Roadracing-VM 2000

Världsmästerskapen i Roadracing 2000 arrangerades av Internationella motorcykelförbundet och innehöll klasserna 500GP, 250GP och 125GP i Grand Prix-serien samt Superbike, Supersport och Endurance. VM-titlar delades ut till bästa individ och till bästa konstruktör.

Världsmästare i roadracing 2000
KlassMästare individuelltMästare konstruktörer
500GP Kenny Roberts Jr. (Suzuki) Yamaha
250GP Olivier Jacque (Yamaha) Yamaha
125GP Roberto Locatelli (Aprilia) Honda
Superbike Colin Edwards (Honda) Ducati
Supersport Jörg Teuchert (Yamaha) Yamaha
Endurance Peter Lindén, Warwick Nowland (Suzuki) Suzuki

GP-serien

GP-säsongen 2000 kördes över 16 deltävlingar.

500GP

Världsmästare i 500GP blev Kenny Roberts Jr från USA.

Delsegrare

BanaVinnareMärke
Welkom Garry McCoyYamaha
Sepang Kenny Roberts JrSuzuki
Suzuka Norifumi AbeYamaha
Jerez Kenny Roberts JrSuzuki
Le Mans Àlex CrivilléHonda
Mugello Loris CapirossiHonda
Barcelona Kenny Roberts JrSuzuki
Assen Alex BarrosHonda
Donington Park Valentino RossiHonda
Sachsenring Alex BarrosHonda
Brno Max BiaggiYamaha
Estoril Garry McCoyYamaha
Valencia Garry McCoyYamaha
Rio de Janeiro Valentino RossiHonda
Motegi Kenny Roberts JrSuzuki
Phillip Island Max BiaggiYamaha

Slutställning

PlaceringFörareTeamPoäng
1 Kenny Roberts JrTeam Suzuki258
2 Valentino RossiNastro Azzuro Honda209
3 Max BiaggiMarlboro Yamaha170
4 Alex BarrosWest Pons Honda163
5 Garry McCoyWCM Red Bull Yamaha161
6 Carlos ChecaMarlboro Yamaha155

250GP

Frankrike fick en mästerskapstitel i 250GP-klassen genom att den talangfulle Olivier Jacque som inför denna säsong fick konkurrenskraftigt material av Yamaha och äntligen kunde göra sig själv rättvisa. Kampen om VM-bucklan var dock stenhård där tre ryttare; Jacque och japanerna Shinya Nakano och Daijiro Kato, hade chans till segern ännu i säsongsfinalen på Phillip Island. Jacque knep dock seger i detta sista lopp och säkrade VM-segern.

Delsegrare

BanaVinnareMärke
Welkom Shinya NakanoYamaha
Sepang Shinya NakanoYamaha
Suzuka Daijiro KatoHonda
Jerez Ralf WaldmannAprilia
Le Mans Tohru UkawaHonda
Mugello Shinya NakanoYamaha
Barcelona Olivier JacqueYamaha
Assen Tohru UkawaHonda
Donington Park Ralf WaldmannAprilia
Sachsenring Olivier JacqueYamaha
Brno Shinya NakanoYamaha
Estoril Daijiro KatoHonda
Valencia Shinya NakanoYamaha
Rio de Janeiro Daijiro KatoHonda
Motegi Daijiro KatoHonda
Phillip Island Olivier JacqueYamaha

Slutställning

PlaceringFörareMärkePoäng
1 Olivier JacqueYamaha279
2 Shinya NakanoYamaha272
3 Daijiro KatoHonda259
4 Tohru UkawaHonda239
5 Marco MelandriAprilia159
6 Anthony WestHonda146

125GP

Världsmästare blev Roberto Locatelli, Italien.

Delsegrare

BanaVinnareMärke
Welkom Arnaud VincentAprilia
Sepang Roberto LocatelliAprilia
Suzuka Youichi UiDerbi
Jerez Emilio AlzamoraHonda
Le Mans Youichi UiDerbi
Mugello Roberto LocatelliAprilia
Barcelona Simone SannaAprilia
Assen Youichi UiDerbi
Donington Park Youichi UiDerbi
Sachsenring Youichi UiDerbi
Tjeckien Brno Roberto LocatelliAprilia
Estoril Emilio AlzamoraHonda
Valencia Roberto LocatelliAprilia
Rio de Janeiro Simone SannaAprilia
Motegi Roberto LocatelliAprilia
Phillip Island Masao AzumaHonda

Slutställning

PlatsFörareMärkePoäng
1 Roberto LocatelliAprilia230
2 Youichi UiDerbi217
3 Emilio AlzamoraHonda203
4 Masao AzumaHonda174
5 Noboru UedaHonda152
6 Simone SannaAprilia132
7 Arnaud VincentAprilia131
8 Mirko GiansantiAprilia129

Övriga VM-klasser

Utöver de tre Grand Prix-klasserna delade FIM ut världsmästerskap i tre klasser: Superbike, Supersport och Endurance. Sidvagn hade endast status av Worldcup, vilken vanns av Steve Webster / David James från Storbritannien.

Superbike

Superbike-VM avgjordes över 13 omgångar (26 heat). Säsongen inleddes den 2 april i Sydafrika och avslutades den 15 oktober i Storbritannien. Amerikanen Colin Edwards på Honda blev världsmästare. Ducati vann världsmästerskapet för konstruktörer.[1]

Slutställning
PlatsFörareMärkePoäng
1 Colin EdwardsHonda400
2 Noriyuki HagaYamaha335
3 Troy CorserAprilia310
4 Pierfrancesco ChiliSuzuki258
5 Akira YanagawaKawasaki247
6 Troy BaylissDucati243
7 Ben BostromDucati174
8 Aaron SlightHonda153

Supersport

Supersport-VM avgjordes över 11 omgångar. Supersport kördes vid samma tävlingshelger som Superbike-VM utom i USA. Tysken Jörg Teuchert på Yamaha blev världsmästare.

Slutställning
  1. Jörg Teuchert, 136 p.
  2. Paolo Casoli, 133 p.
  3. Stéphane Chambon, 133 p.
  4. Christian Kellner, 122 p.
  5. Karl Muggeridge, 113 p.
  6. Jamie Whitham, 104 p.
  7. Rubén Xaus, 77 p.

Endurance

Endurance-VM för motorcyklar avgjordes i sex deltävlingar: Le Mans 24-timmars 15-16 april, Estoril 8-timmars 28 maj, Liege 24-timmars 15-16 juli, Suzuka 8-timmars 30 juli, Oschersleben 24-timmars 12-13 augusti och Bol d'Or (24 timmar) 16-17 september.

Världsmästare blev Suzukiförarna Peter Lindén från Sverige och Warwick Nowland från Nya Zeeland. Deras stallkamrat Stéphane Mertens blev trea. Suzuki vann också konstruktörsmästerskapet.[2] Detta var sista året individuella världsmästare utnämndes. Därefter har teamen fått VM-titeln istället.

Slutställning
  1. Peter Lindén och Warwick Nowland, 137 p.
  2. _
  3. Stéphane Mertens, 130 p.
  4. Sébastien Scarnato, Christophe Guyot och Nicolas Dussauge, 112 p.

Källor

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819093158/http://www.fim-live.com/en/sport/superbike/classifications/year/2000/. Läst 16 augusti 2014. 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819101714/http://www.fim-live.com/en/sport/endurance/classifications/year/2000/. Läst 16 augusti 2014. 

Externa länkar

VM-säsonger i Roadracing

1949 • 1950 • 1951 • 1952 • 1953 • 1954 • 1955 • 1956 • 1957 • 1958 • 1959 • 1960 • 1961 • 1962 • 1963 • 1964 • 1965 • 1966 • 1967 • 1968 • 1969 • 1970 • 1971 • 1972 • 1973 • 1974 • 1975 • 1976 • 1977 • 1978 • 1979 • 1980 • 1981 • 1982 • 1983 • 1984 • 1985 • 1986 • 1987 • 1988 • 1989 • 1990 • 1991 • 1992 • 1993 • 1994 • 1995 • 1996 • 1997 • 1998 • 1999 • 2000 • 2001 • 2002 • 2003 • 2004 • 2005 • 2006 • 2007 • 2008 • 2009 • 2010 • 2011 • 2012 • 2013 • 2014 • 2015 • 2016 • 2017 • 2018 • 2019 • 2020 • 2021 • 2022 • 2023 • 2024

Media som används på denna webbplats

Flag of South Africa.svg

Sydafrikas flagga

Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker

     grön rendered as RGB 000 119 073Pantone 3415 C
     gul rendered as RGB 255 184 028Pantone 1235 C
     röd rendered as RGB 224 060 049Pantone 179 C
     blå rendered as RGB 000 020 137Pantone Reflex Blue C
     vit rendered as RGB 255 255 255
     svart rendered as RGB 000 000 000
Flag of Malaysia.svg
Flag of Malaysia – Jalur Gemilang (Stripes of Glory)
Flag of Catalonia.svg
The senyera, a flag of Catalonia, and also used by several lands and municipalities of the ancient Crown of Aragon
Flag of Portugal.svg
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Flag of the Land of Valencia (official).svg
Flag of the Land of Valencia, 1:2 ratio