Rosenstjärt
| Rosenstjärt Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Målning av rosenstjärt | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Underordning | Passeri |
| Familj | Rosenstjärtar Urocynchramidae Domaniewski, 1918 |
| Släkte | Urocynchramus |
| Art | Rosenstjärt U. pylzowi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Urocynchramus pylzowi | |
| Auktor | (Przjevalskij, 1876) |
| Synonymer | |
| |
Rosenstjärt[2] (Urocynchramus pylzowi) är en säregen tätting endemisk för Kina som numera placeras i en egen familj, rosenstjärtar (Urocynchramidae).[3]
Utseende och läte
Rosenstjärten påminner utseendemässigt om långstjärtad rosenfink, men näbben är tunnare än hos någon av rosenfinkarna. Den har lång stjärt och uppvisar könsdimorfism, där hanarna är ljust rosa på strupe, bröst och buk. Båda könen är brunstreckade på ovansidan. Det morfologiska kännetecken som främst skiljer dem ifrån rosenfinkarna är den yttersta tionde handpennan. Hos alla finkar och fältsparvar är denna fjäder bara rudimentär men hos rosenstjärten är den väl utvecklad och mäter två-tredjedelar av längden på följande vingpenna.[4] Przjevalskij beskrev dess sång som fältsparvslikt.
Utbredning och systematik
Fågeln förekommer i bergsområden på höjder mellan 3050 och 5000 meter, i östra Gansu, östra Qinghai och söderut till centrala delarna av Sichuan i västra Kina, samt i Chamdoregionen i östra Tibet.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktskap
Arten beskrevs taxonomiskt första gången 1876 av Nikolaj Przjevalskij. Dess taxonomiska tillhörighet har länge varit oklar och den har placerats tillsammans med fältsparvarna och rosenfinkarna i familjen finkar men genetiska studier visar att den varken är en fink eller en fältsparv utan bäst beskrivs som den egna familjen Urocynchramidae,[4] vilket föreslagits så tidigt som 1918 av den tyske ornitologen Domaniewski,[6] och även av Wolters 1979. De molekylära studierna av arten indikerar att den förmodligen utgör en relikt av någon av de tidigaste finkfamiljerna.
Ekologi
Rosenstjärt lever i bergsområden på 3050-5000 meters höjd, ofta i par under häckningssäsongen, och i mindre flockar under vintern. Det finns inte många studier av arten i det vilda och lite är känt om dess ekologi.
Status och hot
Rosenstjärt bedöms inte vara hotad av mänsklig aktivitet och kategoriseras som livskraftig (LC) av IUCN.[1] Beståndets utveckling tros vara stabil.[1] Dock beskrivs arten som ovanlig eller sällsynt, och alltigenom dåligt känd.[7]
Namn
Fågelns vetenskapliga artnamn pylzowi hedrar en rysk upptäcktsresande i Centralasien, Michail Aleksandrovitj Pylzov.[8] På svenska hade den tidigare namnet Przjevalskis rosenstjärt, men justerades 2022 till ett enklare namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[9] Den har även kallats rödstjärtad rosenfink
Noter
- ^ [a b c] BirdLife International 2012 Urocynchramus pylzowi Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
- ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – september 2022”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 29 september 2022.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
- ^ [a b] Groth, J (2000). "Molecular evidence for the systematic position of Urocynchramus pylzowi." The Auk 117(3): 787-792. (html-sammanfattning)
- ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- ^ Jour. Ornith., vol. 66, sid:421-424
- ^ Clement, P., Harris, A. and Davis, J. 1999. Finches and sparrows. Christopher Helm, London.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
- ^ ”Förändringar i listan”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/forandringar-i-listan/. Läst 29 september 2022.
Externa länkar
- Rosenstjärt - Bird Families of the World
Wikimedia Commons har media som rör rosenstjärt.- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats