Rosendals orangeri

Rosendals orangeri ligger vid Rosendalsterrassen 2-6 på Södra Djurgården i Stockholm. Orangeriet, som hörde ursprungligen till Rosendals trädgård, är numera privatbostad och ett statligt byggnadsminne sedan 1935 (förnyat 2006).^[1] Orangeriets byggnad är även blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".^[2]

Strax söder om dåvarande Rosendals trädgård, som låg med sitt stora växthus på Rosendalsterrassen, uppfördes 1848-1850 av byggmästaren Carl Hallström trädgårdens orangeri efter ritningar av arkitekt Georg Theodor Chiewitz. Uppdragsgivare var kung Oscar I som ungefär samtidigt även anlitade Chiewitz att rita Oscar I:s orangeri vid Tullgarns slott. Den mest drivande för utvecklingen av Rosendals trädgård var förmodligen Oscar I:s gemål, Josefina av Leuchtenberg.

För Rosendal ritade Chiewitz en rosafärgad stenbyggnad bestående av en cylindrisk mittendel i två våningar med två flyglar i en våning. I flyglarna fanns teknisk utrustning som uppvärmningsanordingar och liknande. Den cylindriska mittendeln innehöll kontor och bostäder för trädgårdsmästarna samt orangeri. Själva växthusdelen existerar inte längre. Den låg mot norr och var en halvrund konstruktion i trä och glas som följde huvudbyggnadens rundning. Här kunde hovfolket från närbelägna Rosendals slott njuta av palmer och andra exotiska växter.

Svenska trädgårdsföreningen drev anläggningen mellan 1861 och 1911. Under vinterhalvåret hölls lektioner i odlingens allmänna grunder i orangeriet och under sommarhalvåret ägnade man sig åt botanisk genomgång av vilda och odlade växter. Utbildningen var på två år. Sammanlagd hade ungefär 700 trädgårdsmästare fått sin utbildning här.

När verksamheten avvecklades 1911 revs växthusen på Rosendalsterrassen, bara Trädgårdsdirektörens bostad blev kvar. På platsen uppfördes en kafépaviljong, dagens Rosendals värdshus. Orangeriet byggdes om för att inhysa bostäder. Bland de boende på 1980-talet märks dåvarande direktören för Vin & Sprit, Egon Jacobsson. Rosendals orangeri har givit namn åt den närliggande Orangerivägen.

• 
  Fasad mot söder, september 2014.
• 
  Fasad mot söder, januari 2019.
• 
  Draken på takspiran.
• 
  Fasad not norr, april 2019.

• Oscar I:s orangeri
• Orangerimuseet vid Ulriksdals slott
• Nynäs slotts orangeri

• Björn Hasselblad; Monica Eriksson (1982). Djurgårdsvandringar: villor och andra sevärdheter på Södra och Norra Djurgården: en introduktion till Kungl. Djurgården. Stockholm: Kungliga Djurgårdens förvaltning. sid. 63. Libris 7791397. ISBN 91-970418-0-7 
• Husen i Nationalstadsparken, Stockholmsdelen, Stockholms stadsmuseum, 2005, sid. 50
• Informationstavla på platsen uppsatt av Djurgårdsförvaltningen

• Wikimedia Commons har media som rör Rosendals orangeri.
  Bilder & media

Byggnader och anläggningar, Rosendals slott Byggnader Rosendals slott • Drottningens paviljong • Iskällaren • Kavaljersflygeln • Köksbyggnaden • Rosendals stall • Rosendals orangeri • Trädgårsdirektörens bostad • Vaktstugan Övrigt Folke Bernadottes bro • Prins Bertils boulehall • Rosendalsvasen • Rosendals trädgård • Rosendals värdshus Portal:Stockholm