Robinho

Robinho
Personlig information
Fullständigt namn	Robson de Souza[1]
Smeknamn	Robinho
Födelsedatum	25 januari 1984
Födelseort	São Vicente, Brasilien
Längd	172 cm[2]
Position	Anfallare
Juniorlag
1996–2002 Santos
Seniorlag*
År 2002–2005 2005–2008 2008–2010 2010 2010–2015 2014–2015 2015–2016 2016–2017 2018–2019 2019–2020 2020 Totalt Klubb Santos Real Madrid Manchester City → Santos (lån) Milan → Santos (lån) Guangzhou Evergrande Atlético Mineiro Sivasspor İstanbul Başakşehir Santos SM (GM) 108 (47) 101 (25) 41 (14) 14 0(5) 108 (25) 33 (11) 10 0(3) 80 (31) 30 (12) 32 0(4) 0 0(0) 512 (155)
Landslag
År 2004 2003–2017 Landslag  Brasilien U23  Brasilien SM (GM) 8 0(3) 100 (28)
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna.

Robinho, artistnamn för Robson de Souza, född 25 januari 1984 i São Vicente, São Paulo, är en brasiliansk före detta fotbollsspelare.^[1] Han gjorde 100 landskamper för det brasilianska landslaget. Bland Robinhos största kvalitéer brukar nämnas hans uppfattning för spelet, hans snabbhet och hans teknik, kallad pedalada. Hans förebild är landsmannen Ronaldo.^[3]

Robinho föddes i Parque Bitaru, ett fattigt kvarter i São Vicente nära Santos, där han började spela fotboll vid tidig ålder. När han var sex år gammal flyttade han till Beira-Mar SC, en lokal fotbollsakademi. Laget vann mästerskapet under hans första år med dem.^[4] En av hans lagkamrater var Marcelo, Robinhos senare lagkamrat i Real Madrid. Vid nio års ålder gjorde han 73 mål på en inomhussäsong.^[5] År 1993, när Robinho var åtta, spelade han för futsal-laget Associação Atlética dos Portuários. Han gick senare med i Santos ungdomsprogram som vid den tidpunkten övervakades han av den brasilianske legenden Pelé.^[5] År 2017 dömdes han i sin frånvaro till nio års fängelse av en italiensk domstol för en gruppvåldtäkt år 2013 på vid tiden för brottet en 22-årig kvinna.^[6] I mars 2024 dömdes Robinho till nio års fängelse för brottet av en brasiliansk specialdomstol bestående av elva av landets högsta domare. Domstolen beslutade att han skall sitta av straffet i Brasilien.^[7]

År 2002, vid sjutton års ålder, skrev Robinho sitt första professionella kontrakt med Santos FC och debuterade för klubben i en 2–0-vinst över Guaraní i Rio-São Paulo-cupen.^[8] Han gjorde 24 framträdanden under sin debutsäsong och nio mål då Santos vann 2002 års Campeonato Brasileiro. Det var deras första titel på 18 år.^[5] Santos nådde även finalen i 2004 års Copa Libertadores men förlorade där mot Boca Juniors från Argentina.

Tack vare sin starka form hade han dragit till sig stor uppmärksamhet från många europeiska klubbar sommaren 2004, men Santos avböjde alla erbjudanden och Robinho stannade i klubben. Formen sjönk dock under säsongen 2004/2005 efter att hans mor, Marina da Silva Souza, kidnappats av beväpnade män i hennes hem i Praia Grande den 6 november. Hon släpptes dock oskadd sex veckor senare efter att en lösesumma betalats.^[9] Robinho gjorde bara fyra mål på åtta ligamatcher, trots detta fortsatte hans värde att öka och vid slutet av året fann Santos det svårt att behålla sin stjärnspelare. Slutligen, i juli 2005, värvades han av den spanska storklubben Real Madrid.^[10] Det var hans före detta tränare i Santos, Vanderlei Luxemburgo, som först öppnade dörren till Europa för Robinho genom att värva honom till Real Madrid, där han fick tröja nummer 10 och chansen att spela bredvid sin store idol Ronaldo.^[11] Real fick betala 240 miljoner till Santos, vilket utgjorde 60 procent av summan i uppköpsklausulen.^[10]

Robinho spelade sin första La Liga-match den 28 augusti 2005 i en 2–1-vinst mot Cádiz CF. Han kom in i den 65:e matchminuten som avbytare för Thomas Gravesen. Sitt debutmål gjorde han mot Athletic Bilbao den 23 september 2005.^[12] Totalt gjorde han 8 mål på 37 framträdanden under sin första säsong i klubben och blev en absolut publikfavorit. Allteftersom han kom till Real övergick Robinho från anfallare till vänsterspelare.

Vid början av säsongen 2006/2007 fann Robinho sig utfryst av den nye tränaren Fabio Capello och fick därför tillbringa en stor del av säsongen på bänken. Efter vintern fick han dock plats i startelvan och gavs tillåtelse av FIFA att skippa en träning med det brasilianska landslaget inför Copa America så att han kunde spela i Madrids säsongsfinal mot Mallorca den 18 juni 2007, en match som de vann med 3–1, vilket betydde att de även vunnit sin trettionde ligatitel, den tredje titeln i Robinhos karriär. Han gjorde elva mål och fjorton assist för Madrid säsongen 2007/2008. Den 1 september 2008 meddelade klubbens president Ramón Calderón att han hotat avsluta Robinhos karriär för att tvinga honom att lämna klubben, och hävdade att anledningen till detta var "på grund av mänsklig indolens".^[13]

Den 1 september 2008, timmar innan transferfönstret skulle stängas, köptes Robinho av Manchester City för en summa på 42,5 miljoner euro, motsvarande 380 miljoner kronor, ett nytt brittiskt transferrekord.^[14] Samma dag köptes klubben upp av det arabiska investeringsbolaget Abu Dhabi United Group.^[15] Robinho hade tidigare kopplats samman med Chelsea och hade även uttryckt sin önskan om att få spela för Londonklubben.^[16] Han sade senare att vännerna Jô och Elano övertygat honom om att gå till City istället. Han gjorde sin debut och sitt första Premier League-mål lördagen den 13 september 2008 i en 3–1-förlust mot just Chelsea. Den 26 oktober gjorde han ett hattrick mot Stoke City.^[17] Han gjorde sitt första europeiska cup-mål för City i en 3–2-vinst över holländska FC Twente i UEFA-cupens gruppspel den 6 november.

Den 27 oktober var han den mest produktive målgöraren i Premier League med sex mål på sex matcher.^[18]

Under andra halvan av säsongen 2009/2010 var Robinho utlånad till Santos.^[19]

Den 31 augusti meddelade AC Milan att man hade skrivit ett fyraårskontrakt med Robinho.^[20] Milans vice-president Adriano Galliani uppgav att klubben betalat "18 miljoner euro plus bonusar" för att värva Robinho från Manchester City.^[21]

Robinho spelade sin första landskamp för Brasilien i en cupmatch mot Mexiko den 13 juli 2003. Brasilien förlorade matchen med 1–0. Sitt första mål i landslaget gjorde han den 9 februari 2005 mot Hongkong.^[2]

Han spelade fyra av Brasiliens fem matcher i VM 2006 som avbytare, då Ronaldo och Adriano var ordinarie anfallare. Han gjorde inga mål. Han var dock i toppform året därpå i Copa América 2007. Han hade nummer 11 på tröjan i turneringen, samma nummer som hans barndomshjälte Romário haft. Robinho gjorde alla Brasiliens fyra mål i gruppspelet; ett hattrick i en 3–0-vinst mot Chile och ett mål på straff i en 1–0-vinst över Ecuador. Hans sista två mål kom i kvartsfinalen mot Chile som Brasilien vann med hela 6–1. Robinho vann Guldskon och blev även turneringens bästa spelare.

• Campeonato Brasileiro: 2002, 2004
• Campeonato Paulista: 2010, 2015
• Copa do Brasil: 2010

• La Liga: 2006/2007, 2007/2008
• Supercopa de España: 2008

• Serie A: 2010/2011
• Italienska supercupen: 2011

• Chinese Super League: 2015

• Campeonato Mineiro: 2017

• FIFA Confederations Cup: 2005, 2009
• Copa America: 2007
• Superclásico de las Américas: 2014

• Robinho på Soccerbase (engelska)
• Robinho på National-Football-Teams.com (engelska)
• FIFA-statistik (engelska)
• Robinho på Football Database (engelska)
• Officiell webbplats (engelska) (spanska) (portugisiska)

Trupper – Brasilien 000Brasiliens trupp – Fifa Confederations Cup 2005000 1 Dida 2 Maicon 3 Lúcio 4 Roque Júnior 5 Emerson 6 Gilberto 7 Robinho 8 Kaká 9 Adriano 10 Ronaldinho  11 Zé Roberto 12 Marcos 13 Cicinho 14 Juan 15 Luisão 16 Léo 17 Gilberto Silva 18 Juninho Pernambucano 19 Renato 20 Júlio Baptista 21 Ricardo Oliveira 22 Edu 23 Gomes Förbundskapten: Parreira 000Brasiliens trupp – VM i fotboll 2006000 1 Dida 2 Cafu  3 Lúcio 4 Juan 5 Emerson 6 Roberto Carlos 7 Adriano 8 Kaká 9 Ronaldo Luís Nazário de Lima 10 Ronaldinho 11 Zé Roberto 12 Rogério Ceni 13 Cicinho 14 Luisão 15 Cris 16 Gilberto 17 Gilberto Silva 18 Mineiro 19 Juninho 20 Ricardinho 21 Fred 22 Júlio César 23 Robinho Tränare: Parreira 000Brasiliens trupp – Copa América 2007 (8:e titeln)000 1 Helton 2 Maicon 3 Alex 4 Juan 5 Mineiro 6 Gilberto 7 Elano 8 Gilberto Silva  9 Vágner Love 10 Diego 11 Robinho 12 Doni 13 Dani Alves 14 Alex Silva 15 Naldo 16 Kléber 17 Josué 18 Fernando 19 Júlio Baptista 20 Anderson 21 Afonso Alves 22 Fred Förbundskapten: Dunga 000Brasiliens trupp – FIFA Confederations Cup 2009 (3:e titeln)000 1 Júlio César 2 Maicon 3 Lúcio  4 Juan 5 Felipe Melo 6 Kléber 7 Elano 8 Gilberto Silva 9 Luís Fabiano 10 Kaká 11 Robinho 12 Victor 13 Dani Alves 14 Luisão 15 Miranda 16 André Santos 17 Josué 18 Ramires 19 Júlio Baptista 20 Kléberson 21 Pato 22 Nilmar 23 Gomes Tränare: Dunga 000Brasiliens trupp – VM i fotboll 2010000 1 Júlio César 2 Maicon 3 Lúcio  4 Juan 5 Felipe Melo 6 Michel Bastos 7 Elano 8 Gilberto Silva 9 Luís Fabiano 10 Kaká 11 Robinho 12 Gomes 13 Dani Alves 14 Luisão 15 Thiago Silva 16 Gilberto 17 Josué 18 Ramires 19 Júlio Baptista 20 Kléberson 21 Nilmar 22 Doni 23 Grafite Tränare: Dunga 000Brasiliens trupp – Copa América 2011000 1 Júlio César 2 Dani Alves 3 Lúcio 4 Thiago Silva 5 Lucas Leiva 6 André Santos 7 Robinho 8 Ramires 9 Pato 10 Ganso 11 Neymar 12 Victor 13 Maicon 14 Luisão 15 Sandro 16 Elano 17 Elias 18 Lucas 19 Fred 20 Jádson 21 Adriano 22 Jefferson 23 David Luiz Tränare: Mano Menezes 000Brasiliens trupp – Copa América 2015000 1 Jefferson 2 Dani Alves 3 Miranda 4 David Luiz 5 Fernandinho 6 Filipe Luís 7 Douglas Costa 8 Elias 9 Tardelli 10 Neymar  11 Firmino 12 Neto 13 Marquinhos 14 Thiago Silva 15 Geferson 16 Fabinho 17 Fred 18 Everton Ribeiro 19 Willian Borges da Silva 20 Robinho 21 Coutinho 22 Casemiro 23 Marcelo Grohe Tränare: Dunga