Robert Wilhelm Bunsen

Robert Wilhelm Bunsen
	Robert Wilhelm Bunsen
	(c) Universitätsbibliothek Heidelberg, CC BY-SA 4.0
Född	31 mars 1811 (ej angiven kalender, antar gregoriansk); Göttingen
Död	16 augusti 1899 (ej angiven kalender, antar gregoriansk) (88 år); Heidelberg
Begravd	Bergfriedhof
Medborgare i	Konungariket Preussen
Utbildad vid	Göttingens universitet
Sysselsättning	Kemist, universitetslärare, lärare, uppfinnare, fysiker, experimentalist
Arbetsgivare	Universitetet i Wrocław; Philipps-Universität Marburg; Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg; Göttingens universitet
Föräldrar	Christian Bunsen
Utmärkelser
	Utländsk ledamot av Royal Society (1858); Copleymedaljen (1860); Pour le Mérite för vetenskap och konst (1864); Maximiliansorden för konst och vetenskap (1865); Davymedaljen (1877); Helmholtz-medaljen (1892); Albert-medaljen (1898)
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Robert Wilhelm Bunsen, född 30 mars 1811 i Göttingen, död 16 augusti 1899 i Heidelberg, var en tysk kemist och fysiker.

Han blev 1836 professor vid polytekniska skolan i Kassel, 1838 vid universitetet i Marburg, 1851 i Breslau och 1852 i Heidelberg. År 1889 avgick han från sin professur. Bunsen berikade vetenskapen med en mängd upptäckter. Av stor betydelse var i synnerhet hans undersökningar över krutet, dubbelcyanurer, kakodylserien, den kemiska frändskapen, den specifika vikten, lagarna för gasabsorptionen, tryckets inflytande på smälta ämnens övergång till fast form, kondensationen av gaser på glas, diffusionen och företeelserna vid gasers förbränning, den elektrolytiska metoden för vinnande av alkalimetaller och slutligen fotokemin, vid vilken sistnämnda undersökning han biträddes av Henry Enfield Roscoe. Bunsens namn är även förknippat med åtskilliga förbättrade apparater, såsom bunsenbrännaren, Bunsens stapel, Bunsens fotometer, Bunsens iskalorimeter och ångkalorimeter med flera.

1846 företog Bunsen en mängd kemisk-geologiska undersökningar på Island, vars varma källor han studerade. 1860 gjorde han den för fotografins betydelsefulla upptäckten av en ny ljuskälla (som fås genom, att magnesiumtråd förbränns i en vanlig sprit- eller gaslåga), vars fotografiska kraft är endast 36 gånger svagare än solens. Mest betydande blev Bunsen genom den av honom och Kirchhoff gjorda upptäckten av spektralanalysen (1861), som åstadkommit ofantligt stora framsteg inom kemin, fysiken och astronomin. Rörande denna upptäckt utgav de båda lärda tillsammans Chemische Analyse durch Spektralbeobachtungen (1861). Spektralanalysen ledde Bunsen och Kirchoff till upptäckten av två nya grundämnen, cesium (1860)^[16]^[17] och rubidium (1861)^[18]^[19], vilka de fann i vissa källors vatten. De flesta av Bunsens avhandlingar är offentliggjorda i "Annalen der Physik und Chemie". Bunsen tillhörde de flesta vetenskapliga sällskap av någon betydelse. Hos Kungliga Vetenskapsakademien blev han ledamot 1860.

Utmärkelser

1860 tilldelades han Copleymedaljen och Davymedaljen 1877.

Asteroiden 10361 Bunsen är uppkallad efter honom.^[20]

Bibliografi

Enumeratio ac descriptio hygrometrorum (1830)
Das Eisenoxidhydrat, ein Gegengift des weissen Arseniks oder der arsenigen Säure (andra upplagan 1837)
Gasometrische Methoden (1857)
Anleitung zur Analyse der Aschen und Mineralwasser (1874)
Untersuchungen über die Kakodylreihe ("Ostwalds Klassiker", band 27, 1891)
Photochemische Untersuchungen (tillsammans med Roscoe; "Ostwalds Klassiker", band 34 och 38, 1892 och 1893).

Referenser

Noter

^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.encyclopedia.com .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бунзен Роберт Вильгельм”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, metro.co.uk .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Бунзен, Роберт-Вильгельм, Entsiklopeditjeskij slovar' och Entsiklopeditjeskij slovar'.^{[källa från Wikidata]}
^ Encyclopædia Britannica, Robert Bunsen, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Find a Grave, 22503, Robert Wilhelm Bunsen, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.degruyter.com .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Biographisches Lexikon der Münzmeister und Wardeine, Stempelschneider und Medailleure, läst: 2 april 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 55, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Award winners : Davy Medal (på engelska), läs online, läst: 30 december 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.thersa.org .^{[källa från Wikidata]}
^ G. Kirchhoff och R. Bunsen, 1860, Chemische Analyse durch Spectralbeobachtungen i Annalen der Physik und Chemie, 110:6, 161–189. På sidan 186 (20/24): "...neben dem Kalium, Natrium und Lithium noch ein viertes der Alkaliengruppe angehöriges Metall giebt..."
^ G. Kirchhoff och R. Bunsen, 1861, Chemische Analyse durch Spectralbeobachtungen (zweite Abhandlung) i Annalen der Physik und Chemie, 189:7, 337-. Sidan 338: "...für denselben den Namen Caesium mit dem Symbol Cs vorschlagen, von caesius..."
^ G. Kirchhoff och R. Bunsen (1861, op.cit.), sidan 339: "Wir schlagen daher für dieses Alkalimetall die Bennenung Rubidium vor mit dem Symbol Rb, von rubidus..."
^ Mary Elvira Weeks, 1932, The discovery of the elements. XIII. Some spectroscopic discoveries i Journal of Chemical Education 9:8, sid. 1413.
^ ”Minor Planet Center 10361 Bunsen” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10361. Läst 4 juni 2023.

Källor

Bunsen, Robert Wilhelm i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Robert Wilhelm Bunsen.
Bilder & media

[a49753155a41830f3d5d8118f1937387c1324628-1] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}

[cd7762fe2bee7993a5056f248f07d7380533f9db-2] äs online, www.encyclopedia.com .^{[källa från Wikidata]}

[76eaef187484093eef168a1b848d875c31a22d35-3] [a b c] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.^{[källa från Wikidata]}

[037d7287c1eb4aac3bff987f61bb557e442c8b69-4] [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бунзен Роберт Вильгельм”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[f84f80f626a5aabb79f46560a4b1feb43a47738f-5] äs online, metro.co.uk .^{[källa från Wikidata]}

[045ab7d8a1afbcc05f77a80b76baebe0000d0f46-6] [a b c] Бунзен, Роберт-Вильгельм, Entsiklopeditjeskij slovar' och Entsiklopeditjeskij slovar'.^{[källa från Wikidata]}

[98ecb01129073479018e0553e7c1530913756f78-7] Encyclopædia Britannica, Robert Bunsen, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[473c1492d1ccf3c641ef69211a20c488ed7cdf21-8] Find a Grave, 22503, Robert Wilhelm Bunsen, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[ea224ae9129b7bf7cedc795d1a2d076a4cb7b607-9] äs online, www.degruyter.com .^{[källa från Wikidata]}

[336d0755ca9c9e058928cadf65f3848be420cb76-10] [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[71459977ff3bc5baa79cb5c273a2cdf683760dfc-11] Biographisches Lexikon der Münzmeister und Wardeine, Stempelschneider und Medailleure, läst: 2 april 2022.^{[källa från Wikidata]}

[a656ebf88486aa69f6b9f51230e5b5f9c716cafd-12] List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 55, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[51141e1514645682d6bef19e42d5903d35bb761e-13] Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.^{[källa från Wikidata]}

[6d67c3a6f4b06efbc0bd824787c2a4a4a9e051ff-14] Award winners : Davy Medal (på engelska), läs online, läst: 30 december 2018.^{[källa från Wikidata]}

[1161804ec0efd07e7a90fad27a3a74c5855e8be9-15] äs online, www.thersa.org .^{[källa från Wikidata]}

[16] G. Kirchhoff och R. Bunsen, 1860, Chemische Analyse durch Spectralbeobachtungen i Annalen der Physik und Chemie, 110:6, 161–189. På sidan 186 (20/24): "...neben dem Kalium, Natrium und Lithium noch ein viertes der Alkaliengruppe angehöriges Metall giebt..."

[17] G. Kirchhoff och R. Bunsen, 1861, Chemische Analyse durch Spectralbeobachtungen (zweite Abhandlung) i Annalen der Physik und Chemie, 189:7, 337-. Sidan 338: "...für denselben den Namen Caesium mit dem Symbol Cs vorschlagen, von caesius..."

[18] G. Kirchhoff och R. Bunsen (1861, op.cit.), sidan 339: "Wir schlagen daher für dieses Alkalimetall die Bennenung Rubidium vor mit dem Symbol Rb, von rubidus..."

[19] Mary Elvira Weeks, 1932, The discovery of the elements. XIII. Some spectroscopic discoveries i Journal of Chemical Education 9:8, sid. 1413.

[20] ”Minor Planet Center 10361 Bunsen” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10361. Läst 4 juni 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

Navigation

Navigering

Temaportaler