Rome Masters
Internazionali BNL d'Italia | ||
---|---|---|
Plats | Rom Italien | |
Spelplats | Foro Italico | |
Underlag | Grus / Utomhus | |
Officiell webbplats | ||
ATP-touren | ||
Kategori | Masters 1000 | |
Lottning | 56S / 28Q / 24D | |
Prispengar | 3 854 000 euro (2020) | |
WTA-touren | ||
Kategori | Premier | |
Lottning | 56S / 32Q / 28D | |
Prispengar | 1 162 169 euro (2020) |
Rome Masters, italienska internationella tennismästerskap. Årlig tennisturnering i Rom på herrarnas ATP-tour (Masters 1000, sponsorbeteckning Internazionali BNL d'Italia) och damernas WTA-tour (WTA Premier Tournaments, International BNL d'Italia). Spelas under april-maj utomhus på grusbana.
Turneringen
Rome Masters hölls första gången 1930 i Milano. I herrklassen segrade den amerikanske tennisspelaren Bill Tilden i såväl singel-som dubbelklassen. Damklassen vanns av den i Rom födda spanjorskan Lili de Alvarez. År 1935 flyttades turneringen för gott till Rom. Efter ett längre uppehåll perioden 1936-49, återupptogs turneringen 1950 och har spelats sedan dess.
Tävlingen anses av många vara den förnämsta tennisturneringen på grusbana efter Grand Slam-turneringen Franska öppna och har genom åren samlat de flesta bland tenniseliten. Sedan 1969 är tävlingen "öppen", det vill säga såväl professionella spelare som amatörer är välkomna.
Resultat
Herrsingel
År | Mästare | finalist | Resultat |
---|---|---|---|
2020 | Novak Djokovic | Diego Schwartzman | 7–5, 6–3 |
2019 | Rafael Nadal | Novak Djokovic | 6–0, 4–6, 6–1 |
2018 | Rafael Nadal | Alexander Zverev | 6–1, 1–6, 6–3 |
2017 | Alexander Zverev | Novak Djokovic | 6–4, 6–3 |
2016 | Andy Murray | Novak Djokovic | 6–3, 6–3 |
2015 | Novak Djokovic | Roger Federer | 6–4, 6–3 |
2014 | Novak Djokovic | Rafael Nadal | 4–6, 6–3, 6–3 |
2013 | Rafael Nadal | Roger Federer | 6–1, 6–3 |
2012 | Rafael Nadal | Novak Đoković | 7–5, 6–3 |
2011 | Novak Đoković | Rafael Nadal | 6-4, 6–4 |
2010 | Rafael Nadal | David Ferrer | 7–5, 6–2 |
2009 | Rafael Nadal | Novak Đoković | 7–6(2), 6–2 |
2008 | Novak Đoković | Stanislas Wawrinka | 4–6, 6–3, 6–3 |
2007 | Rafael Nadal | Fernando González | 6–2, 6–2 |
2006 | Rafael Nadal | Roger Federer | 6–7(0), 7–6(5), 6–4, 2–6, 7–6(5) |
2005 | Rafael Nadal | Guillermo Coria | 6–4, 3–6, 6–3, 4–6, 7–6(6) |
2004 | Carlos Moyà | David Nalbandian | 6–3, 6–3, 6–1 |
2003 | Félix Mantilla | Roger Federer | 7–5, 6–2, 7–6(8) |
2002 | Andre Agassi | Tommy Haas | 6–3, 6–3, 6–0 |
2001 | Juan Carlos Ferrero | Gustavo Kuerten | 3–6, 6–1, 2–6, 6–4, 6–2 |
2000 | Magnus Norman | Gustavo Kuerten | 6–3, 4–6, 6–4, 6–4 |
1999 | Gustavo Kuerten | Patrick Rafter | 6–4, 7–5, 7–6(6) |
1998 | Marcelo Ríos | Albert Costa | walkover (skada) |
1997 | Àlex Corretja | Marcelo Ríos | 7–5, 7–5, 6–3 |
1996 | Thomas Muster | Richard Krajicek | 6–2, 6–4, 3–6, 6–3 |
1995 | Thomas Muster | Sergi Bruguera | 3–6, 7–6(5), 6–2, 6–3 |
1994 | Pete Sampras | Boris Becker | 6–1, 6–2, 6–2 |
1993 | Jim Courier | Goran Ivanišević | 6–1, 6–2, 6–2 |
1992 | Jim Courier | Carlos Costa | 7–6, 6–0, 6–4 |
1991 | Emilio Sánchez | Alberto Mancini | 6–3, 6–1, 3–0 (uppgivet) |
1990 | Thomas Muster | Andrei Tjesnokov | 6–1, 6–3, 6–1 |
1989 | Alberto Mancini | Andre Agassi | 6–3, 4–6, 2–6, 7–6, 6–1 |
1988 | Ivan Lendl | Guillermo Pérez-Roldán | 2–6, 6–4, 6–2, 4–6, 6–4 |
1987 | Mats Wilander | Martín Jaite | 6–3, 6–4, 6–4 |
1986 | Ivan Lendl | Emilio Sánchez | 7–5, 4–6, 6–1, 6–1 |
1985 | Yannick Noah | Miloslav Mečíř | 6–3, 3–6, 6–2, 7–6 |
1984 | Andrés Gómez | Aaron Krickstein | 2–6, 6–1, 6–2, 6–2 |
1983 | Jimmy Arias | José Higueras | 6–2, 6–7, 6–1, 6–4 |
1982 | Andrés Gómez | Eliot Teltscher | 6–2, 6–3, 6–2 |
1981 | José-Luis Clerc | Víctor Pecci | 6–3, 6–4, 6–0 |
1980 | Guillermo Vilas | Yannick Noah | 6–0, 6–4, 6–4 |
1979 | Vitas Gerulaitis | Guillermo Vilas | 6–7, 7–6, 6–7, 6–4, 6–2 |
1978 | Björn Borg | Adriano Panatta | 1–6, 6–3, 6–1, 4–6, 6–3 |
1977 | Vitas Gerulaitis | Antonio Zugarelli | 6–2, 7–6, 3–6, 7–6 |
1976 | Adriano Panatta | Guillermo Vilas | 2–6, 7–6, 6–2, 7–6 |
1975 | Raúl Ramírez | Manuel Orantes | 7–6, 7–5, 7–5 |
1974 | Björn Borg | Ilie Năstase | 6–3, 6–4, 6–2 |
1973 | Ilie Năstase | Manuel Orantes | 6–1, 6–1, 6–1 |
1972 | Manuel Orantes | Jan Kodeš | 4–6, 6–1, 7–5, 6–2 |
1971 | Rod Laver | Jan Kodeš | 7–5, 6–3, 6–3 |
1970 | Ilie Năstase | Jan Kodeš | 6–3, 1–6, 6–3, 8–6 |
1969 | John Newcombe | Tony Roche | 6–3, 4–6, 6–2, 5–7, 6–3 |
1968 | Tom Okker | Bob Hewitt | 10–8, 6–8, 6–1, 1–6, 6–0 |
1967 | Marty Mulligan | Tony Roche | 6–3, 0–6, 6–4, 6–1 |
1966 | Tony Roche | Nicola Pietrangeli | 11–9, 6–1, 6–3 |
1965 | Marty Mulligan | Manuel Santana | 1–6, 6–4, 6–3, 6–1 |
1964 | Jan-Erik Lundquist | Fred Stolle | 1–6, 7–5, 6–3, 6–1 |
1963 | Marty Mulligan | Boro Jovanović | 6–2, 4–6, 6–3, 8–6 |
1962 | Rod Laver | Roy Emerson | 6–2, 1–6, 3–6, 6–3, 6–1 |
1961 | Nicola Pietrangeli | Rod Laver | 6–8, 6–1, 6–1, 6–2 |
1960 | Barry MacKay | Luis Ayala | 7–5, 7–5, 0–6, 0–6, 6–1 |
1959 | Luis Ayala | Neale Fraser | 6–3, 3–6, 6–3, 6–3 |
1958 | Mervyn Rose | Nicola Pietrangeli | 5–7, 8–6, 6–4, 1–6, 6–2 |
1957 | Nicola Pietrangeli | Giuseppe Merlo | 8–6, 6–2, 6–4 |
1956 | Lew Hoad | Sven Davidson | 7–5, 6–2, 6–0 |
1955 | Fausto Gardini | Giuseppe Merlo | 1–6, 6–1, 3–6, 6–6 (uppgivet) |
1954 | Budge Patty | Enrique Morea | 11–9, 6–4, 6–4 |
1953 | Jaroslav Drobný | Lew Hoad | 6–2, 6–1, 6–2 |
1952 | Frank Sedgman | Jaroslav Drobný | 7–5, 6–3, 1–6, 6–4 |
1951 | Jaroslav Drobný | Gianni Cucelli | 6–1, 10–8, 6–0 |
1950 | Jaroslav Drobný | William Talbert | 6–4, 6–3, 7–9, 6–2 |
1936–49 | spelades inte | ||
1935 | Wilmer Hines | Giovanni Palmieri | 6–3, 10–8, 9–7 |
1934 | Giovanni Palmieri | Giorgio de' Stefani | 6–3, 6–0, 7–5 |
1933 | Emanuele Sartorio | Martin Legeay | 6–3, 6–1, 6–3 |
1932 | André Merlin | George Hughes | 6–1, 5–7, 6–0, 8–6 |
1931 | George Hughes | Henri Cochet | 6–4, 6–3, 6–2 |
1930 | Bill Tilden | Umberto De Morpurgo | 6–1, 6–1, 6–2 |
Damsingel
År | Mästare | Finalist | Resultat |
---|---|---|---|
2020 | Simona Halep | Karolína Plíšková | 6–0, 2–1, uppgivet. |
2019 | Karolína Plíšková | Johanna Konta | 6–3, 6–4 |
2018 | Elina Svitolina | Simona Halep | 6–0, 6–4 |
2017 | Elina Svitolina | Simona Halep | 4–6, 7–5, 6–1 |
2016 | Serena Williams | Madison Keys | 7–6(7–5), 6–3 |
2015 | Maria Sharapova | Carla Suárez Navarro | 4–6, 7–5, 6–1 |
2014 | Serena Williams | Sara Errani | 6–3, 6–0 |
2013 | Serena Williams | Viktoryja Azaranka | 6–1, 6–3 |
2012 | Maria Sharapova | Li Na | 4–6, 6–4, 7–6(7–5) |
2011 | Maria Sharapova | Samantha Stosur | 6–2, 6–4 |
2010 | María José Martínez Sánchez | Jelena Janković | 7–6(7–5), 7–5 |
2009 | Dinara Safina | Svetlana Kuznetsova | 6–3, 6–2 |
2008 | Jelena Janković | Alizé Cornet | 6–2, 6–2 |
2007 | Jelena Janković | Svetlana Kuznetsova | 7–5, 6–1 |
2006 | Martina Hingis | Dinara Safina | 6–2, 7–5 |
2005 | Amélie Mauresmo | Patty Schnyder | 2–6, 6–3, 6–4 |
2004 | Amélie Mauresmo | Jennifer Capriati | 3–6, 6–3, 7–6(6) |
2003 | Kim Clijsters | Amélie Mauresmo | 3–6, 7–6(3), 6–0 |
2002 | Serena Williams | Justine Henin | 7–6(6), 6–4 |
2001 | Jelena Dokić | Amélie Mauresmo | 7–6(3), 6–1 |
2000 | Monica Seles | Amélie Mauresmo | 6–2, 7–6(4) |
1999 | Venus Williams | Mary Pierce | 6–4, 6–2 |
1998 | Martina Hingis | Venus Williams | 6–3, 2–6, 6–3 |
1997 | Mary Pierce | Conchita Martínez | 6–4, 6–0 |
1996 | Conchita Martínez | Martina Hingis | 6–2, 6–3 |
1995 | Conchita Martínez | Arantxa Sánchez Vicario | 6–3, 6–1 |
1994 | Conchita Martínez | Martina Navrátilová | 7–6(5), 6–4 |
1993 | Conchita Martínez | Gabriela Sabatini | 7–5, 6–1 |
1992 | Gabriela Sabatini | Monica Seles | 7–5, 6–4 |
1991 | Gabriela Sabatini | Monica Seles | 6–3, 6–2 |
1990 | Monica Seles | Martina Navrátilová | 6–1, 6–1 |
1989 | Gabriela Sabatini | Arantxa Sánchez | 6–2, 5–7, 6–4 |
1988 | Gabriela Sabatini | Helen Kelesi | 6–1, 6–7(4), 6–1 |
1987 | Steffi Graf | Gabriela Sabatini | 7–5, 4–6, 6–0 |
1986 | spelades inte | ||
1985 | Raffaella Reggi | Vicki Nelson-Dunbar | 6–4, 6–4 |
1984 | Manuela Maleeva | Chris Evert-Lloyd | 6–3, 6–3 |
1983 | Andrea Temesvari | Bonnie Gadusek | 6–1, 6–0 |
1982 | Chris Evert-Lloyd | Hana Mandlíková | 6–0, 6–2 |
1981 | Chris Evert-Lloyd | Virginia Ruzici | 6–1, 6–2 |
1980 | Chris Evert-Lloyd | Virginia Ruzici | 5–7, 6–2, 6–2 |
1979 | Tracy Austin | Sylvia Hanika | 6–4, 1–6, 6–3 |
1978 | Regina Maršíková | Virginia Ruzici | 7–5, 7–5 |
1977 | Janet Newberry | Renáta Tomanová | 6–3, 7–6 |
1976 | Mima Jaušovec | Lesley Hunt | 6–1, 6–3 |
1975 | Chris Evert | Martina Navrátilová | 6–1, 6–0 |
1974 | Chris Evert | Martina Navrátilová | 6–3, 6–3 |
1973 | Evonne Goolagong | Chris Evert | 7–6, 6–0 |
1972 | Linda Tuero | Olga Morozova | 6–4, 6–3 |
1971 | Virginia Wade | Helga Niessen-Masthoff | 6–4, 6–4 |
1970 | Billie Jean King | Julie Heldman | 6–1, 6–3 |
1969 | Julie Heldman | Kerry Melville | 7–5, 6–3 |
1968 | Lesley Turner-Bowrey | Margaret Court | 2–6, 6–2, 6–3 |
1967 | Lesley Turner | Maria Bueno | 6–3, 6–3 |
1966 | Ann Haydon-Jones | Annette Van Zyl | 8–6, 6–1 |
1965 | Maria Bueno | Nancy Richey | 6–1, 1–6, 6–3 |
1964 | Margaret Smith | Lesley Turner | 6–1, 6–1 |
1963 | Margaret Smith | Lesley Turner | 6–3, 6–4 |
1962 | Margaret Smith | Maria Bueno | 8–6, 5–7, 6–4 |
1961 | Maria Bueno | Lesley Turner | 6–4, 6–4 |
1960 | Zsuzsi Kormoczy | Ann Haydon | 6–4, 4–6, 6-1 |
1959 | Christine Truman | Sandra Reynolds | 6–0, 6–1 |
1958 | Maria Bueno | Lorraine Coghlan | 3–6, 6–3, 6–3 |
1957 | Shirley Bloomer | Dorothy Head-Knode | 1–6, 9–7, 6–2 |
1956 | Althea Gibson | Zsuzsa Körmöczy | 6–3, 7–5 |
1955 | Patricia Ward | Erika Vollmer | 6–4, 6–3 |
1954 | Maureen Connolly | Patricia Ward | 6–3, 6–0 |
1953 | Doris Hart | Maureen Connolly | 4–6, 9–7, 6–3 |
1952 | Susan Partridge | Pat Harrison | 6–3, 7–5 |
1951 | Doris Hart | Shirley Fry | 6–3, 8–6 |
1950 | Annelies Ullstein-Bossi | Joan Curry | 6–4, 6–4 |
1936–49 | spelades inte | ||
1935 | Hilde Krahwinkel-Sperling | Lucia Valerio | 6–4, 6–1 |
1934 | Helen Jacobs | Lucia Valerio | 6–3, 6–0 |
1933 | Elizabeth Ryan | Ida Adamoff | 6–1, 6–1 |
1932 | Ida Adamoff | Lucia Valerio | 6–4, 7–5 |
1931 | Lucia Valerio | Dorothy Andrus | 2–6, 6–2, 6–2 |
1930 | Lilí de Álvarez | Lucia Valerio | 3–6, 8–6, 6–0 |
Herrdubbel
Sedan 1970:
År | Mästare | Finalister | Resultat |
---|---|---|---|
2020 | Marcel Granollers Horacio Zeballos | Jérémy Chardy Fabrice Martin | 6–4, 5–7, [10–8] |
2019 | Juan Sebastián Cabal Robert Farah | Raven Klaasen Michael Venus | 6–1, 6–3 |
2018 | Juan Sebastián Cabal Robert Farah | Pablo Carreño Busta João Sousa | 3–6, 6–4, [10–4] |
2017 | Pierre-Hugues Herbert Nicolas Mahut | Ivan Dodig Marcel Granollers | 4–6, 6–4, [10–3] |
2016 | Bob Bryan Mike Bryan | Vasek Pospisil Jack Sock | 2–6, 6–3, [10–7] |
2015 | Pablo Cuevas David Marrero | Marcel Granollers Marc López | 6–4, 7–5 |
2014 | Daniel Nestor Nenad Zimonjić | Robin Haase Feliciano López | 6–4, 7–6(7–2) |
2013 | Bob Bryan Mike Bryan | Mahesh Bhupathi Rohan Bopanna | 6–2, 6–3 |
2012 | Marcel Granollers Marc López | Łukasz Kubot Janko Tipsarević | 6–3, 6–2 |
2011 | John Isner Sam Querrey | Mardy Fish Andy Roddick | w/o |
2010 | Bob Bryan Mike Bryan | John Isner Sam Querrey | 6–2, 6–3 |
2009 | Daniel Nestor Nenad Zimonjić | Bob Bryan Mike Bryan | 7–6(7–5), 6–3 |
2008 | Bob Bryan / Mike Bryan | Daniel Nestor / Nenad Zimonjić | 3–6, 6–4, 10–8 |
2007 | Fabrice Santoro / Nenad Zimonjić | Bob Bryan / Mike Bryan | 6–4, 6–7(4), 10–7 |
2006 | Mark Knowles / Daniel Nestor | Jonathan Erlich / Andy Ram | 4–6, 6–4, 10–6 |
2005 | Michaël Llodra / Fabrice Santoro | Bob Bryan / Mike Bryan | 7–5, 6–4 |
2004 | Mahesh Bhupathi / Max Mirnyj | Wayne Arthurs / Paul Hanley | 1–6, 6–4, 7–6(1) |
2003 | Wayne Arthurs / Paul Hanley | Michaël Llodra / Fabrice Santoro | 7–5, 7–6(5) |
2002 | Martin Damm / Cyril Suk | Wayne Black / Kevin Ullyett | 7–5, 7–5 |
2001 | Wayne Ferreira / Jevgenij Kafelnikov | Daniel Nestor / Sandon Stolle | 6–4, 7–6(6) |
2000 | Martin Damm / Dominik Hrbatý | Wayne Ferreira / Jevgenij Kafelnikov | 6–4, 4–6, 6–3 |
1999 | Ellis Ferreira / Rick Leach | David Adams / John-Laffnie De Jager | 6–7, 6–1, 6–2 |
1998 | Mahesh Bhupathi / Leander Paes | Ellis Ferreira / Rick Leach | 6–4, 4–6, 7–6 |
1997 | Mark Knowles / Daniel Nestor | Byron Black / Alex O'Brien | 6–3, 4–6, 7–5 |
1996 | Byron Black / Grant Connell | Libor Pimek / Byron Talbot | 6–2, 6–3 |
1995 | Cyril Suk / Daniel Vacek | Jan Apell / Jonas Björkman | 6–3, 6–4 |
1994 | Jevgenij Kafelnikov / David Rikl | Wayne Ferreira / Javier Sánchez | 6–1, 7–5 |
1993 | Jacco Eltingh / Paul Haarhuis | Wayne Ferreira / Mark Kratzmann | 6–4, 7–6 |
1992 | Jakob Hlasek / Marc Rosset | Wayne Ferreira / Mark Kratzmann | 6–4, 3–6, 6–1 |
1991 | Omar Camporese / Goran Ivanišević | Luke Jensen / Laurie Warder | 6–2, 6–3 |
1990 | Sergio Casal / Emilio Sánchez | Jim Courier / Martin Davis | 7–6, 7–5 |
1989 | Jim Courier / Pete Sampras | Danilo Marcelino / Mauro Menezes | 6–4, 6–3 |
1988 | Jorge Lozano / Todd Witsken | Anders Järryd / Tomáš Šmíd | 6–3, 6–3 |
1987 | Guy Forget / Yannick Noah | Miloslav Mečíř / Tomáš Šmíd | 6–2, 6–7, 6–3 |
1986 | Guy Forget / Yannick Noah | Mark Edmondson / Sherwood Stewart | 7–6, 6–2 |
1985 | Anders Järryd / Mats Wilander | Ken Flach / Robert Seguso | 4–6, 6–3, 6–2 |
1984 | Ken Flach / Robert Seguso | John Alexander / Mike Leach | 3–6, 6–3, 6–4 |
1983 | Francisco González / Víctor Pecci | Jan Gunnarsson / Mike Leach | 6–4, 6–2 |
1982 | Heinz Günthardt / Balázs Taróczy | Wojtek Fibak / John Fitzgerald | 6–4, 4–6, 6–3 |
1981 | Hans Gildemeister / Andrés Gómez | Bruce Manson / Tomáš Šmíd | 7–5, 6–2 |
1980 | Mark Edmondson / Kim Warwick | Balázs Taróczy / Eliot Teltscher | 7–6, 7–6 |
1979 | Peter Fleming / Tomáš Šmíd | José Luis Clerc / Ilie Năstase | 4–6, 6–1, 7–5 |
1978 | Victor Pecci / Belus Prajoux | Jan Kodeš / Tomáš Šmíd | 6–7, 7–6, 6–1 |
1977 | Brian Gottfried / Raúl Ramírez | Fred McNair / Sherwood Stewart | 6–7, 7–6, 7–5 |
1976 | Brian Gottfried / Raúl Ramírez | Geoff Masters / John Newcombe | 7–6, 5–7, 6–3, 3–6, 6–3 |
1975 | Brian Gottfried / Raúl Ramírez | Jimmy Connors / Ilie Năstase | 6–4, 7–6, 2–6, 6–1 |
1974 | Brian Gottfried / Raúl Ramírez | Juan Gisbert / Ilie Năstase | 6–3, 6–2, 6–3 |
1973 | John Newcombe / Tom Okker | Ross Case / Geoff Masters | 6–2, 6–3, 6–4 |
1972 | Ilie Năstase / Ion Ţiriac | Lew Hoad / Frew McMillan | 3–6, 3–6, 6–4, 6–3, 5–3 (uppgivet) |
1971 | John Newcombe / Tony Roche | Andrés Gimeno / Roger Taylor | 6–4, 6–4 |
1970 | Ilie Năstase / Ion Ţiriac | William Bowrey / Owen Davidson | 0–6, 10–8, 6–3, 6–8, 6–1 |
Damdubbel
Sedan 1980:
År | Mästare | Finalister | Mästare |
---|---|---|---|
2020 | Hsieh Su-wei Barbora Strýcová | Anna-Lena Friedsam Raluca Olaru | 6–2, 6–2 |
2019 | Victoria Azarenka Ashleigh Barty | Anna-Lena Grönefeld Demi Schuurs | 4–6, 6–0, [10–3] |
2018 | Ashleigh Barty Demi Schuurs | Andrea Sestini Hlaváčková Barbora Strýcová | 6–3, 6–4 |
2017 | Martina Hingis Chan Yung-jan | Ekaterina Makarova Elena Vesnina | 7–5, 7–6(7–4) |
2016 | Martina Hingis Sania Mirza | Ekaterina Makarova Elena Vesnina | 6–1, 6–7(5–7), [10–3] |
2015 | Tímea Babos Kristina Mladenovic | Martina Hingis Sania Mirza | 6–4, 6–3 |
2014 | Květa Peschke Katarina Srebotnik | Sara Errani Roberta Vinci | 4–0, uppgivet) |
2013 | Hsieh Su-Wei Peng Shuai | Sara Errani Roberta Vinci | 4–6, 6–3, [10–8] |
2012 | Sara Errani Roberta Vinci | Ekaterina Makarova Elena Vesnina | 6–2, 7-5 |
2011 | Peng Shuai Zheng Jie | Vania King Yaroslava Shvedova | 6–2, 6-3 |
2010 | Gisela Dulko Flavia Pennetta | Nuria Llagostera Vives María José Martínez Sánchez | 6–4, 6–2 |
2009 | Hsieh Su-Wei Peng Shuai | Daniela Hantuchová Ai Sugiyama | 7–5, 7–6(7–5) |
2008 | Chan Yung-jan / Chuang Chia-jung | Iveta Benešová / Janette Husárová | 7–6(5), 6–3 |
2007 | Nathalie Dechy / Mara Santangelo | Tathiana Garbin / Roberta Vinci | 6–4, 6–1 |
2006 | Daniela Hantuchová / Ai Sugiyama | Květa Peschke / Francesca Schiavone | 3–6, 6–3, 6–1 |
2005 | Cara Black / Liezel Huber | Maria Kirilenko / Anabel Medina Garrigues | 6–0, 4–6, 6–1 |
2004 | Nadia Petrova / Meghann Shaughnessy | Virginia Ruano Pascual / Paola Suárez | 2–6, 6–3, 6–3 |
2003 | Svetlana Kuznetsova / Martina Navrátilová | Jelena Dokić / Nadia Petrova | 6–4, 5–7, 6–2 |
2002 | Virginia Ruano Pascual / Paola Suárez | Conchita Martínez / Patricia Tarabini | 6–3, 6–4 |
2001 | Cara Black / Jelena Lichovtseva | Paola Suárez / Patricia Tarabini | 6–1, 6–1 |
2000 | Lisa Raymond / Rennae Stubbs | Arantxa Sánchez-Vicario / Magüi Serna | 6–3, 4–6, 6–2 |
1999 | Martina Hingis / Anna Kournikova | Alexandra Fusai / Nathalie Tauziat | 6–2, 6–2 |
1998 | Virginia Ruano / Paola Suárez | Amanda Coetzer / Arantxa Sánchez-Vicario | 7–6(1), 6–4 |
1997 | Nicole Arendt / Manon Bollegraf | Conchita Martínez / Patricia Tarabini | 6–2, 6–4 |
1996 | Arantxa Sánchez Vicario / Irina Spîrlea | Gigi Fernández / Martina Hingis | 6–4, 3–6, 6–3 |
1995 | Mary Joe Fernández / Natasha Zvereva | Conchita Martínez / Patricia Tarabini | 4–6, 7–6(3), 6–4 |
1994 | Mary Joe Fernández / Natasha Zvereva | Gabriela Sabatini / Brenda Schultz-McCarthy | 6–1, 6–3 |
1993 | Jana Novotná / Arantxa Sánchez Vicario | Mary Joe Fernández / Zina Garrison-Jackson | 6–4, 6–2 |
1992 | Monica Seles / Helena Suková | Katerina Maleeva / Barbara Rittner | 6–1, 6–2 |
1991 | Jennifer Capriati / Monica Seles | Nicole Bradtke / Elna Reinach | 7–5, 6–2 |
1990 | Helen Kelesi / Monica Seles | Laura Garrone / Laura Golarsa | 6–3, 6–4 |
1989 | Elizabeth Smylie / Janine Thompson | Manon Bollegraf / Mercedes Paz | 6–4, 6–3 |
1988 | Jana Novotná / Catherine Suire | Jenny Byrne / Janine Thompson | 6–3, 4–6, 7–5 |
1987 | Martina Navrátilová / Gabriela Sabatini | Claudia Kohde-Kilsch / Helena Suková | 6–4, 6–1 |
1986 | spelades inte | ||
1985 | Sandra Cecchini / Raffaella Reggi | Patrizia Murgo / Barbara Romanò | 6–1, 5–7, 7–5 |
1984 | Iva Budařová / Helena Suková | Kathleen Horvath / Virginia Ruzici | 7–6(5), 1–6, 6–4 |
1983 | Virginia Ruzici / Virginia Wade | Ivanna Madruga / Catherine Tanvier | 6–3, 2–6, 6–1 |
1982 | Kathleen Horvath / Yvonne Vermaak | Billie Jean King / Ilana Kloss | 2–6, 6–4, 7–6 |
1981 | Candy Reynolds / Paula Smith | Chris Evert-Lloyd / Virginia Ruzici | 7–5, 6–1 |
1980 | Hana Mandlíková / Renáta Tomanová | Ivanna Madruga / Adriana Villagran | 6–4, 6–4 |
Externa länkar
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Italian Open (tennis), 1 december 2008.
|
|
|
|
|
Media som används på denna webbplats
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Romania, (21 August 1965 - 22 December 1989/officialy 27 December 1989).
Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.
- l = 2/3 × L
- C = 1/3 × L
- S = 2/5 × l
Flag of Romania, (21 August 1965 - 22 December 1989/officialy 27 December 1989).
Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.
- l = 2/3 × L
- C = 1/3 × L
- S = 2/5 × l
Flag of South Africa, used between 1928 and 1982. It is identical to the 1982 to 1994 version except that the shade of blue is darker. It is also known as the "Oranje-Blanje-Blou".
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
US Flag with 48 stars. In use for 47 years from July 4, 1912, to July 3, 1959.
Författare/Upphovsman: F l a n k e r, Licens: CC BY-SA 2.5
Flag of the Kingdom of Sardinia (1851-1861) and of the Kingdom of Italy (1861-1946). Use: Civil flag and ensign. In a governmental or a military context, the crowned version (see Crowned version) was always used (as State flag and naval ensign).
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
(c) I, Cmapm, CC BY-SA 3.0
The flag of the Soviet Union (1955-1991) using a darker shade of red.
Flag of Hungary from 20 August 1949 to 12 November 1956.
Författare/Upphovsman: previous version User:Ignaciogavira ; current version HansenBCN, designs from SanchoPanzaXXI, Licens: CC BY-SA 3.0
Flag of Spain (1785-1873 and 1875-1931)
Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker
grön | rendered as RGB 0 119 73 | Pantone 3415 C |
gul | rendered as RGB 255 184 28 | Pantone 1235 C |
röd | rendered as RGB 224 60 49 | Pantone 179 C |
blå | rendered as RGB 0 20 137 | Pantone Reflex Blue C |
vit | rendered as RGB 255 255 255 | |
svart | rendered as RGB 0 0 0 |
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
The flag of Brazil from 1968 to 1992 with 23 stars.
Chinese Taipei Olympic Flag. According to the official website of Chinese Taipei Olympic Committee, Blue Sky(circle) & White Sun(triangles) above the Olympic rings is neither the National Emblem of the Republic of China, nor the Party Emblem of Kuomintang (KMT), but a design in between, where the triangles do not extend to the edge of the blue circle, as registered at International Olympic Committee in 1981 and digitally rendered in 2013. Besides, the blue outline of the five-petaled plum blossom is broader than the red one. Moreover, the CMYK code of the blue one and the Blue Sky & White Sun is "C100-M100-Y0-K0", and different from the Olympic rings (C100-M25-Y0-K0). Note that it's the only version recognized by IOC.
The flag of Slovenia.
- "The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
- is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
- as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
the "Arab Liberation" flag associated with the Egyptian officers' coup of 1952, used as the flag of Egypt from 1952 to 1958. Note: For some purposes the flag of a white crescent and three stars on green was still used until 1958.
flag of the Kingdom of Egypt (1922–1953) and the Republic of Egypt (1953–1958).
Government Ensign of Hungary, flown by state-owned, non-military vessels from 1957 to 1990.
the "Arab Liberation" flag associated with the Egyptian officers' coup of 1952, used as the flag of Egypt from 1952 to 1958. Note: For some purposes the flag of a white crescent and three stars on green was still used until 1958.
The flag of Brazil from 1889 to 1960 with 21 stars.
Författare/Upphovsman: SanchoPanzaXXI, Licens: CC BY-SA 4.0
Bandera del régimen franquista según el escudo adoptado por el Decreto de 2 de febrero de 1938. Más información en [1]
Författare/Upphovsman: Scroch, Licens: CC BY-SA 3.0
Flag of Bulgaria (1971-1990). Flag of Bulgaria with Bulgarian coat from 1971.
(c) I, Cmapm, CC BY-SA 3.0
The flag of the Soviet Union (1955-1991) using a darker shade of red.
The flag of Brazil from 1960 to 1968 with 22 stars.