Riksvägar i Sverige

9

Riksväg kallas i Sverige de vägar som har vägnummer från 1 till och med 99. Riksvägarna håller ofta en relativt hög standard och passerar ibland genom flera län. Riksvägarna med låga nummer ligger i söder och de med höga ligger i norr. År 1961 lades det svenska riksvägssystemet om. Vissa tidigare riksvägar blev europavägar. Kvarvarande riksvägar, ofta med nya sträckningar, skyltades från 1962 om med vita nummer mot blå botten.

Sveriges riksvägsnät 2009, Europavägarna inkluderade.

Riksvägarna täcker hela Sverige. De plogas med prioritet under vintern. Riksvägarna tillhör gruppen allmänna vägar, vilket innebär att man inte behöver tillstånd för att trafikera dem. Ägare är staten. Riksvägar skyltas med vita tecken på blå botten med vit bård.

Från 2012 (med ändrad Väglag och den nya Vägförordningen 2012:707)[1] har den formella skillnaden mellan riksväg och länsväg i lagar och förordningar försvunnit. De är nu bara namn. Trafikverket bestämmer vägnummer och vilka vägar som är riksvägar. Regeringen bestämmer över budget och prioriteringar.

En europaväg räknas också som en riksväg med samma nummer som europavägen, men bara europavägsnumret skyltas.

Det finns även vägar som planerings- och budgetmässigt räknas som riksvägar men som inte skyltas med något nummer, ibland kallade grenvägar. De kallas internt ett riks- eller europavägsnummer och en punkt med två siffror efter. Till exempel E4.05 eller E6.20. Detta till skillnad mot sekundära länsvägar som inte heller har skyltade nummer. Trots att riksvägarnas "grenvägar" alltså hör till riksvägsvägnätet kan samma nummer finnas i mer än ett län. Det gäller bland annat 31.02 och 51.01. Emellertid tycks man försöka undvika dubbletter, vilket visar sig som luckor i numreringen inom många län, till exempel mellan spannet E4.03 - E4.09 och E4.21 i Östergötlands län.

Standard

Utformningen varierar när det gäller riksvägar. En riksväg kan vara allt från en motorväg till en smal vägbana med tvära kurvor och mötande trafik. Standarden beror mycket på när vägen byggdes och de regler och principer som gällde då. Det finns inga krav på att förbättra befintliga vägar som inte uppfyller nybyggnadskraven och det finns många riksvägar som inte uppfyller minimireglerna för glest trafikerade riksvägar. De förbättras efter hand i en långsam takt.

Vid nybyggen och stora ombyggnader beror vägstandarden på hur hårt trafikerad vägen är. En nybyggd riksväg ska alltid vara minst åtta meter bred och belagd (asfalterad). Vid uppklassning från länsväg till riksväg krävs det att vägen är sex meter bred och belagd. Denna lägre standard är vanlig i Norrland. Ett argument för att behålla de smalare vägarna är att de inte anses försämra trafiksäkerheten särskilt mycket. Trafikanterna kör långsammare då vägen upplevs som farligare, vilket jämnar ut trafiksäkerheten även om det försämrar framkomligheten.

Nummersystem och historia

Nuvarande system infördes 1962, men har ändrats för åtskilliga riksvägar sedan dess. Innan dess, under tiden 1945-1962 användes ett system med riksvägar 1-14, och länsvägar 30-400.

Systemet som infördes 1962 hade följande uppbyggnad:

  • Vissa riksvägar var europavägar, och hade ett E före och följde europavägskonventionen. I Sverige fanns E3, E4, E6, E18 och E75. Senare tillkom E14, E66 och E79. Dessa europavägsnummer ändrades 1992. Se europavägar.
  • Övriga riksvägar gavs nummer ungefär enligt följande:
    • 10-20, Skåne upp till Helsingborg-Kristianstad.
    • 21-39, Södra Götaland, upp till Varberg-Jönköping-Norrköping.
    • 40-59, Norra Götaland, och Södermanland upp till Mälardalen.
    • 60-80, Svealand, från Mälaren till en linje Mora-Gävle
    • 81-99, Norrland

Inom varje del numrerades vägarna med lägst nummer i väster och i söder. Systemet har frångåtts delvis i samband med förändringar och sammanslagningar av vägar till nya riksvägar. Riksväg 15 går exempelvis norr om Helsingborg-Kristianstad. Förändringar som skett sedan 1962 parat med att ingen riksväg får dela vägnummer med europaväg har föranlett sådana förändringar.

1985 genomfördes en del förändringar, då till exempel riksväg 28, 47, 53 och 68 samt E66 infördes eller ändrades. Några degraderades till länsvägar också.

1992 ändrades numren på de flesta europavägar i Sverige, och då fick motsvarande riksvägar byta nummer, bl.a. 10→9, 12→11, 20→19 och 65→66. Det beror på att en europaväg också är en riksväg med samma nummer, och ingen annan riksväg får ha samma nummer som en europaväg i Sverige.

Efter 1990 har också vid flera tillfällen riksvägar slagits ihop, till exempel till 26, 27, 45, 50 och 56.

En större omläggning genomfördes den 1 november 2007, då riksväg 23 lades om norr om Åseda till Linköping i stället för Oskarshamn; den gamla sträckningen blev riksväg 37. Samtidigt förlängdes riksväg 47 österut till Oskarshamn och riksväg 34 till Motala över tidigare riksväg 36. Den 1 april 2009 förlängdes också riksväg 40 till Västervik över tidigare riksväg 33.

Den senaste förändringen av riksvägnätet var då E16 förlängdes in i Sverige hösten 2012. Då försvann riksväg 16, riksväg 71 och riksväg 80, medan riksväg 69 och riksväg 15 tillkom.

Sveriges nuvarande riksvägar

Här visas även Sveriges europavägar, eftersom de också räknas som riksvägar.

VägBörjar söderSlutar norrLängd
E 4HelsingborgTorneå, Finland (Haparanda i Sverige)1590 km
E 6TrelleborgKirkenes, Norge (Strömstad i Sverige)3120 km, 490 km i Sverige
9TrelleborgKristianstad140 km
E 10LuleåÅ, Norge (Riksgränsen i Sverige)850 km, 470 km i Sverige
11SimrishamnMalmö88 km
E 12Helsingfors, Finland (Holmsund i Sverige)Mo i Rana, Norge (Högstaby i Sverige)910 km, 460 km i Sverige
13YstadÄngelholm131 km
E 14SundsvallTrondheim, Norge (Storlien i Sverige)455 km, 355 km i Sverige
15KarlshamnHalmstad154 km
E 16Londonderry, Nordirland (Lekvattnet i Sverige)Gävle1180 km, 360 km i Sverige
17LandskronaFogdarp46 km
E 18Craigavon, Nordirland (Töcksfors i Sverige)Sankt Petersburg, Ryssland (Kapellskär i Sverige)1890 km, 512 km i Sverige
19YstadBroby90 km
E 20Shannon Airport, Irland (Malmö i Sverige)Sankt Petersburg, Ryssland (Stockholm i Sverige)1880 km, 770 km i Sverige
21ÅstorpKristianstad100 km
E 22Holyhead, Storbritannien (Trelleborg i Sverige)Isjim, Ryssland (Norrköping i Sverige)5320 km, 560 km i Sverige
23(Malmö) RolsbergaLinköping375 km
24HässleholmMellbystrand73 km
25HalmstadKalmar232 km
26HalmstadMora560 km
27KarlskronaGöteborg338 km
28KarlskronaVägershult93 km
29KarlshamnTingsryd35 km
30VäxjöJönköping198 km
31(Kalmar)NybroJönköping174 km
32EkenässjönMotala124 km
34ÅlemMotala231 km
35GamlebyLinköping75 km
37VäxjöOskarshamn127 km
40GöteborgVästervik311 km
41VarbergBorås83 km
42BoråsTrollhättan86 km
44UddevallaGötene110 km
E 45Gela, Italien (Göteborg i Sverige)Alta, Norge (Karesuando i Sverige)5190 km, 1680 km i Sverige
46UlricehamnSkövde64 km
47OskarshamnTrollhättanca 310 km
49SkaraAskersund114 km
50(Jönköping) MjölbySöderhamn468 km
51ÖrebroNorrköping110 km
52ÖrebroNyköping130 km
53OxelösundEskilstunaca 100 km
55NorrköpingUppsala201 km
56NorrköpingGävleca 290 km
57SödertäljeKatrineholm110 km
61KarlstadNorska gränsen (Eda)109 km
62KarlstadNorska gränsen (Långflon)222 km
63KarlstadKopparberg127 km
E 65Chania, Grekland (Ystad i Sverige)Malmö3950 km, 58 km i Sverige
66VästeråsNorska gränsen (Sälenfjällen)ca 340 km
68ÖrebroGävle230 km
69FagerstaRättvik138 km
70EnköpingNorska gränsen (Flötningen)419 km
72SalaUppsala63 km
73NynäshamnStockholm51 km
75StockholmNacka9 km
76NorrtäljeGävle156 km
77KnivstaRösa45 km
83TönnebroÅnge216 km
84HudiksvallNorska gränsen (Fjällnäs)320 km
86SundsvallBispgården78 km
87SollefteåÖstersund151 km
90UtansjöMeselefors229 km
92UmeåDorotea, även kallad Konstvägen sju älvar211 km
94LuleåArvidsjaur135 km
95Skellefteå Norska gränsen (Merkenisvuopmekietje), även kallad Silvervägen350 km
97LuleåJokkmokk168 km
98ÖverkalixÖvertorneå50 km
99HaparandaKaresuando361 km

Riksvägar som bytt nummer genom åren

De klassiska riksvägarna

Läs merBörjade söderSlutade norrNutida vägnummerSkylt
RiksettanHelsingborgStockholmE 4
1
RikstvåanTrelleborgSvinesund (norska gränsen)E 6
2
RikstreanKroppStrövelstorpE 6
3
RiksfyranMalmöNorrköpingE 22
4
RiksfemmanGöteborgJönköping40
5
RikssexanGöteborgStockholmE 20
6
RikssjuanGöteborgGrumsE 45
7
RiksåttanÖdeshögHallsberg50
8
RiksnianÖrebroTöcksfors (norska gränsen)E 18
9
RikstianÖrebroGävle50 E 16
10
RikselvanArbogaEnköpingE 18
11
RikstolvanSolna stadMoraE 18 70
12
RikstrettonStockholmHaparandaE 4
13
RiksfjortonSundsvallÅreE 14
14

Se även

Källor

  1. ^ Vägförordning (2012:707)

Media som används på denna webbplats

Vänster - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Höger - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
9 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
SWE-Map Rike new.PNG
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 2.5
Sveriges riksvägar, städer och vägnummer ej utsatta. Baserad på blank Sverigekarta.