Roadracing-VM 1991
Världsmästerskapen i Roadracing 1991 arrangerades av Internationella motorcykelförbundet och innehöll klasserna 500GP, 250GP och 125GP i Grand Prix-serien samt Superbike, Sidvagn och Endurance som återkom som VM-klass. VM-titlar delades ut till bästa förare och till bästa konstruktör. Grand Prix-serien kördes över 15 deltävlingar.
Klass | Mästare individuellt | Mästare konstruktörer |
---|---|---|
500GP | Wayne Rainey (Yamaha) | Yamaha |
250GP | Luca Cadalora (Honda) | Honda |
125GP | Loris Capirossi (Honda) | Honda |
Superbike | Doug Polen (Ducati) | Ducati |
Endurance | Alex Vieira (Honda) | - |
Sidvagn | Steve Webster/Gavin Simmons (LCR-Krauser) | LCR-Krauser |
500 GP
Wayne Rainey vann sitt andra raka mästerskap för Yamaha. Han hade även en klassisk duell med Kevin Schwantz på Hockenheim, som han dock förlorade. Schwantz slutade trea i mästerskapet bakom Mick Doohan.
Delsegrare
Bana | Vinnare | Märke |
---|---|---|
Suzuka | Kevin Schwantz | Suzuki |
Eastern Creek | Wayne Rainey | Yamaha |
Laguna Seca | Wayne Rainey | Yamaha |
Jerez | Mick Doohan | Honda |
Misano | Mick Doohan | Honda |
Hockenheim | Kevin Schwantz | Suzuki |
Salzburgring | Mick Doohan | Honda |
Jarama | Wayne Rainey | Yamaha |
Assen | Kevin Schwantz | Suzuki |
Paul Ricard | Wayne Rainey | Yamaha |
Donington Park | Kevin Schwantz | Suzuki |
Mugello | Wayne Rainey | Yamaha |
Brno | Wayne Rainey | Yamaha |
Le Mans | Kevin Schwantz | Suzuki |
Shah Alam | John Kocinski | Yamaha |
Slutställning
Placering | Förare | Team | Poäng |
---|---|---|---|
1 | Wayne Rainey | Marlboro Yamaha | 233 |
2 | Mick Doohan | Rothmans Honda | 224 |
3 | Kevin Schwantz | Lucky Strike Suzuki | 204 |
4 | John Kocinski | Marlboro Yamaha | 161 |
5 | Wayne Gardner | Rothmans Honda | 161 |
6 | Eddie Lawson | Cagiva | 126 |
250GP
Mästare i den näst största klassen blev italienaren Luca Cadalora för Honda. De fem första placeringarna togs alla av den japanska jätten.
Delsegrare
Bana | Vinnare | Märke |
---|---|---|
Suzuka | Luca Cadalora | Honda |
Eastern Creek | Luca Cadalora | Honda |
Laguna Seca | Luca Cadalora | Honda |
Jerez | Helmut Bradl | Honda |
Misano | Luca Cadalora | Honda |
Hockenheim | Helmut Bradl | Honda |
Salzburgring | Helmut Bradl | Honda |
Jarama | Luca Cadalora | Honda |
Assen | Pierfrancesco Chili | Aprilia |
Paul Ricard | Loris Reggiani | Aprilia |
Donington Park | Luca Cadalora | Honda |
Mugello | Luca Cadalora | Honda |
Brno | Helmut Bradl | Honda |
Le Mans | Helmut Bradl | Honda |
Shah Alam | Luca Cadalora | Honda |
Slutställning
Placering | Förare | Märke | Poäng |
---|---|---|---|
1 | Luca Cadalora | Honda | 237 |
2 | Helmut Bradl | Honda | 220 |
3 | Carlos Cardús | Honda | 205 |
4 | Wilco Zeelenberg | Honda | 158 |
5 | Masahiro Shimizu | Honda | 142 |
6 | Loris Reggiani | Aprilia | 128 |
125GP
För andra året i rad vann den 18-årige Loris Capirossi 125GP-klassen efter en tuff duell mot Fausto Gresini under hela säsongen.
Delsegrare
Bana | Vinnare | Märke |
---|---|---|
Suzuka | Noboru Ueda | Honda |
Eastern Creek | Loris Capirossi | Honda |
Jerez | Noboru Ueda | Honda |
Misano | Fausto Gresini | Honda |
Hockenheim | Ralf Waldmann | Honda |
Salzburgring | Fausto Gresini | Honda |
Jarama | Loris Capirossi | Honda |
Assen | Ralf Waldmann | Honda |
Paul Ricard | Loris Capirossi | Honda |
Donington Park | Loris Capirossi | Honda |
Mugello | Peter Öttl | Rotax |
Brno | Alessandro Gramigni | Aprilia |
Shah Alam | Loris Capirossi | Honda |
Slutställning
Placering | Förare | Märke | Poäng |
---|---|---|---|
1 | Loris Capirossi | Honda | 200 |
2 | Fausto Gresini | Honda | 182 |
3 | Ralf Waldmann | Honda | 141 |
4 | Gabriele Debbia | Aprilia | 111 |
5 | Noboru Ueda | Honda | 105 |
6 | Jorge Martínez | Cobas | 99 |
Källor
|
Media som används på denna webbplats
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.