Robinsoncrusoepetrell

Robinsoncrusoepetrell
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläktePterodroma
ArtRobinsoncrusoepetrell
P. defilippiana
Vetenskapligt namn
§ Pterodroma defilippiana
Auktor(Giglioli & Salvadori, 1869)
Utbredning
Synonymer
  • Masatierrapetrell

Robinsoncrusoepetrell[2] (Pterodroma defilippiana) är en hotad fågel i familjen liror som förekommer i östra Stilla havet.[3]

Utseende

Robinsoncrusoepetrellen är en liten (26 cm) petrell med tydligt avgränsat "M"-tecken på mörkgrå ovansidan. Den är vit på pannan men har mörkgrå hjässa och ögonmask som sträcker sig till ett brutet bröstband. Yttre stjärtpennorna är vita, liksom strupen och nedre delen av bröstet till buken. Undersidan av vingen är huvudsakligen vit men med svart på vingspetsen och vingbakkanten. Från andra små petreller skiljer den sig genom vitare vingundersida.[1]

Maoripetrellen (Pterodroma cookii) har kortare stjärt och kortare, tunnare näbb, medan långnäbbad petrell (P. longirostris) har ljusare hjässa och nacke utan mörkare centrala stjärtpennor. Whakaupetrellen (P. pycrofti) är möjligen omöjlig att skilja från robinsoncrusoepetrellen, men utbredningsområdena överlappar troligen inte.[1]

Läten

Lätena är okända.[4]

Utbredning och systematik

Fågeln häckar dels i två ögrupper tillhörande Chile, dels i Juan Fernández-öarna på Santa Clara (troligen utdöd på Robinson Crusoe), dels i DesventuradasöarnaIsla San Ambrosio och Isla San Félix (Chile).[3] Utanför häckningssäsongen lever den pelagiskt i närliggande Humboldtströmmen, söder om Ekvatorn.[1] Tidigare behandlades den som underart till maoripetrellen (Pterodroma cookii).

Levnadssätt

Fågeln häckar i kolonier på skyddade klipphyllor, i klippskrevor, grottor och bland stenblock vid foten av lavaklippor. Den lägger ägg i månadsskiftet juli–augusti, äggen kläcks från september till början av oktober och kolonin överges i december. Den har dock konstaterats häcka i februari på Isla San Félix.[1]

Status

Arten häckar endast på tre eller fyra öar och är därför mycket känslig för yttre störningar. Huvuddelen av populationen tros vara stabil. Världspopulationen har uppskattats till 2.777 häckande par. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som sårbar.[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Filippo De Filippi (1814-1867), italiensk zoolog och samlare av specimen.[5]

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] Birdlife International 2012 Pterodroma defilippiana Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
  4. ^ Carboneras, C., Jutglar, F. & Kirwan, G.M. (2020). Masatierra Petrel (Pterodroma defilippiana). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52542 18 februari 2020).
  5. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

PterodromaDefilippiana.jpg
Plate {XXXIII} from Rowley's 'Ornithological Miscellany.'
Pterodroma defilippiana map.svg
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Range map of Masatierra Petrel (Pterodroma defilippiana)