Roslagens flygflottilj

Roslagens flygflottilj
(F 2)
Vapen för Roslagens flygflottilj tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnKungl. Roslagens flygflottilj
Datum1926–1949
LandSverige
FörsvarsgrenFlygvapnet
TypFlygflottilj [a]
RollMarinspaning
Del avFjärde flygeskadern
Flygdivisioner21. spaningsflygdivisionen (Bertil Röd)
22. spaningsflygdivisionen (Bertil Blå)
23. skolflygdivisionen (Bertil Gul)
StorlekFlottilj
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortHägernäs/Viggbyholm
ValspråkA verbis ad verbera
(Från ord till torpeder)
Tjänstetecken
SköldemärkenRoundel of Sweden.svg
Flygplan
JaktflygplanJ 4
TorpedflygplanT 1, T 2
SpaningsflygplanS 1, S 2, S 3, S 4, S 5, S 9, S 12, S 17
SkolflygplanSk 2, Sk 3, Sk 4, Sk 6, Sk 15, Sk 50B
TransportflygplanTp 1, Tp 2, Tp 8, Tp 24, Tp 45A, Tp 47, Tp 78
Övriga typerG 101, P 1, Se 102, Se 103, Se 104, Ö 2, Ö 7, Ö 9
Akvarellmålning föreställande Andra flygkåren tidigt 1930-tal.
Minnessten restes 9 juni 1944 med inskriptionen "De älskade inte så sitt liv, att de drogo sig undan döden".

Roslagens flygflottilj (F 2) eller F 2 Hägernäs var en flygflottilj inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1926–1949. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Hägernäs.[1]

Historik

I februari 1919 förlade Marinen sin vinterflygskola i Hägernäs. I samband med försvarsbeslutet 1925 som kom att forma Flygvapnet bildades Andra flygkåren den 1 juli 1926. Till en början var flygkåren förlagd vid Flottans varv i Stockholm och i Karlskrona. Den 1 juli 1929 övertog Andra flygkåren marinens förläggningsplats i Hägernäs, där vinterflygskolan verkat mellan åren 1919 och 1926. Kvar i Karlskrona blev ett mindre detachement (F 2 K), vilket verkade fram till 1 juli 1936.[2]

Genom 1936 års försvarsbeslut beslutades att stärka Flygvapnet med nya förband, samt att ersätta kårorganisationen med en flottiljorganisation. Med flottiljorganisationen ändrades även benämningen kompani till division. Andra flygkåren tilldelades det nya namnet Upplands flygflottilj (F 2). I september samma år, 1936, ändrades namnet till Roslagens flygflottilj. Bakom namnbytet förelåg två orsaker, dels att framhäva förbandets roll som ett kustnära förband. Men även för att hålla namnet fritt för en tilltänkt flottilj i Uppsala. Rollen som en marinflygflottilj kvarstod och flottiljen var Sveriges enda marinflygflottilj.

Efter krigsslutet 1945 kom antalet divisioner att reduceras till två flygdivisioner, samma antal divisioner som flottiljen hade innan krigsutbrottet 1939. Tanken efter kriget var även att det svenska försvaret skulle nedrustas, vilket framgick i försvarskommitténs betänkande från 1945, där det bland annat föreslogs att Roslagens flygflottilj skulle avvecklas.[3] Istället för en avkylning av det säkerhetspolitiska läget i Europa efter kriget, inleddes en ny säkerhetspolitik genom det kalla krig, som kan sägas inleddes genom Pragkuppen. Detta fick försvarsministern att istället förespråka en förstärkning av Flygvapnet. I december 1947 föll försvarskommitténs förslag och istället beslutades det genom försvarsbeslutet 1948 om en förstärkning. En förstärkning som bland annat innebar att jaktflyget inom Flygvapnet skulle utökas med 50 procent. Rollen som Roslagens flygflottilj haft, det vill säga marinflygflottilj, fanns det inget dock inget behov av längre. Detta då radarn i princip hade ersatt spaning med sjöflyg. Då flottiljen även saknade permanenta rullbanor, fanns det inte heller någon möjlighet till att omorganisera flottiljen till en annan roll. Istället avvecklades flottiljen den 30 juni 1949. I dess ställe organiserades Roslagens flygkår (F 2), vilket blev ett renodlat markskoleförband inom Flygvapnet. Roslagens flygkår kom att tillföras ett antal olika funktionsskolor inom Flygvapnet, bland annat som försöksanläggning för Robotsystem 68, luftbevakning och stridsledning.[2]

Viktigare årtal

  • 1919: Vinterflygskolan bildas.
  • 1926: Andra flygkåren bildas.
  • 1929: Andra flygkåren förläggs till Hägersten.
  • 1936: Kungl. Upplands flygflottilj bildas den 1 juli 1936.
  • 1936: Namnbyte den 1 september till Kungl. Roslagens flygflottilj.
  • 1949: Flottiljen avvecklas den 30 juni.

Ingående enheter

BeteckningNamnAktivAnmärkning
Bertil Röd21. spaningsflygdivisionen1936–1949Upplöst
Bertil Blå22. spaningsflygdivisionen1936–1949Upplöst
Bertil Gul23. skolflygdivisionen1936–1949Upplöst
Flygvapnets ekoradioskola1947–1949Överförd till flygkåren 1949
FRÄDFlygräddningsgruppen1948–1949Överförd till flygkåren 1949

Flygdivisionerna

Divisionsmärke för 2. divisionen, troligtvis Flygvapnets första divisionsmärke, komponerat och uppmålat sommaren 1941 av 1:e mekaniker Harry Frodé.

När flottiljorganisationen infördes i Flygvapnet 1936, organiserades tre divisioner vid Roslagens flygflottilj. Under andra världskriget kom flottiljen organisera fem flygdivisioner. Från den 1 juli 1945 återgick flottiljen till sin fredsorganisation och alla som varit inkallade till beredskapstjänst var hemförlovade. 1:a divisionen organiserade skolenheter samt flygräddning. 2:a divisionen organiserade spaningsgrupper med spaningsversionen av Saab 17. 3. divisionen var en skoldivision, även den beväpnad med Saab 17. Divisionerna upplöstes 1949 och delar av personalen kom tillsammans med personal från Östgöta flygflottilj (F 3) att bilda 115. spaningsflygdivisionen (Kalle Svart) vid Södermanlands flygflottilj (F 11).[4]

Flygräddningsgruppen

Åren 1948–1958 fanns flygvapnets (från början tre) Tp 47 Catalina baserade på F 2. Dessa tre flygplan ingick i Flygräddningsgruppen (FRÄD). Flygräddningsgruppen ingick formellt i 1:a divisionen (Bertil Röd). En av dem sköts ned av ryskt jaktflyg, då spaning bedrevs efter den försvunna DC-3. Nedskjutningen ledde till den så kallade Catalinaaffären. 1958 omlokaliserades Flygräddningsgruppen tillsammans med de två kvarvarande Catalinorna till Svea flygflottilj, där de tjänstgjorde fram till 1966.[2]

Förläggningar och övningsplatser

Flottiljen var Sveriges enda flygflottilj som saknade en rullbana, detta på grund av dess marina koppling. Flottiljens flygplan var så kallade pontonflygplan, vilka rullades ut från hangarerna rakt ut i vattnet. År 1936 hade Flygvapnet utökat markinnehavet i Hägernäs, detta genom markförvärv från Rydboholms Täby-gårdar. Vilket möjliggjorde att flottiljen vintern 1937/1937 kunde påbörja att uppföra ett antal förläggnings- och ekonomibyggnader. Sommaren 1938 stod bland annat kasern 21 och kasern 22 samt värmecentralen och mässbyggnader färdiga. De två kasernerna var flottiljens första kaserner. Fram till 1938 hade en större del av flottiljens personal inkvarterats på HMS Göta i Hägernäsvik. HMS Göta hade från 1928 legat förtöjd i Hägernäsvik, som ett logementsfartyg. När flottiljen nu hade två kaserner att förlägga personalen till, fick HMS Göta order den 30 juni 1938 om att avgå mot Stockholms örlogsvarv. Sommaren året därpå, 1939, stod kasern 23 och kasern 24 färdiga. Till förbandets område hörde även Tornön i viken utanför flottiljområdet. Tornön användes för militär övningsverksamhet, bland annat utbildning i sprängtjänst.[2] Flottiljområdet är numera bostadsområde. En av hangarerna har bevarats och renoverats för användning som parkeringshus för bilar.

Heraldik och traditioner

Flottiljemblemet bestod av Upplands landskapsvapen, men det fanns aldrig på några flygplan tillhörande F 2. Efter nedläggningen användes vapnet av Upplands flygflottilj (F 16), vilka även övertog kårens traditioner, vilket bland annat kan ses på Upplands flygflottiljs förbandsfana, då man övertog det så kallade Upplandsäpplet.

Materiel vid förbandet

Huvudtyper

Transportflygplan

  • 1934–1948: Trp 2A
  • 1948–1949: Tp 47

Förbandschefer

Förbandschefen titulerades flottiljchef och hade tjänstegraden överste.

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Andra flygkåren1926-07-01–1936-06-30
Kungl. Upplands flygflottilj1936-07-01–1936-08-31
Kungl. Roslagens flygflottilj1936-09-01–1949-06-30
Beteckningar
F 21926-07-01–1949-06-30
Förläggningsorter, detachement och baser
Stockholms örlogsvarv (F)1926-??-??–1929-??-??
Hägernäs/Viggbyholm (F)1929-??-??–1949-06-30
Karlskrona (D)1929-??-??–1936-??-??
Gålöbasen (D)1939-??-??–1942-??-??
Lindarängen, Västervik, Karlskrona, Fårösund, Hårsfjärden, Stockholm, Flosjön, Norrtälje (B)1939-??-??–1945-??-??

Galleri

  • Vy över flottiljen och pansarskeppet HMS Göta år 1936.

    Vy över flottiljen och pansarskeppet HMS Göta år 1936.

  • Före detta kanslihuset (1932).

    Före detta kanslihuset (1932).

  • Före detta kanslihuset (2012).

    Före detta kanslihuset (2012).

  • Före detta kanslihuset (1944), med vy mot Hägernäsvik.

    Före detta kanslihuset (1944), med vy mot Hägernäsvik.

  • Före detta kanslihuset (2012), med vy mot Hägernäsvik.

    Före detta kanslihuset (2012), med vy mot Hägernäsvik.

  • Före detta hangarbyggnad (2012).

    Före detta hangarbyggnad (2012).

  • Före detta skolhus (2012).

    Före detta skolhus (2012).

  • Nya vaktkasernen, riven runt 2008.

    Nya vaktkasernen, riven runt 2008.

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1926–1936 var förbandet organiserat som en flygkår, åren 1936–1949 som en flygflottilj.
  2. ^ Thor Lübeck var även stabschef hos chefen för flygvapnet.
  3. ^ Arthur Örnberg var tjänsteförrättande chef för Andra flygkåren.

Noter

  1. ^ Braunstein (2003), s. 48–50
  2. ^ [a b c d] F 2-Hägernäs
  3. ^ Försvarskommitténs förslag i Teknisk Tidskrift
  4. ^ Braunstein (2005), s. 83-85

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. sid. 48-50, 135-137. ISBN 91-971584-8-8 

Webbkällor

Vidare läsning

Jarneberg, Eric (1987). F 2-Hägernäs: Kungl Roslagens flygkårs och Hägernäs historia. Täby: Täby hembygdsförening. Libris 7791376. ISBN 91-970413-1-9 

Externa länkar

Svenska Flygvapnets historiska och aktiva staber och förband
Flygflottiljer
F 1 • F 2 • F 3 • F 4 • F 5 • F 6 • F 7 • F 8 • F 9 • F 10 • F 11 • F 12 • F 13 • F 14 • F 15 • F 16 • F 17 • F 18 • F 19 • F 20 • F 21 • F 22 • F 30 • HKP F • Hkpflj • HAW
Flygvapnet vapen bra.svg
Flygeskadrar
E 1 • E 2 • E 3 • E 4
Staber
Förband, skolor
och centrum
17. flygbasjägarkompaniet • Basbefälsskolan • Flygbefälsskolan • Flygkrigshögskolan • Flygmedicincentrum • Flygtekniska skolan • Flygvapnets centrala skolor • Flygvapnets Halmstadsskolor • Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen • Flygvapnets flygskola • Flygvapnets markteletekniska skola • Flygvapnets officershögskola • Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola • Flygvapnets Södertörnsskolor • Flygvapnets teletekniska skola • Flygvapnets Uppsalaskolor • Flygförvaltningens verkstadsskola • Flygvapnets väderskola • Flygvapnets underofficersskola • Flygvapnets underrättelseskola • Flygvapnets uttagningscentrum • Försvarsmaktens Halmstadsskolor • Försökscentralen • Gripencentrum • Hallands flygkår • Informationsteknologiskolan • Krigsflygskolan • Luftstridsskolan • Roslagens flygkår • R3-skolan • Stridslednings- och luftbevakningsskolan • Svea flygkår
Verkstäder, enheter och
annan verksamhet
Se även: Lista över svenska flygdivisioner
Nuvarande och tidigare skolor och utbildningsanstalter inom Försvarsmakten
Gemensamma

Amröjskolan (AmröjS) • Fältarbetsskolan (FarbS) • Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS) • Försvarets läroverk (FL) • Försvarets gymnasieskola (FGS) • Försvarets sjukvårdshögskola (FSjvHS) • Försvarshögskolan (FHS) • Försvarsmaktens bas- och underhållsskola (BasUhS) • Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) • Försvarsmaktens Halmstadsskolor (FMHS) • Försvarsmaktens logistik och motorskola (LogS) • Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) • Krigshögskolan (KHS) • Ledningsstridsskolan (LedSS) • Markstridsskolan (MSS) • Militärhögskolan (MHS) • Militärhögskolan Karlberg (MHS K) • Militärhögskolan Halmstad (MHS H) • Militärhögskolan Östersund (MHS Ö) • Tolkskolan (TolkS) • Tolkskolan och underrättelseassistentskolan (TSUS)

Armén

Arméns fallskärmsjägarskola (FJS) • Arméns jägarskola (JS) • Arméns medicinalfackskola (MedfackS) • Arméns motorskola (MotorS) • Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS) • Arméns rid- och körskola (RS) • Arméns signalskola (SignS) • Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS) • Arméns tekniska skola (ATS) • Arméns underhållsskola (US) • Arméns underhålls- och motorskola (US/MotorS) • Arméns underrättelseskola (UndS) • Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) • Artilleriets officershögskola (ArtOHS) • Artilleriets stridsskola (ArtSS) • Hemvärnets stridsskola (HvSS) • Infanteriets och kavalleriets stridsskola (InfKavSS) • Infanteriets officershögskola (InfOHS) • Infanteriets stridsskola (InfSS) • Ingenjörtruppernas kadett- och aspirantskola (IngKAS) • Luftvärnets kadett- och aspirantskola (LvKAS) • Luftvärnets officershögskola och tekniska skola (LvOHS/TS) • Luftvärnets stridsskola (LvSS) • Pansartruppernas officershögskola (POHS) • Pansartruppskolan (PS) • Pansartruppernas stridsskola (PS) • Stridsskola Mitt (SSM) • Stridsskola Nord (SSN) • Stridsskola Syd (SSS) • Tygförvaltningsskolan (TygS)

Flygvapnet

Basbefälsskolan (BBS) • Flygbasjägarskolan (FBJS) • Flygbefälsskolan (FBS) • Flygkrigshögskolan (FKHS) • Flygtekniska skolan (FTS) • Flygvapnets basbefälsskola (BBS) • Flygvapnets centrala skolor (FCS) • Flygvapnets flygskola (FlygS) • Flygvapnets Halmstadsskolor (F 14) • Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen (KAS/M) • Flygvapnets markteletekniska skola (FMTS) • Flygvapnets officershögskola (FOHS) • Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola (FSS) • Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) • Flygvapnets teletekniska skola (FTTS) • Flygvapnets väderskola (VÄDS) • Flygvapnets underrättelseskola (FV UndS) • Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) • Hallands flygkår (F 14) • Helikopterstridsskolan (HkpSS) • Informationsteknologiskolan (ITS) • Krigsflygskolan (F 5) • Luftstridsskolan (LSS) • R3-skolan (R3) • Roslagens flygkår (F 2) • Stridslednings- och luftbevakningsskolan (StrilS) • Svea flygkår (F 8)

Marinen
Luftfart i Stockholm
Flygplatser
Arlanda · Bromma · Skavsta · Västerås
SAS Convair 440
Flygfält
Frölunda flygfält · Mellingeholm · Skå-Edeby
Helikopterflygplatser
Gärdet · Huddinge · Karolinska · Södersjukhuset
Historik
11. helikopterdivisionen (1957–1998) · Barkarby flygplats (1913–2010) · Berga helikopterflygplats (1961–2005) · Svea flygflottilj (1938–1963) · Svea flygkår (1963–1974) · Svea helikopterbataljon (1998–2005) · Lindarängens flyghamn (1921–1952) · Roslagens flygflottilj (1926–1948) · Roslagens flygkår (1949–1974) · Flyghamnsstyrelsen (1928–1946) · Skarpnäcks krigsflygfält (1940–1965) · Tullinge flygplats (1945–2004) · Södertörns flygflottilj (1946–1974) · Flygvapnets Södertörnsskolor (1974–1986) · Berga (1961–2006) · Gamla Stan (–2018)
Övrigt
Kommunikationer i Stockholm   Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Media som används på denna webbplats

Roundel of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: slady, Licens: CC BY-SA 3.0
Svenska flygvapnets nationalitetsrundel, med Tre Kronor.
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
F 2 Hägernäs 18.jpg
Författare/Upphovsman: S. Åkerblom, Licens: CC BY-SA 3.0
Akvarellmålning föreställande Roslagens flygkår (F 2) i Hägernäs. Målningen är signerad S. Åkerblom, och som även hade en café-rörelse i en villa nära skolan, där motorvägen nu går fram.
FVM.138532.jpg
Författare/Upphovsman: Flygvapenmuseum, Licens: CC BY 4.0
Divisionsmärke (Örnhuvud) för 2. divisionen vid Roslagens flygflottilj (F 2). På baksidan står det :"Flygvapnets första divisionsmärke komponerat och uppmålat sommaren 1941 av 1:e mekaniker Harry Frodé Vaxholm, på S 12 (Heinkel Hell4) och S 5D (Hansa) basserade vid Hårsfjärden 2. div/F 2. Denna tavla likadant utförd av samme man 1981."
F 2 Hägernäs 09.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 3.0
Minnessten vid f.d Roslagens flygflottilj eller även känt som F 2 Hägernäs. Denna minnessten hedrar dem, som under perioden 1919-1944 förolyckades under militär flygverksamhet vid F 2 Hägernäs. Inskriptionen på stenen lyder De älskade inte så sitt liv, att de drogo sig undan döden. Stenen restes och avtäcktes intill kanslihuset den 9 juni 1944, i närvaro av bland annat flottiljens personal och biskop Manfred Björkqvist. I maj 2005 flyttades stenen till dess nuvarande plats intill Häernäsviken.
F 2 Hägernäs 11.jpg
Nya vaktkasernen vid f.d Roslagens flygflottilj eller även känt som F 2 Hägernäs. Kasernen revs någon gång mellan 2010 och 2012.
SAS Convair 440-75 Metropolitan Soderstrom-1.jpg
Författare/Upphovsman: Lars Söderström, Licens: CC BY-SA 3.0
SAS Convair 440
FVMF.001237.jpg
Författare/Upphovsman: Johansson (fotograf F 2) / Flygvapenmuseum, Licens: CC0
Avskedsceremoni vid överste Hermans Sundins avgång som chef för F 2, 1944. Uppställning framför Roslagens flygflottiljs (F 2) kansli. Tillhör F 2-samlingen med nummer F2-44-146. Ur Flygvapenmuseums bildarkiv.
F 2 Hägernäs 05.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 3.0
Kanslihuset uppfört 1929, vid f.d Roslagens flygflottilj eller även känt som F 2 Hägernäs.
F 2 Hägernäs 06.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 3.0
Hangarbyggnad, vid f.d Roslagens flygflottilj eller även känt som F 2 Hägernäs.
F 2 Hägernäs 03.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 3.0
Kanslihuset uppfört 1929, vid f.d Roslagens flygflottilj eller även känt som F 2 Hägernäs.
F 2 Hägernäs 16.jpg
Vy över F 2 Hägernäs i Hägernäs, Uppland, med pansarskeppet HMS Göta
F 2 Hägernäs 12.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 3.0
Skolhuset vid f.d Roslagens flygflottilj eller även känt som F 2 Hägernäs.
F 2 Hägernäs 22.jpg
Författare/Upphovsman: Larsson (fotograf F 2) / Flygvapenmuseum, Licens: CC0
Motiv: Kanslibyggnad på Roslagens flygflottilj (F 2), 1932 med framfartsväg i förgrunden. Tillhör F2-samlingen med nummer FM 44. Ur Flygvapenmuseums bildarkiv.