Rosa Grünberg

Rosa Grünberg
Rosa Grünberg på vykort 1904.
FödelsenamnRosalie Grünberg
Födelsedatum4 januari 1878
FödelseortStockholm
Dödsdatum11 april 1960 (82 år)
DödsortStockholm
MakeYngve Sjöstedt
Genreropera, operett, visor
Rollsopran
År som aktiv1898–1918

Rosa (född Rosalie) Grünberg (efter 1918 Sjöstedt), född 4 januari 1878 i Stockholm, död där 11 april 1960, var en svensk skådespelare, opera- och operettsångerska (sopran).

Biografi

Grünberg var en av de stora primadonnorna på Stockholms operettscener i början av 1900-talet. Hon scendebuterade 1898 i Bröllopet på Ulvåsa på Svenska teatern som då ägdes av Albert Ranft, men flyttade, sedan hon uppmärksammats för sin vackra röst, till Vasateatern. Hon kom därefter att verka även på Ranfts andra teatrar: 1902–1904 vid hans resande operasällskap, 1904–1906 vid Östermalmsteatern och 1906–1914 vid Oscarsteatern.[1]

Bland annat framträdde hon i den uppsättning av Frihetsbröderna med vilken Oscarsteatern invigdes 1906. På Kungliga Operan i Stockholm gjorde hon operadebut i Tosca 1914. Till hennes glansroller hörde Mimosa San i Geishan, Rosalinda i Läderlappen och Angèle i Greven av Luxemburg.

Hon uppträdde ibland med en mer folklig visrepertoar och skrev även texten till Karl Lundins komposition Spiskroksvalsen. Grünberg gjorde skivinspelningar för bolagen Gramophone, Favorite och Lyrophon. Under åren 1908–1911 spelade hon in ett antal kortfilmer.[2]

Under åren före 1911, när kronprinsessan Margareta besökte sitt hemland Storbritannien, ryktades det i Sverige om att kronprins Gustaf Adolf hade ett förhållande med Grünberg.[3]

Grünberg debuterade 1914 på Kungliga teatern och spelade titelrollen i Tosca och gästspelade under året som Leonora i Trubaduren, Nemea i Konung för en dag och Santuzza i På Sicilien. År 1916 genomförde Grünberg en landsortsturné med titelrollen i Tosca.[1]

Hon lämnade scenen för gott 1918, då hon gifte sig med professorn i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet [4] Yngve Sjöstedt. Hon fortsatte dock att verka som sångpedagog.[1]

Hon ligger tillsammans med sin make, begravd på Hjo kyrkogård.

Filmografi (urval)

Diskografi

Teater

Roller i urval

ÅrRollProduktionRegiTeater
1898O Mimosa SanGeishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank		Vasateatern[5]
IngaBröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg		Harald MolanderSvenska teatern, Stockholm[6]
1905YvonneSurcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot 		Axel RingvallÖstermalmsteatern[7]
Madame Scherry
Hugo Felix och Maurice Ordonneau		Östermalmsteatern[8]
DyrsaLandsvägsriddarna
Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held		Östermalmsteatern[9]
Mme Bonacieuxd'Artagnan
Louis Varney, Paul Verrier och Jules Prével		Östermalmsteatern[10]
1906Caroline BonaparteHertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton		Östermalmsteatern[11][12]
Söndagsbarnet
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		Östermalmsteatern[13]
FiorellaFrihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Oscarsteatern[14][15]
1907Hertig de ParthenyLille hertigen
Charles Lecocq, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Oscarsteatern[16]
GiuliettaHoffmans äventyr
Jacques Offenbach, Jules Barbier och Michel Carré		Emil LindenOscarsteatern[17]
YvonneSurcouf
Robert Planquette och Henri Chivot		Oscarsteatern[18]
Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée		Oscarsteatern[19]
DoretteAmbassadören
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet		Emil LindenOscarsteatern[20]
1908RosalindaLäderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée		Oscarsteatern[21]
AliceDollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum		Axel BosinOscarsteatern[22]
1909Sonja KrakowskaFortunas gunstling
Karl Gilck		Carl BarcklindOscarsteatern[23]
LauraTiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		Oscarsteatern[24]
1910BengalinoMahomets paradis
Robert Planquette och Henri Blondeau		Oscarsteatern[25]
1911Lady Grace-ElliotVackra ladyn
Giacomo Minkowsky och Rudolf Lothar		Emil LindenOscarsteatern[26]
AnnaDet stora geniet
Edmund Eysler och Felix Dörmann		Carl August SödermanOscarsteatern[27]
Wienerblod
Johann Strauss den yngre, Victor Léon, Leo Stein och Adolf Müller		Oscarsteatern[28]
1912FiorellaFrihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Albert RanftOscarsteatern[29]
Kvinnohataren
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau		Emil LindenOscarsteatern[30]
Prinsen av Burgund
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky		Oscarsteatern[31]

Rollfoton

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Hagman, Bertil: Rosa Grünberg-Sjöstedt i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969), Läst 9 februari 2017.
  2. ^ Myggans nöjeslexikon anger antalet filmer till nio, endast två finns dock förtecknade i Svensk filmdatabas (se filmografi).
  3. ^ (In Swedish) Elgklou, Lars i Bernadotte – historien och historier om en familj ISBN 91-7008-882-9 sidan 170.
  4. ^ Kvinnokavalkad: en bilderbok om svenska kvinnors liv 1918–1944, av Ellen Rydelius och Anna Odhe, Bonnier, Stockholm 1946, sidan 21
  5. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  6. ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 2. 27 augusti 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-08-27/edition/0/part/1/page/4/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=2. Läst 15 november 2015. 
  7. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (8): sid. 103. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_8.pdf. Läst 17 november 2015. 
  8. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_19.pdf. Läst 17 november 2015. 
  9. ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015. 
  10. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015. 
  11. ^ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015. 
  12. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 6 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-06/12860A/2. Läst 27 juli 2015. 
  13. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (17): sid. 209. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_17.pdf. Läst 20 november 2015. 
  14. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36 
  15. ^ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015. 
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-08/13188a/3. Läst 26 juli 2015. 
  17. ^ ”Hoffmans äventyr”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-22/13468A/3. Läst 26 juli 2015. 
  18. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 27 (17): sid. 134. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508011743/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1907_no_17.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 29 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-29/13506B/2. Läst 26 juli 2015. 
  20. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-22/13529A/3. Läst 26 juli 2015. 
  21. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 28 (11): sid. 85. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508004818/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1908_no_11.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  22. ^ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015. 
  23. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (18): sid. 138. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613131956/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_18.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  24. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613105553/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  25. ^ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  26. ^ Från svenska scener i Hvar 8 dag (12:e årgången) sid. 292
  27. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 31 (18): sid. 142. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630015038/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_18.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  28. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015. 
  29. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015. 
  30. ^ ”Oscarsteaterns nya Wienoperett”. Dagens Nyheter: s. 6. 1 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-01/15194/6. Läst 27 januari 2016. 
  31. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 

Tryckta källor

  • Myggans nöjeslexikon, band 7 (Höganäs 1991)
  • Liliedahl, Karleric (1987). Svenska akustiska grammofoninspelningar 1903–1928. Svenska diskografier, 0348-8624 ; 3. Stockholm: Arkivet för ljud och bild. Libris 8211573 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Rosa Grüberg and Birger Schweback.jpg
Författare/Upphovsman: FBQ, Licens: CC BY-SA 3.0
Rosa Grüberg och Birger Schweback i "Zigenarkärlek". Hofatelier Jaeger, 1910.
Rosa Grunberg-Greven.jpg
Rosa Grünberg i Greven av Luxemburg
Rosa Grünberg Frihetsbröderna 1898.jpg
Rosa Grünberg (1878-1969) som Fiorello i Frihetsbröderna på Vasateatern 1898
Rosa Grunberg-Thorleif Allum-En valsdrom-AEK1893.jpg
Rosa Grünberg och Thorleif Allum i En valsdröm
Grunberg-Meissner.jpg
Rosa Grünberg & Eva Meissner in the operetta Eva