Ronneby kommun
| Ronneby kommun Kommun | |
 Ronneby stadshus | |
| Slogan | Den moderna kurorten |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Ronneby kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Blekinge |
| Län | Blekinge län |
| Centralort | Ronneby |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 28 921 ()[2] |
| Areal | 1 242,05 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 825,16 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 416,89 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 35,05 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 56°12′00″N 15°17′00″Ö / 56.2°N 15.283333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Blekinge domkrets (–) Ronneby domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0837[4] |
| Anställda | 3 075 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1081[6] |
| GeoNames | 2681821 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Ronneby kommun är en kommun i Blekinge län. Centralort är Ronneby.
Topografin i kommunen är uppdelad i olika höjdzoner, varav majoriteten är bevuxen med skog. En urbergsplatå reser sig mot norr men övergår i slättområden mot söder. Sedan mitten av 1980-talet har tjänstesektorn fått en allt viktigare roll i det lokala näringslivet. Traditionellt har dock det lokala näringslivet dominerats av offentlig förvaltning, areella näringar samt småskalig tillverkningsindustri.
Invånarantalet har sedan kommunen bildades legat stabilt mellan 28 254 personer (2010) och 30 368 personer (1975).
Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. De styrde senast i en koalition under mandatperioden 2006–2010. Därefter har kommunen styrts av olika borgerliga koalitioner.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Backaryd, Bräkne-Hoby, Edestad, Eringsboda (från 1870, en del av Tvings socken dessförinnan), Förkärla, Hjortsberga, Listerby, Ronneby och Öljehult. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, Eringsboda landskommun dock först 1870 genom en utbrytning ur Tvings landskommun. Samtidigt bildades köpingskommunen Ronneby köping som sedan 1882 ombildades till Ronneby stad.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Hallabro (av de tidigare kommunerna Backaryd och Öljehult), Listerby (av Edestad, Förkärla, Hjortsberga och Listerby) och Tving (av Eringsboda och Tving). Ronneby stad, Ronneby landskommun samt Bräkne-Hoby landskommun förblev oförändrade.
Kallinge landskommun bildades 1963 av Hallabro, Ronneby samt en del ur Tvings landskommun (Eringsboda församling).
1967 uppgick Kallinge, Listerby och Bräkne-Hoby landskommuner i Ronneby stad. Ronneby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Ronneby stad.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 1975 i Östra och Medelstads domsaga, från 1975 till 1 juli 2001 i Ronneby domsaga och sen dess i Blekinge domsaga.[8]
Kommunen har en liten exklav i Karlskrona kommun innefattande ett par byar (Skillingsboda, Lönnemåla och Stora Lönnemåla) samt merparten av insjöarna Stora Skälen och Långasjön.
Geografi
Kommunen är belägen i den centrala delen av landskapet Blekinge med Östersjön och delar av Blekinge skärgård i söder. Ronneby kommun gränsar i norr till Tingsryds kommun i Kronobergs län och Emmaboda kommun i Kalmar län samt i öster till Karlskrona kommun och i väster till Karlshamns kommun, båda i Blekinge län.[9]
Topografi och hydrografi
Topografi i kommunen är uppdelad i olika höjdzoner. I norr ligger höjden på cirka 100–125 meter över havet vilken utgörs av en skogklädd urbergsplatå. Mot söder blir platån uppdelad av djupt nedskurna dalgångar som följer berggrundens nord–sydliga sprickzoner. Dalgångarna är fyllda med bördiga finkorniga sediment och är därför uppodlade. I södra delarna av kommunen tar dalstråken över och landskapet övergår i slättområden som når ut till skärgården. Längs kuststräckan vid Gö växer ett ädelskogsområde dominerat av ek. Detta område är delvis karakteriserat av en månghundraårig beteskultur.
Bredåkradeltat, där bland annat Ronneby Airport ligger, utgörs av ett isälvsdelta med terrasser, åsryggar och djupa dödisgropar.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
| Ronneby kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2023 fanns 40 naturreservat i Ronneby kommun.[12] Bland dessa Biskopsmåla som förutom att det är skyddat som naturreservat även är skyddat enligt Natura 2000. Reservatet skyddade 2016 och utgörs av ett kust- och skärgårdslandskap med naturskog av ädellövträd och gran. Holmar och skär utgör ett fågelskyddsområde.[13] Ett annat exempel på naturreservat är Gö som av Länsstyrelsen i Blekinge län beskrivs som en "fristad för många ovanliga växter och djur". I reservatet som bildades 2008 trivs många rödlistade arter, som exempel kan nämnas vedinsekter och fransfladdermusen.[14]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar: Bräkne-Hoby församling och Ronneby församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i nio distrikt:[15]
Tätorter
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Ronneby | 12 612 |
| 2 | Kallinge | 4 664 |
| 3 | Bräkne-Hoby | 1 708 |
| 4 | Listerby | 966 |
| 5 | Johannishus | 766 |
| 6 | Ronnebyhamn | 749 |
| 7 | Kuggeboda | 447 |
| 8 | Saxemara | 429 |
| 9 | Backaryd | 386 |
| 10 | Eringsboda | 275 |
| 11 | Hallabro | 261 |
Styre och politik
Styre
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994–1998 | S | V | ||||
| 1998–2002 | S | V | ||||
| 2002–2006 | S | V | ||||
| 2006–2010 | S | L | KD | |||
| 2010-2014 | M | C | ROP | L | KD | |
| 2014–2018 | M | C | ROP | L | KD | |
| 2018–2022 | M | C | L | KD | ||
| 2022– | SD | M | L | KD | ||
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Lennarth Förberg |
| Förste vice ordförande | SD | Bengt Sven Åke Johansson |
| Andre vice ordförande | S | Malin Norfall |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | ROP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 25 | 12 | 6 | 4 |
| 49 | 89,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 25 | 13 | 4 | 5 |
| 49 | 91,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 25 | 13 | 4 | 5 |
| 49 | 91,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 25 | 11 | 4 | 7 |
| 49 | 90,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 27 | 10 | 2 | 8 |
| 49 | 90,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 26 | 1 | 7 | 5 | 8 |
| 49 | 89,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 26 | 3 | 7 | 4 | 1 | 6 |
| 49 | 86,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 24 | 1 | 1 | 7 | 4 | 2 | 8 |
| 49 | 86,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 3 | 24 | 2 | 4 | 5 | 3 | 1 | 7 |
| 49 | 86,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 6 | 19 | 2 | 3 | 5 | 3 | 3 | 8 |
| 49 | 80,77 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 4 | 21 | 1 | 1 | 2 | 6 | 5 | 2 | 7 |
| 49 | 80,55 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 19 | 1 | 3 | 4 | 6 | 3 | 1 | 9 |
| 49 | 81,13 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 15 | 2 | 5 | 3 | 6 | 3 | 1 | 11 |
| 49 | 83,66 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 3 | 17 | 2 | 8 | 2 | 5 | 2 | 1 | 9 |
| 49 | 84,74 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 15 | 1 | 13 | 2 | 4 | 2 | 1 | 9 |
| 49 | 85,84 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 3 | 15 | 1 | 13 | 1 | 3 | 2 | 2 | 9 |
| 49 | 82,69 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Roger Fredriksson |
| Förste vice ordförande | C | Kenneth Michaelsson |
| Andre vice ordförande | S | Magnus Pettersson |
Källa: Ronneby kommun[16]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
 | Den här listan är ofullständig, du kan hjälpa till genom att utöka den. |
- Roger Fredriksson, Moderaterna, november 2010–[17][18][19]
- Jan-Anders Palmqvist, Socialdemokraterna, –november 2010[20]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Teknik, fritids- och kulturnämnden | M | Anders Bromée | KD | Willy Persson | S | Teopoula Zickbauer |
| Miljö- och byggnadsnämnden | C | Hillevi Andersson | M | Magnus Persson | S | Ola Robertsson |
| Socialnämnden | M | Therese Åberg | O | Anna Carlbrant | S | Malin Månsson |
| Utbildningsnämnden | M | Åsa Evaldsson | C | Silke Jacob | S | Stefan Österhof |
| Äldrenämnden | M | Anders Lund | C | Susanne Petersson | S | Malin Norfall |
| Överförmyndarnämnden | C | Susanne Petersson | M | Kenth Carlsson | S | Agnetha Wildros |
| Valnämnden | M | Helene Fogelberg | M | Susanne Petersson | S | Catharina Christensson |
| Revisionen | S | Jan-Anders Palmqvist | S | Birger Peterson | M | Kjell GG Johansson |
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Traditionellt har det lokala näringslivet dominerats av offentlig förvaltning, areella näringar som jord- och skogsbruk samt småskalig tillverkningsindustri. Tjänstesektorn har växt sedan mitten av 1980-talet och dess tillväxt förstärktes under en period efter anläggandet av företagsbyn Soft Center, ett samarbete med Högskolan i Karlskrona-Ronneby. Bland företag I kommunen kan nämnas Alfa Laval AB (värmepumpar och pannor) och Tarkett AB (golv). En annan större arbetsgivare är Blekinge flygflottilj (F 17).[10]
Infrastruktur
Transporter
I öst-västlig riktning genomkorsas kommunen av E22 som har gemensam sträckning med riksväg 27 i kommunens östra delar varefter den senare tar av åt nordväst i Ronneby. Öst-västlig riktning har även järnvägen Blekinge kustbana som trafikeras av Öresundstågs regiontåg mellan Karlskrona och Kristianstad C respektive Hässleholm C med stopp i Ronneby och Bräkne-Hoby.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 28 921 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 90:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Ronneby kommun 1970–2020[21] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 29 714 | |||
| 1975 | 30 368 | |||
| 1980 | 30 159 | |||
| 1985 | 29 382 | |||
| 1990 | 28 905 | |||
| 1995 | 29 256 | |||
| 2000 | 28 634 | |||
| 2005 | 28 358 | |||
| 2010 | 28 254 | |||
| 2015 | 28 697 | |||
| 2020 | 29 372 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 4 176, eller 14,80 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 221 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 405, eller 8,45 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 472 den 31 december 2002).[22]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ronneby kommun 28 221 personer. Av dessa var 3 488 personer (12,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna och de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person, som inte kommer från något av de här 17 länderna, har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[23]
| Födelseland[23] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 24 733 |
| 2 |  Syrien | 577 |
| 3 | Asien: Övriga länder | 400 |
| 4 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 325 |
| 5 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 307 |
| 6 |  Finland | 184 |
| 7 |  Irak | 182 |
| 8 | Europa utom EU: Övriga länder | 173 |
| 9 |  Bosnien och Hercegovina | 172 |
| 10 |  Tyskland | 170 |
| 11 |  Polen | 168 |
| 12 |  Danmark | 163 |
| 13 |  Afghanistan | 123 |
| 14 | Afrika: Övriga länder | 111 |
| 15 | Sydamerika | 92 |
| 16 |  Thailand | 87 |
| 17 |  Norge | 65 |
| 18 |  Kina | 42 |
| 19 |  Iran | 39 |
| 19 | Nordamerika | 39 |
| 21 |  Somalia | 25 |
| 22 |  Island | 15 |
| 23 |  Turkiet | 14 |
| 24 | Oceanien | 9 |
| 25 |  Sovjetunionen | 6 |
| 26 | Okänt födelseland | 0 |
Kultur
Kulturarv
Det finns sju byggnadsminnen i kommunen beslutade från 1979 till 2015. Bland dessa en av Sveriges minsta och äldsta dagsljusateljéer för fotografering i Kallinge, Ekholms fotoateljé, Hakarpsgården med anor från 1700-talet och Johannishus slott i Hjortsberga socken med anor från 1779.
Entrén till Ekholms fotoateljé i Kallinge.
Backagården i Hakarp, Bräkne-Hoby.
(c) John-Eric Gustafsson / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
Kommunvapen
Blasonering: En blå sköld bandevis delad af en silfverström. I det öfre fältet en sexuddig stjerna och i det nedre en nymåne, båda likaledes af silfver.[24]
Ronneby var tidigt stad, men förlorade sina privilegier när Karlskrona anlades. 1882 blev Ronneby stad på nytt och vapnet fastställdes året efter. Efter kommunbildningen 1971 blev stadens vapen oförändrat för den nya kommunen. Redan tidigare hade tre icke fastställda vapen – för Bräkne-Hoby landskommun, Listerby landskommun och Ronneby landskommun – kommit ur bruk i samband med sammanslagningar genomförda under 1960-talet. 1974 registrerades kommunens vapen i PRV, märkligt nog med samma stavning som i texten från 1883.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Bräkne-Hoby landskommun
(1957–66)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Listerby landskommun
(1959–66)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Ronneby landskommun
(1961–62)
Se även
- Personer med anknytning till Ronneby kommun
- Ronneby Helsobrunn
Referenser
Noter
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Domsagohistorik Ronneby tingsrätt
- ^ Nationalencyklopedin (1995). NE HF band 16. NE Nationalencyklopedin. sid. 34-35. Libris 16944219. ISBN 978-91-976241-5-2
- ^ [a b] ”Ronneby - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ronneby. Läst 14 augusti 2023.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Blekinge&municipalities=Ronneby&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 10 september 2023.
- ^ ”Biskopsmåla”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat/biskopsmala.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a87c&sv.12.382c024b1800285d5863a87c.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 10 september 2023.
- ^ ”Gö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat/go.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a87c&sv.12.382c024b1800285d5863a87c.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 10 september 2023.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. Ronneby kommun. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200810053111/https://www.ronneby.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 25 april 2018.
- ^ läs online, www.sydostran.se , läst: 9 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.svt.se , läst: 9 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 9 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.svt.se , läst: 9 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
- ^ Nevéus, Clara; de Wærn Bror Jacques, Eriksson Kurt (1992). Ny svensk vapenbok. Stockholm: Streiffert i samarbete med Riksarkivet. sid. 122-123. Libris 7672458. ISBN 91-7886-092-X
Externa länkar
- Ronneby kommun
Wikimedia Commons har media som rör Ronneby kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
(c) John-Eric Gustafsson / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
Felaktigheter kan även anmälas till denna sida.
Motiv: Johannishus
Nyckelord: Byggnadsminnen, Riksintressen
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Ronneby kommun
World file:
80.43093202699736821 0 0 -80.43093202699736821 1656277.14157517487183213
7660767.58291774801909924
Författare/Upphovsman: Länsstyrelsen i Blekinge län, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
%2c_Flag_of_Syria_(1980%e2%80%932024).svg)
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Författare/Upphovsman: Eskil Malmberg, Licens: CC BY-SA 4.0
Square in Ronneby
Författare/Upphovsman: Eskil Malmberg, Licens: CC BY-SA 4.0
i ArbetSam:s databas.
.svg){kind=link}
