Rostbukig kortvinge

	Rostbukig kortvinge; Status i världen: Nära hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Flugsnappare; Muscicapidae
Släkte	Brachypteryx
Art	Rostbukig kortvinge; B. hyperythra
Vetenskapligt namn
	§ Brachypteryx hyperythra
Auktor	Jerdon & Blyth, 1861
Synonymer
	Rostbukad kortvinge

Rostbukig kortvinge^[2] (Brachypteryx hyperythra) är en asiatisk fågelart som numera placeras i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.^[3] Den förekommer endast i östra Himalaya. Arten är fåtalig och tros minska i antal. IUCN kategoriserar den därför som nära hotad.

Utseende och läten

Rostbukig kortvinge är en liten (13 cm) fågel med rostorange strupe och undersida. Hanen är mörkblå ovan med ett tunt ögonbrynsstreck. Honan är mörkt olivbrun ovan. Båda könen är vitaktiga på bukens mitt. Sången är en snabb melodi som inleds med "tu-tiu" eller "wi-tu" och avslutas abrupt.^[1]

Utbredning och systematik

Rostbukig kortvinge är endemisk för östra Himalaya, där den är känd från Västbengalen, Sikkim, Assam, Arunachal Pradesh och möjligen Nagaland i Indien, norra Myanmar och nordvästra Yunnan i Kina. Den verkar vara sparsamt och lokalt förekommande, men det kan bero på dess otillgängliga utbredningsområde, som sannolikt även inkluderar Bhutan, möjligen Nepal och sydöstra Tibet. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.^[1]

Familjetillhörighet

Kortvingarna i Brachypteryx ansågs fram tills nyligen liksom bland andra näktergalar, stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.^[4]^[5]

Levnadssätt

Sommartid återfinns arten i tät undervegetion och bambu (Arundinaria) i städsegröna bergsskogar på mellan 1800 och 3000 meters höjd. Vintertid frekventerar den täta vassbälten, buskmarker och väl bevuxna raviner från 450 till åtminstone 2950 meters höjd. Nyligen har den även påträffats ner till 150 meter i elefantgräs (Saccharum ravennae). Fågeln födosöker lågt i vegetationen och på marken. I dess mage har man hittat skalbaggar. Dess häckningsbiologi är okänd, men tros häcka mellan april och juni när den sjunger som mest intensivt.^[1]^[6]

Status och hot

Rostbukig kortvinge har ett litet utbredningsområde och tros ha en rätt liten världspopulation på mellan 6.000 och 15.000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av habitatförlust. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som nära hotad (NT), men noterar att sentida studier visar att den är något vanligare och vidare spridd än man tidigare trott.^[1]

Referenser

^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Brachypteryx hyperythra Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 mars 2015.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
^ Collar, N. (2018). Rusty-bellied Shortwing (Brachypteryx hyperythra). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58387 13 December 2018).

Externa länkar

Wikispecies har information om Brachypteryx hyperythra.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.

[IUCN-1] [a b c d e] Birdlife International 2012 Brachypteryx hyperythra Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 mars 2015.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[s-4] Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.

[z-5] Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.

[6] Collar, N. (2018). Rusty-bellied Shortwing (Brachypteryx hyperythra). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58387 13 December 2018).

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Navigation

Navigering

Temaportaler