Roadracing-VM 1957

Världsmästare i roadracing 1957
KlassMästare individuelltMästare konstruktörer
500GPFlag of Italy.svg Libero LiberatiFlag of Italy.svg Gilera
350GPFlag of New Zealand.svg Keith Campbell (Moto Guzzi)Flag of Italy.svg Gilera
250GPFlag of the United Kingdom (1-2).svg Cecil SandfordFlag of Italy.svg Mondial
125GPFlag of Italy.svg Tarquinio ProviniFlag of Italy.svg Mondial
SidvagnFlag of Germany.svg Fritz Hillebrand/Manfred GrunwaldFlag of Germany.svg BMW

Världsmästerskapen i Roadracing 1957 arrangerades av F.I.M. Säsongen bestod av sex Grand Prix i fem klasser: 500cc, 350cc, 250cc, 125cc och Sidvagnar 500cc. Den inleddes 19 maj med Västtysklands Grand Prix och avslutades med Nationernas Grand Prix i Italien den 1 september.

Säsongen i sammanfattning

Det blev nya världsmästare i alla klasser. Den ende som vunnit VM tidigare var 250cc-segraren britten Cecil SandfordMondial, som vunnit 125cc-VM 1951. I huvudklassen 500cc tog italienaren Libero LiberatiMoto Guzzi sin första titel efter att ha segrat i fyra av sex Grand Prix. I 350-kubiksklassen vann australiensaren Keith CampbellMoto Guzzi. 125-klassen togs hem av italienaren Tarquinio Provini på Mondial.

De italienska motorcykeltillverkarna, däribland de ledande märkena Moto Guzzi, Gilera, Mondial och MV Agusta, kom under året överens om att sluta tävla i världsmästerskapen efter 1957 års säsong av ekonomiska skäl. MV Agusta ångrade sig och fortsatte, men 1957 anses som slutet på roadracingens första gyllene era.[1]

1957 års Grand Prix-kalender

OmgångDatumGrand PrixBanaSegrare 125ccSegrare 250ccSegrare 350ccSegrare 500ccSegrare Sidvagn
118 majFlag of Germany.svg VästtysklandHockenheimringFlag of Italy.svg Carlo UbbialiFlag of Italy.svg Carlo UbbialiFlag of Italy.svg Libero LiberatiFlag of Italy.svg Libero LiberatiFlag of Germany.svg Hillebrand / Grunwald
27 juniFlag of the United Kingdom (1-2).svg Isle of Man TTSnaefell mountain courseFlag of Italy.svg Tarquinio ProviniFlag of the United Kingdom (1-2).svg Cecil SandfordFlag of Scotland.svg Bob McIntyreFlag of Scotland.svg Bob McIntyreFlag of Germany.svg Hillebrand / Grunwald
329 juniFlag of the Netherlands.svg TT AssenTT Circuit AssenFlag of Italy.svg Tarquinio ProviniFlag of Italy.svg Tarquinio ProviniFlag of Australia.svg Keith CampbellFlag of the United Kingdom (1-2).svg John SurteesFlag of Germany.svg Hillebrand / Grunwald
47 juliFlag of Belgium (civil).svg BelgienSpa-FrancorchampsFlag of Italy.svg Tarquinio ProviniFlag of the United Kingdom (1-2).svg John HartleFlag of Australia.svg Keith CampbellFlag of Italy.svg Libero LiberatiFlag of Germany.svgSchneider / Strauß
510 augustiFlag of Ulster.svg UlsterDundrod CircuitFlag of Switzerland.svg Luigi TaveriFlag of the United Kingdom (1-2).svg Cecil SandfordFlag of Australia.svg Keith CampbellFlag of Italy.svg Libero Liberati
61 septemberFlag of Italy.svg Italien - Nationernas GPMonzaFlag of Italy.svg Carlo UbbialiFlag of Italy.svg Tarquinio ProviniFlag of Scotland.svg Bob McIntyreFlag of Italy.svg Libero LiberatiFlag of Italy.svg Milani / Milani

Poängräkning

De sex främsta i varje race fick poäng enligt tabellen nedan. De fyra bästa resultaten räknades i mästerskapen för samtliga klasser.

Plats123456
Poäng864321

Källor

  1. ^ Noyes, Dennis; Scott, Michael (1999), Motocourse: 50 Years Of Moto Grand Prix, Hazleton Publishing Ltd, ISBN 1-874557-83-7 

Media som används på denna webbplats