Rosalie Olivecrona

Rosalie Olivecrona
FöddRoos
9 december 1823[1][2][3]
Finska församlingen[2][3]
Död4 juni 1898[1][2][4] (74 år)
Klara församling[1][2][4]
BegravdUppsala gamla kyrkogård[5][6][4]
kartor
NationalitetSvenska
Andra namnLa Straniera[7]
Medborgare iSverige[7]
Sysselsättningfeminist, lärare, författare, redaktör
MakeKnut Olivecrona
(g. 1857–)[8][2][4]
BarnEliza Olivecrona (f. 1858)[2]
Axel Olivecrona (f. 1860)[2]
Redigera Wikidata

Rosalie Ulrika Olivecrona, född Roos den 9 december 1823 i Stockholm, död där den 4 juni 1898, var en svensk författare, redaktör, lärare och feminist.

Biografi

Fadern var fältkamrerare Olof Gustaf Roos och modern Ulrika Euphrosyne von Keppel. Hon växte upp i Stockholm och studerade på Wallinska flickskolan tills hon var tretton år. Familjen flyttade 1839 till en gård i närheten av Mösseberg.

Våren 1857 gifte hon sig med justitierådet Knut Olivecrona (1817–1905) och flyttade till Uppsala. Olivecrona var änkeman sedan 1854 och hon blev genom giftermålet styvmor till en son och tre döttrar. Makarna fick sonen Axel och en dottern Eliza Olivecrona.

Amerikavistelsen

En av hennes väninnor, Hulda Hahr, bodde i Amerika med sin bror. Hon var musiklärare vid en flickskola i Limestone och Olivecrona fick erbjudande att komma över dit. Att resa över Atlanten helt ensam, var något som unga damer absolut inte gjorde, men 1851 fick hon ändå, trots tidigare starkt motstånd från familj och vänner, tillåtelse att åka till Amerika.

Hon stannade där i fyra år och arbetade som lärare, men hann även att besöka Mississippifloden och flera sevärdheter i Sydstaterna och på hemresan gjorde hon även en utflykt till Havanna. Hon var först lärare i franska och musik vid flickskolan i Limestone. Därefter fick hon anställning som guvernant på en plantage, tillhörig familjen till hennes båda elever Eliza och Annie Perronneau, söder om Charleston. Hon beskrev livet i Nordamerika i senare publicerade brev, Resa till Amerika 1851-55. Hon återvände till Sverige 1855 via New Orleans.

Föräldrarna hade då flyttat till Stockholm och på nyåret 1856 träffade hon Sophie Adlersparre (född Leijonhufvud) och de inledde tillsammans kampen för kvinnors rätt till undervisning och självförsörjning. Olivecrona blev tillsammans med Fredrika Bremer och Sophie Adlersparre ledande i kampen för kvinnors rättigheter.

Kvinnokämpen

Rosalie Olivecrona var radikalare än Sophie Adlersparre och krävde i en anonym artikel "En ropandes röst i öknen" i Aftonbladet 1867 att flickors brist på bildning och uppfostran skulle uppmärksammas offentligt. Tillsammans med Adlersparre grundade Olivecrona 1859 "Tidskrift för hemmet", som innehöll artiklar om kvinnors orättvisa ställning i samhället.

Redan 1855 hade Rosalie Olivecrona använt pseudonymen La Straniera[9], när hon gav ut ett dikthäfte, och tecknade sig som "St" och "--rs" i Tidskrift för hemmet. Hon skrev artiklar som Kvinnan och arbetet, Flickors uppfostran och Kvinnors religiösa uppfostran.

Efter giftermålet 1857 reste paret Olivecrona ut i Europa. De träffade Sophie Leijonhufvud i Hamburg och hon följde med paret till Prag, Wien, Venedig, Schweiz, södra Frankrike och hem genom Tyskland. I Tidskrift för hemmet beskrev de sedan museer och naturupplevelser från resan.[10] År 1861 företog de tre en ny rundtur i Europa för att utforska kvinnokampen och besökte Tyskland, Frankrike och Brittiska öarna. Detta gav nytt artikelstoff till tidskriften. De upptäckte att kvinnofrågan var nästan okänd i Frankrike och Tyskland, men att läget i England var bättre, för där utgavs The English Woman's Jounal. Vidare fanns där The society for promoting the employment of Women, som hade flera aktiviteter, såsom The Register, som i svensk form blev Adresskontor för arbeterskor, Ladies' Reading Rooms, som 1886 i Sverige blev Läsesalong för damer och skrivbyråer.

Hösten 1868 flyttade familjen Olivecrona till Stockholm och Rosalie Olivecrona återupptog sitt medarbetarskap i tidskriften. Artikeln Felande länken mellan den arbetsgivande och arbetssökande bidrog till att Bikupan, en försäljningslokal för finare handarbete utförda av kvinnor som kommit på obestånd, tillkom 1870. Tio år senare förenades butiken med en annan liknande rörelse Sällskapet för arbetsflitens befrämjande.

Svenska Röda Korset

År 1864 deltog Rosalie Olivecrona i överläggningarna hemma hos Sophie Adlersparre om sjukvård i fält. Med på sammanträdet var också generalmajor Rudebeck och dr Lemchen och det resulterade i bildandet av svenska Röda Korset 1865.

Rosalie Olivecrona ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Bibliografi

  • Skogsblommor. Riksdalers-böcker för resor ; 38. Göteborg: Arwidsson. 1855. Libris 3271424 
  • Blad ur reseanteckningar: den archeologiska kongressen i Köpenhamn (congrès international d'archéologie préhistorique de Copenhague) den 27 aug. - 3 sept. 1869. Stockholm. 1870. Libris 2945948 
  • En felande länk mellan den arbetsgifvande och den arbetssökande. Stockholm. 1870. Libris 2945949 
  • ”Qvinnan såsom läkare: [Undert.: St-.]”. Tidskrift för hemmet, tillegnad Nordens qvinnor 12(1870):4/5,: sid. 211-232. 1870.  Libris 9314552
  • Mary Carpenter och hennes verksamhet. [Stockholm]. 1872. Libris 2945950 
  • Schweden. Weibliche Arbeiten. Stockholm: Ivar Hæggström. 1873. Libris 10469066 
  • Woman's work in Sweden: (extract from Swedish catalogue) International exhibition, 1876. Philadelphia. 1876. Libris 2945952 
  • Bildningsanstalter och arbetsområden för den svenska qvinnan. Stockholm. 1877. Libris 2057117 
  • Mary Carpenter: hennes lefnad och verksamhet. Göteborg: T. Hedlund. 1877. Libris 1599415 
  • Notices sur l'éducation et sur l'activité de la femme en Suède. Stockholm. 1878. Libris 2945951 
  • Spridda blad. Stockholm: Norstedt. 1889. Libris 22551960. http://hdl.handle.net/2077/56156 
  • ”Är kvinnorörelsen berättigad?”. Dagny 11(1896):4,: sid. 120-142. 1896.  Libris 9743216
  • Resa till Amerika 1851-55. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1969. Libris 8080350  - Brev utgivna av Sigrid Laurell.
  • Strödda tankar och minnen: barn och barnbarn tillägnade. [Hedemora: Gertrud Gidlund]. 2005. Libris 10053341. ISBN 91-631-7367-0  - Utgivna av Agneta Olivecrona och Gertrud Gidlund.

Källor

  • Heggestad, Eva (1991). Fången och fri: 1880-talets svenska kvinnliga författare om hemmet, yrkeslivet och konstnärskapet. Uppsala: Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ. Libris 7746142. ISBN 91-85178-19-5 
  • Dagny nr 11 1898
  • Tidskrift för hemmet nr 4 1861
  • Ulf Beijbom: Utvandrarkvinnor. Svenska kvinnoöden i Amerika (2006)

Noter

  1. ^ [a b c] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18231209 Olivecrona f. Roos, Rosalie Ulrika, läst: 12 april 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g] Rosalie Ulrika Olivecrona 1823-12-09 — 1898-06-04 Författare, kvinnosakskvinna, tidskriftsredaktör, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: RosalieOlivecrona, läst: 1 september 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Finska församlingens kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0004/C I/12 (1821-1834), bildid: C0054090_00050, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 1 september 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/15 (1895-1901), bildid: 00016941_00104, sida 101, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 1 september 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Olivecrona, Rosalie f. Roos, Svenskagravar.se, läs online, läst: 15 juni 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Rosalie Olivecrona 1823-1898. Författare, kvinnosakskämpe, Svenska kyrkan, läs online, läst: 7 juni 2019.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] WeChangEd, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Stig Jägerskiöld, S D R Knut Olivecrona, s. 199, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7723.[källa från Wikidata]
  9. ^ Skogsblommor. Riksdalers-böcker för resor ; 38. Göteborg: Arwidsson. 1855. Libris 3271424 
  10. ^ Tidskrift för hemmet, 1861, häfte 4, s. 325-333.

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Rosalie Olivecrona.jpg
Rosalie Olivecrona (1823-1898)