Riter inom katolska kyrkan

Question book-4.svg
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Katolska kyrkan utgörs av 23 riter i sakramental enhet med påven och därmed hela kyrkan. Dessa består av 5 eller 7 så kallade ritfamiljer[1] som brukar delas in i två kategorier - de västliga (de latinska riterna) och östliga/orientaliska (övriga riter). Denna kategoriindelning görs både av sekulärhistoriska skäl.[2] såväl som av kyrkojuridiska skäl.[3] Nedan återges de olika riterna grupperade inom dessa kategorier, efter ritfamilj.

Västlig rit

Latinska ritfamiljen

Ritfamiljen med flest medlemmar är den latinska som leds direkt av påven.

Normerande liturgiskt språk: Latin
ledare (patriark): Biskopen av Rom (påven)

denna ritfamilj består av följande riter:

Stiftsriter

Ordensriter

(ordensriterna, som saknar geografisk koppling, räknas normalt inte med då man talar om 23 riter)

Övriga riter

  • (Anglikansk-katolsk rit, äv. "Anglican Use"- denna rit är en modifiering av den anglikanska riten, vilket tillåter konvertiter från Anglikanismen att behålla sin liturgiska tradition. Den är i stort en folkspråksversion av romerska ritens extraordinarie form) Denna räknas inte till de 23 riterna.

Östliga riter

Antiokenska ritfamiljen

Den antiokenska ritfamiljen är en familj av riter inom Katolska kyrkan med syriska som liturgiskt språk, ursprungligen använd i patriarkatet av Antiochia. Här ingår de västsyriska riterna: syrisk rit och (syro-)malankaresisk rit. Vissa räknar även de östsyriska riterna (kaldeisk rit och (syro-)malabarisk rit) till denna familj. Även maronitisk rit räknas ibland som antiokensk, och sorterar då in under den västsyriska subkategorin.

Västsyriska riter

Syriska riter
  • Syrisk rit (Syrien), språk: syriska; ledare: Syrisk-katolske patriarken av Antiochia
  • (syro-)Malankaresisk rit (Indien), språk: västsyriska; ledare: Metropoliten av Trivandrum för syro-malankareserna
Maronitiska riter[6]
  • Maronitisk rit (Libanon), språk: Arameiska; ledare: Maronitiske patriarken av Antiokia

Östsyriska (Assyro-kaldeiska) riter[6]

  • Kaldeisk rit (Irak), språk: Syriska; ledare: Patriarken av Babylon för kaldeerna
  • (syro-)Malabarisk rit (Indien), språk: Syriska, ledare: Stor-ärkebiskopen av den (syro-)malabariska riten

Armeniska ritfamiljen

  • Armenisk rit (Armenien), språk: Klassisk armeniska; ledare: Patriarken av Kilikien för armenierna

Bysantinska ritfamiljen

Riter med kyrkoslaviska som liturgiskt språk

  • Vitrysk rit (Vitryssland)
  • Bulgarisk rit (Bulgarien), ledare: Apostoliske exarken för katoliker av den Bysantinsk-slaviska riten i Bulgarien
  • Kroatisk rit (Kroatien), ledare: Biskopen av Križevci
  • Ruthensk rit (Ukraina), ledare: Bysantinsk-katolske biskopen av Mukatjeve
  • Slovakisk rit (Slovakien), ledare: Bysantinsk-katolske biskopen av Prešov
  • Ukrainsk rit (Ukraina), ledare: Stor-ärkebiskopen av Lviv för ukraniarna
  • Rysk rit (Ryssland), ledare: Apostoliske ryske exarken

Riter med grekiska som liturgiskt språk

  • Grekisk rit (Grekland), ledare: Apostoliske exarken för katoliker av bysantinsk rit i Grekland
  • Italo-albansk rit (vissa platser i Italien), ledare: lokal latinsk biskop
  • Melkitisk rit (Syrien, Libanon, Israel), ledare (patriark): Grekisk-melkitiske patriarken av Damaskus
  • Ungersk rit (Ungern), ledare: Biskopen av Hajdudorog, Apostolisk administratör av Miskolc

Rit med rumänska som språk

  • Rumänsk rit (Rumänien), ledare: Ärkebiskopen av Fagaras och Alba Julia

Alexandrinska ritfamiljen

Den alexandrinska ritfamiljen används i de kyrkor som härstammar från patriarkatet i Alexandria och utgörs idag av koptisk rit och etiopisk rit, som brukas av bland annat koptisk-katolska kyrkan respektive etiopisk-katolska kyrkan.

Rit med koptiska som liturgiskt språk

Rit med ge'ez som liturgiskt språk

Referenser

Noter

  1. ^ Den latinska, bysantinska, antoikenska, alexandrinska respektive armeniska ritfamiljen är obestridda. När man talar om sju ritfamiljer menar man dock att den maronitiska respektive den kaldeiska ritgruppen utgör egna ritfamiljer.
  2. ^ Delningen av det romerska riket i Öst- och Västrom
  3. ^ Den Latinska ritfamiljen har en gemensam kyrkolag, Codex Iuris Canonici (CIC), medan övriga har en annan, Codex canonum ecclesiarum orientalium (CCEO).
  4. ^ Den romerska ritens ordinarie form promulgerades av påven Paulus VI strax efter Andra Vatikankonciliet. Den äldre formen övergavs helt av många biskopar, vilket ledde till att många trodde att den äldre formen hade förbjudits, vilket inte var fallet.
  5. ^ Den romerska ritens extraordinarie form (även känd som bl.a. "Tridentinsk rit", "Gamla mässan", "Usus antquior", etc.) standardiserades och promulgerades i samband med Trientkonciliet 1570, och gällde till och med Johannes XXIII:s version som utkom 1962. Endast små förändringar genomfördes under tiden däremellan. Denna form av den romerska riten klargjordes genom Benedikt XVI:s Motu proprio "Summorum pontificum" vara fri för alla romersk-katolska präster att fira, utan behov av särskilt biskopligt tillstånd. När han 2008 ändrande formuleringen av Långfredagsbönen i denna liturgiform stod det klart att även den extraordinarie formen av romersk rit fortsätter att utvecklas.
  6. ^ [a b] Räknas ibland som egen ritfamilj

Webbkällor

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Emblem of the Papacy SE.svg
Emblem of the Papacy: Triple Tiara and Keys