Romanisering (lingvistik)
Romanisering eller latinisering är inom lingvistiken en representation av skriven text eller tal återgiven genom det romerska/latinska alfabetet. Detta kan även appliceras på språk som använder ett helt annat skriftsystem (såsom japanska, koreanska, kinesiska, ryska, hebreiska med flera). Metoder som används vid romanisering är translitteration för alfabetiskt skriven text och transkription för det talade ordet.
Det finns ett flertal olika standardiserade system för romanisering, exempelvis ALA-LC (American Library Association - Library of Congress) som är en amerikansk uppsättning standarder för latinisering av olika alfabet, t.ex. arabiska.[1]
Se även
- Kyrilliska alfabetet
- ISO 9, translitterering
- Bulgariska
- Arabiska
- Bengali
- Grekiska alfabetet
- Japanska
- Rōmaji
- Hepburn-systemet, 1887
- Kinesiska
- Wade-Giles, från 1892, dominerande i västvärlden innan pinyin slog igenom
- Kinesisk postromanisering, kineiska ortnamn, 1906
- Standardkinesiska
- Gwoyeu romatzyh
- Pinyin (Hanyu pinyin), internqationell standard, 1982
- Tongyong pinyin, Taiwan, officiell 2002-2008
- Kantonesiska
- Jyutping, Hongkong, 1993
- Koreanska
- Vietnamesiska
Referenser
- ^ ”Arabic” (PDF). Loc.gov. http://www.loc.gov/catdir/cpso/romanization/arabic.pdf. Läst 3 oktober 2016.
Media som används på denna webbplats
Gwoyu.svg
The Chinese word for "National language" (國語; Guóyǔ) written in Traditional and Simplified Chinese characters, followed by Hanyu Pinyin, Gwoyeu Romatzyh, Wade-Giles and Yale romanizations.
The Chinese word for "National language" (國語; Guóyǔ) written in Traditional and Simplified Chinese characters, followed by Hanyu Pinyin, Gwoyeu Romatzyh, Wade-Giles and Yale romanizations.