Roadracing-VM 2001

Världsmästerskapen i Roadracing 2001 arrangerades av Internationella motorcykelförbundet och innehöll klasserna 500GP, 250GP och 125GP i Grand Prix-serien samt Superbike, Supersport och Endurance. Dessutom gjorde sidvagnarna comeback som VM-klass. VM-titlar delades ut till bästa förare och till bästa konstruktör. Grand Prix-klasserna kördes över 16 deltävlingar.

Världsmästare i roadracing 2001
KlassMästare individuelltMästare konstruktörer
500GP Valentino Rossi (Honda) Honda
250GP Daijiro Kato (Honda) Honda
125GP Manuel Poggiali (Gilera) Honda
Superbike Troy Bayliss (Ducati) Ducati
Supersport Andrew Pitt (Kawasaki) Yamaha
EnduranceWim Motors Racing 9 (Aerts, Naveau, Platacis (Honda)) Honda
Sidvagn Klaus Klaffenboeck/Christian Parzer-

500GP

Valentino Rossis Honda NSR500. Den sista tvåtakts världsmästarcykeln i MotoGP/500GP.

VM-titeln i 500GP-klassen vanns av italienaren Valentino Rossi, vilket var hans första i största klassen. Året var det sista med rak volymbegränsning på 500 cm3 och även det sista året en tvåtaktare vann en deltävling. Året därefter föddes MotoGP-klassen, med en diffentierad maximal motorvolym på 990 cm3 för fyrtaktsmotorer respektive 500 cm3 för tvåtaktsmotorer.

Delsegrare

BanaVinnareMärke
Suzuka Valentino RossiHonda
Welkom Valentino RossiHonda
Jerez Valentino RossiHonda
Le Mans Max BiaggiYamaha
Mugello Alex BarrosHonda
Barcelona Valentino RossiHonda
Assen Max BiaggiYamaha
Donington Park Valentino RossiHonda
Sachsenring Max BiaggiYamaha
Brno Valentino RossiHonda
Estoril Valentino RossiHonda
Valencia Sete GibernauSuzuki
Motegi Valentino RossiHonda
Phillip Island Valentino RossiHonda
Sepang Valentino RossiHonda
Rio de Janeiro Valentino RossiHonda

Slutställning 500[1]

PlatsFörareMärkePoäng
1 Valentino RossiHonda325
2 Max BiaggiYamaha219
3 Loris CapirossiHonda210
4 Alex BarrosHonda182
5 Shinya NakanoYamaha155
6 Carlos ChecaYamaha137
7 Norifumi AbeYamaha137
8 Àlex CrivilléHonda120
9 Sete GibernauSuzuki119
10 Tohru UkawaHonda107
11 Kenny Roberts Jr.Suzuki97
12 Garry McCoyYamaha88
13 Jurgen vd GoorberghProton65
14 Noriyuki HagaYamaha59
15 Olivier JacqueYamaha59
16 José Luis CardosoYamaha45
17 Haruchika AokiHonda33
18 Anthony WestHonda27
19 Leon HaslamHonda13
20 Chris WalkerHonda9
21 Yukio KagayamaSuzuki6
22 Johan StigefeltSabre V46
23 Brendan ClarkeHonda5
24 Barry VenemanHonda4
25 Mark WillisPulse3
26 Jay VincentPulse3
27 Jarno JanssenHonda1

250GP

Delsegrare

BanaVinnareMärke
Suzuka Daijiro KatoHonda
Kyalami Daijiro KatoHonda
Jerez Daijiro KatoHonda
Le Mans Daijiro KatoHonda
Mugello Tetsuya HaradaAprilia
Barcelona Daijiro KatoHonda
Assen Jeremy McWilliamsAprilia
Donington Park Daijiro KatoHonda
Sachsenring Marco MelandriAprilia
Brno Tetsuya HaradaAprilia
Estoril Daijiro KatoHonda
Valencia Daijiro KatoHonda
Motegi Tetsuya HaradaAprilia
Phillip Island Daijiro KatoHonda
Sepang Daijiro KatoHonda
Jacarepaguá Daijiro KatoHonda

Slutställning

PlatsFörareMärkePoäng
1 Daijiro KatoHonda322
2 Tetsuya HaradaAprilia273
3 Marco MelandriAprilia194
4 Roberto RolfoAprilia177
5 Fonsi NietoAprilia167
6 Jeremy McWilliamsAprilia141

125GP

Delsegrare

BanaVinnareMärke
Suzuka Masao AzumaHonda
Welkom Youichi UiDerbi
Jerez Masao AzumaHonda
Le Mans Manuel PoggialiGilera
Mugello Noboru UedaHonda
Barcelona Lucio CecchinelloAprilia
Assen Toni ElíasHonda
Donington Park Youichi UiDerbi
Sachsenring Simone SannaAprilia
Tjeckien Brno Toni ElíasHonda
Estoril Manuel PoggialiGilera
Valencia Manuel PoggialiGilera
Motegi Youichi UiDerbi
Phillip Island Youichi UiDerbi
Sepang Youichi UiDerbi
Rio de Janeiro Youichi UiDerbi

Slutställning

PlaceringFörareMärkePoäng
1 Manuel PoggialiGilera241
2 Youichi UiDerbi232
3 Toni ElíasHonda217
4 Lucio CecchinelloAprilia156
5 Masao AzumaHonda142
6 Gino BorsoiAprilia130
7 Simone SannaAprilia125
8 Dani PedrosaHonda120

Övriga VM-klasser

Utöver de tre Grand Prix-klasserna delade FIM ut världsmästerskap i fyra klasser: Superbike, Supersport, Endurance och Sidvagn.

Superbike

Superbike-VM avgjordes över 12 omgångar (24 heat). Säsongen inleddes den 11 mars i Spanien och avslutades den 30 september i Italien. Australiensaren Troy Bayliss på Ducati blev världsmästare. Ducati vann världsmästerskapet för konstruktörer.[2]

Slutställning
PlatsFörareMärkePoäng
1 Troy BaylissDucati369
2 Colin EdwardsHonda333
3 Ben BostromDucati312
4 Troy CorserAprilia288
5 Neil HodgsonDucati269
6 Rubén XausDucati236
7 Pierfrancesco ChiliSuzuki232

Supersport

Supersport-VM avgjordes över 11 omgångar. Supersport kördes vid samma tävlingshelger som Superbike-VM utom i USA. Australiern Andrew Pitt på Kawasaki blev världsmästare. Ducati vann världsmästerskapet för konstruktörer.[3]

Slutställning
  1. Andrew Pitt, 149 p.
  2. Paolo Casoli, 147 p.
  3. Jörg Teuchert, 135 p.
  4. Jamie Whitham, 106 p.
  5. Kevin Curtain, 102 p.
  6. Pere Riba, 94 p.
  7. Karl Muggeridge, 92 p.

Endurance

Endurance-VM för motorcyklar avgjordes över åtta deltävlingar: Le Mans 24-timmars 14-15 april, Brno 6-timmars 6 maj, Brands Hatch 6-timmars 9 juni, Nürburgring 6-timmars 1 juli, Liege 24-timmars 14-15 juli, Suzuka 8-timmars 5 augusti, Oschersleben 24-timmars 11-12 augusti och Bol d'Or (24 timmar) 15-16 september.[4]

Från och med detta år blev det team som tagit flest poäng världsmästare, istället för som tidigare den eller de förare som tagit flest poäng. Världsmästare blev det belgiska Honda-teamet Wim Motors Racing med förarna Albert Aerts, Laurent Naveau och Heinz Platacis. Honda vann också konstruktörsmästerskapet.[5]

Slutställning
  1. Wim Motors Racing (Honda), 182 p.
  2. Free Bike Performance (Yamaha), 130 p.
  3. Honda ELF (Honda), 100 p.
  4. Ducateam (Ducati), 92 p.
  5. Herman Verboven Racing (Suzuki), 91 p.
  6. Bolliger Team (Kawasaki), 65 p.

Sidvagn

Sidvagnarna fick åter världsmästerskapsstatus under namnet Superside och körde vid samma tävlingar som Superbike.[6] Säsongen innehöll nio deltävlingar. Världsmästare blev föraren Klaus Klaffenböck med burkslaven Christian Parzer från Österrike på en LCR-Suzuki.[7]

Slutställning
  1. Klaus Klaffenböck / Christian Parzer (LCR-Suzuki), 160 p.
  2. Steve Webster / Paul Woodhead (LCR-Suzuki), 120 p.
  3. Steve Abbott / Jamie Biggs (Windle-Yamaha), 111 p.

Källor

  1. ^ ”500cc, World Championship Classification” (pdf). motogp.com. Rio de janeiro. 3 november 2001. http://resources.motogp.com/files/results/2001/500cc/BRA/world+standing.pdf?v1_96143780. 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130810091551/http://www.fim-live.com/en/sport/superbike/classifications/year/2001/. Läst 17 augusti 2014. 
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819084633/http://www.fim-live.com/en/sport/supersport/classifications/year/2001/. Läst 17 augusti 2014. 
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819094704/http://www.fim-live.com/en/sport/endurance/events/year/2001/. Läst 17 augusti 2014. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819104729/http://www.fim-live.com/en/sport/endurance/classifications/year/2001/. Läst 17 augusti 2014. 
  6. ^ http://racingmemo.free.fr/M%20SIDES%2097-05/WCSides%20-%20GRILLE.htm
  7. ^ http://racingmemo.free.fr/M%20SIDES%2097-05/WCSides%20-%202001.htm

Externa länkar

VM-säsonger i Roadracing

1949 • 1950 • 1951 • 1952 • 1953 • 1954 • 1955 • 1956 • 1957 • 1958 • 1959 • 1960 • 1961 • 1962 • 1963 • 1964 • 1965 • 1966 • 1967 • 1968 • 1969 • 1970 • 1971 • 1972 • 1973 • 1974 • 1975 • 1976 • 1977 • 1978 • 1979 • 1980 • 1981 • 1982 • 1983 • 1984 • 1985 • 1986 • 1987 • 1988 • 1989 • 1990 • 1991 • 1992 • 1993 • 1994 • 1995 • 1996 • 1997 • 1998 • 1999 • 2000 • 2001 • 2002 • 2003 • 2004 • 2005 • 2006 • 2007 • 2008 • 2009 • 2010 • 2011 • 2012 • 2013 • 2014 • 2015 • 2016 • 2017 • 2018 • 2019 • 2020 • 2021 • 2022 • 2023 • 2024

Media som används på denna webbplats

Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Flag of South Africa.svg

Sydafrikas flagga

Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker

     grön rendered as RGB 000 119 073Pantone 3415 C
     gul rendered as RGB 255 184 028Pantone 1235 C
     röd rendered as RGB 224 060 049Pantone 179 C
     blå rendered as RGB 000 020 137Pantone Reflex Blue C
     vit rendered as RGB 255 255 255
     svart rendered as RGB 000 000 000
Flag of Catalonia.svg
The senyera, a flag of Catalonia, and also used by several lands and municipalities of the ancient Crown of Aragon
Flag of Portugal.svg
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Flag of the Land of Valencia (official).svg
Flag of the Land of Valencia, 1:2 ratio
Flag of Malaysia.svg
Flag of Malaysia – Jalur Gemilang (Stripes of Glory)
Honda NSR500 2001.jpg
Författare/Upphovsman: Rikita, Licens: CC BY-SA 3.0
Honda NSR500 (Valentino Rossi, 2001)