Robert Havemann
| Robert Havemann | |
 (c) Bundesarchiv, Bild 183-76791-0009 / Horst Sturm / CC-BY-SA 3.0 Robert Havemann i oktober 1960 | |
| Född | 11 mars 1910[1][2][3] München |
|---|---|
| Död | 9 april 1982[1][2][3] (72 år) Grünheide, Tyskland |
| Begravd | Brandenburg[4] |
| Medborgarskap | Östtyskland |
| Utbildad vid | Münchens universitet |
| Sysselsättning | Kemist, universitetslärare[5], filosof[5], politiker, dissident, motståndskämpe, politisk aktivist[5] |
| Befattning | |
| Ledamot i Volkskammer | |
| Arbetsgivare | Humboldt-Universität zu Berlin |
| Politiskt parti | |
| Tysklands socialistiska enhetsparti Tysklands kommunistiska parti | |
| Maka | Katja Havemann |
| Barn | Florian Havemann (f. 1952) Sibylle Havemann (f. 1955) |
| Föräldrar | Hans Havemann |
| Utmärkelser | |
| Rättfärdig bland folken (2005)[6] Faderländska förtjänstorden i silver DDRs nationalpris | |
| Redigera Wikidata | |
Robert Havemann, född 1910 i München, död 1982 i Grünheide, var en kemist och dissident i Östtyskland.
Havemann studerade kemi i Berlin och München 1929–1933 och tog sedan en doktorsgrad i fysisk kemi vid Kaiser-Wilhelm-Institut. Under nazistregimen var han medlem i en motståndsgrupp och hade 1932 gått med i Tysklands kommunistiska parti. Han arresterades av Gestapo 1943 och dömdes till döden. Avrättningen sköts upp då Havemanns kollegor ingrep ett flertal gånger då han var delaktig i arbetet med kemiska vapen. Han befriades ur fängelset av Röda armén 1945.
Han återupptog sitt arbete vid Kaiser-Wilhelm-Institut med fysisk kemi och elektrokemi i Berlin. Efter påtryckningar från amerikanska myndigheter tvingades han lämna sin post och lämnade slutligen laboratoriet 1950 och blev professor vid Humboldtuniversitetet i Östberlin. Han blev även ledamot av Östtysklands parlament Volkskammer. Hans regimkritiska åsikter och kritik av Tysklands socialistiska enhetspartis styre gjorde att SED utestängde honom från universitetet, 1965 fick han yrkesförbud och 1966 uteslöts han ur Akademie der Wissenschaften der DDR.
Han sattes i husarrest i hemmet i Grünheide under två och ett halvt år- nov 1976 till maj 1979 - med hustrun Katja och sexåriga dottern Franziska, sedan han kritiserat att man fråntagit Wolf Biermann hans medborgarskap. Stasi tog över ett grannhus och monterade upp strålkastare på tomten som dag och natt lyste in över Havermanns hus och trädgård. [7]Han övervakades av Stasi även efter att husarresten upphävdes 1979 och fram till sin död 1982 i lungsjukdom.
I nuvarande östra Berlin finns nu ett Robert Havemann Gesellschaft, en stiftelse som arbetar för mänskliga rättigheter och politiskt förföljda.[8]
Källor
- Müller-Enbergs Helmut, red (2000) (på tyska). Wer war wer in der DDR?: ein biographisches Lexikon (Sonderausg. für die Bundeszentrale für politische Bildung Bonn). Berlin: Links. Libris 9447789. ISBN 3-89331-397-4
Noter
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6kx9wdz, omnämnd som: Robert Havemann, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: havemann-robert, omnämnd som: Robert Havemann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID: 00322580030866, omnämnd som: Robert Havemann.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0021053, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ The Righteous Among the Nations Database.[källa från Wikidata]
- ^ Mosander, Jan (2014). Bland spioner, kommunister och vapenhandlare. sid. 116
- ^ Modander, Jan (2014). Bland spioner, kommunister och vapenhandlare. sid. 123
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
(c) Bundesarchiv, Bild 183-76791-0009 / Horst Sturm / CC-BY-SA 3.0
15. Sitzung der Volkskammer der DDR
Im In- und Ausland mit größtem Interesse erwartet ist die Volkskammer der Deutschen Demokratischen Republik am 4.10.1960 um 11.00 Uhr zu ihrer 15. Sitzung zusammengetreten. Auf der Tagesordnung stehen eine Erklärung des Staatsrates der Republik, das "Gesetz über die Anpassung von gesetzlichen Bestimmungen an die Bildung des Staatsrates der Deutschen Demokratischen Republik" in erster und zweiter Lesung sowie Anzeigen des Ausschusses für Eingaben der Bürger.