av september på Malackahalvön. I Sarawak på Borneo finns lokala rapporter om ett kupolformat bo med ingångshål innehållande åtta till tio vita ägg i december–januari. I fångenskap har den noterats ruva 18–20 dagar.^[4]

Status

Rosthönan påträffas endast sällsynt i stora delar av dess utbredningsområde. Den tros minska rätt kraftigt i antal till följd av omfattade skogsavverkningar de senaste decennierna samt hårt jakttryck. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som nära hotad.^[1]

Taxonomi och namn

Rosthönan beskrevs som art av Coenraad Jacob Temminck 1815 under protonymet Perdix oculea. Släktesnamnet är en kombination grekiskans kalos (καλος) som betyder "vacker" och perdix (περδιξ) eller perdikos (περδικος), "rapphöna". Artnamnet oculeus är latin och betyder "full av ögon", det vill säga fläckad.^[7]

Noter

^ [a b] Birdlife International 2012 Caloperdix oculeus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ [a b] McGowan, P.J.K. and G. M. Kirwan (2020). Ferruginous Partridge (Caloperdix oculeus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.ferpar2.01
^ Kimball RT, PA Hosner & EL Braun. 2021. A phylogenomic supermatrix of Galliformes (Landfowl) reveals biased branch lengths. Molecular Phylogenetics and Evolution. 158:107091.
^ Wells, D.R. (1999). The Birds of the Thai-Malay Peninsula. Vol. 1. Non-passerines. Academic Press, London.
^ The Key to Scientific Names (J. A. Jobling, editor) i Birds of the World (S. M. Billerman et al. red.), Cornell Laboratory of Ornithology, Ithaca. Hämtad 2023-01-01.

Externa länkar

Wikispecies har information om Caloperdix oculeus.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Caloperdix oculeus.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2012 Caloperdix oculeus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[BOW-4] [a b] McGowan, P.J.K. and G. M. Kirwan (2020). Ferruginous Partridge (Caloperdix oculeus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.ferpar2.01

[Kimball2021-5] Kimball RT, PA Hosner & EL Braun. 2021. A phylogenomic supermatrix of Galliformes (Landfowl) reveals biased branch lengths. Molecular Phylogenetics and Evolution. 158:107091.

[6] Wells, D.R. (1999). The Birds of the Thai-Malay Peninsula. Vol. 1. Non-passerines. Academic Press, London.

[7] The Key to Scientific Names (J. A. Jobling, editor) i Birds of the World (S. M. Billerman et al. red.), Cornell Laboratory of Ornithology, Ithaca. Hämtad 2023-01-01.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler