Ros (släkt)

Namnet Ros har bland annat burits av en svensk släkt vars äldste kände stamfar var född i Munktorps socken, idag Köpings kommun och där en gren blivit adlad.

Släktens äldste kände medlem, Anders Ros var född 1737 i Munktorps socken, Västmanlands län. Han blev bruksdirektör vid Voxna bruk i Gävleborgs län och dog i Leksands socken 1799.^[1] Hans son Lars Fredrik Ros (1777–1848) var bosatt i Leksand och blev där 1829 kronofogde i Nedansiljans fögderi.^[2]

För de fem sönerna till Lars Fredrik Ros föreligger ytterligare uppgifter om två: Anders Ros, som blev landshövding och generaldirektör, och som adlades,^[1] samt Gustaf Benjamin Ros, som ärvde faderns egendomar i Leksand och i sin tur blev far till riksdagsmannen Gustaf Ros.^[2][3] Ett partiellt släktträd blir således:

• Anders Ros (1737–1799), bruksdirektör
  • Lars Fredrik Ros (1777–1848), kronofogde i Leksand
    • Anders Emanuel Ros (1806–1887), adlad Ros, ämbetsman och politiker
    • Gustaf Benjamin Ros (1809–1880), kapten, lantbrukare
      • Johan Gustaf Ros (1852–1931), lantbrukare och politiker
    • Ytterligare 3 söner

Den adliga grenen av släkten

Ros
Heraldiskt vapen
Stamfar	Anders Ros
Adlad	1 december 1858
Sveriges riddarhus
Introducerad	1859
Grad	Adlig ätt nr 2 331.

Den adliga grenen av släkten utgår från generaldirektören Anders Ros, som adlades 1 december 1858 med oförändrat namn och som introducerad 1859 på svenska riddarhuset som ätt nummer 2 331. Adlandet skedde i enlighet med § 37 i Regeringsformen 1809, så att endast ättens huvudman är adlig.^[1][4]

Källor

Noter