Riksväg 95

Riksväg

Riksväg 95
Silvervägen

Riksväg 95 väster om Arjeplog.
Basfakta
LandSverige
LänVästerbottens län
Norrbottens län
BeläggningAsfalt
Geografiska fakta

Riksväg 95 utgör den svenska delen av Silvervägen.
Börjar iSkellefteå
ViaBoliden
Jörn
Glommersträsk
Arvidsjaur
Arjeplog
Jäckvik
Slutar iNorska gränsen
Minnessten på gränsen mellan Sverige och Norge vid riksväg 95 med namnteckningar av kung Carl XVI Gustaf och kung Olav V av Norge.

Riksväg 95 är en riksväg som går mellan Skellefteå i Västerbottens län och norska gränsen i Norrbottens län[1] (Merkenisvuopmekietje), via Boliden, Jörn, Glommersträsk, Arvidsjaur, Arjeplog och Jäckvik. Den skyltas till Bodø i Norge (då som riksväg 77). Sträckan mellan Skellefteå och Bodø är 506 kilometer.

Sträckning

Vägen är till stora delar miljöstakad, tvåfältig landsväg 7–9 m bred. Från Skellefteå följer vägen Klintforsån upp till dess källflöde vid Strömfors. Där tar odlingslandskapet slut och de djupa skogarna tar vid. Norra stambanan korsas vid stationssamhället Jörn, där trafiken numera leds runt tätorten. Vid Glommersträsk korsar vägen Militärvägen mellan garnisonsstäderna Sollefteå och Boden. Mellan Glommersträsk och Abborrträsk passerar vägen genom ett dödisområde, Tjärnheden, med en mängd små tjärnar. Arvidsjaur passeras längs huvudgatan, och väster om köpingen ligger en trevägscirkulationsplats, där E45 mot Gällivare tar av norrut. Vägarna E45 och riksväg 95 har sedan gemensam sträckning i en mil innan E45 tar av söderut.

Mellan Arvidsjaur och Arjeplog tar skogen vid igen och endast några fåtal små byar passeras på de nio milen. Genom Arjeplog finns stora vattenspeglar på var sida vägen. Silvermuseet och kyrkan ligger vid Hornavans strand. Efter Arjeplog blir skogen glesare och knotigare, och de första fjällen syns. Vid polcirkeln, nära Vuoggatjålme finns sista macken innan gränsen och en livsmedelsaffär.

Efter Jäckvik tar fjällandskapet över och vägen slingrar sig fram längs Sädvajaures strand. Efter sista byn Vuoggatjålme, precis innan kalfjället, vid Mierkenis, har Trafikverket en vägstation och en bom där man kan stänga av vägen vid hårt väder.

Riksväg 95 är den enda svenska riksvägen på kalfjället, och når 740 meter över havet, cirka åtta kilometer från norska gränsen. Sträckan är känslig för snöstormar på vintern, och kolonnkörning efter plogbil eller avstängning av vägen mellan Mierkenis och norska gränsen brukar inträffa några gånger varje vinter.

På den norska delen av vägsträckningen, riksväg 77, finns den gemensamma norsk-svenska tullstationen som ligger tio kilometer väster om gränsen. Nära E6 finns sedan 2019 en tre kilometer lång tunnel, Kjernfjellstunneln,som ersatte en smal och brant sträcka.

Historik

Sträckningen som handelsstig mellan Skellefteälvens utlopp i Bottenviken och de stora sjöarna Storavan, Uddjaure och Hornavan är urgammal. Redan på 900-talet gick en handelsled mellan Arjeplog och norska kusten. De första väglika lämningarna härrör från den första epoken av verksamhet i Nasafjälls silververk (1635–1659), och består av ett antal kavelbroar. Den mesta transporten skedde dock vintertid på frusna sjöar och myrar.

År 1872 färdigställdes landsvägen Piteå–Abborrträsk–Arvidsjaur–Avaviken med ångbåtanslutning från Avaviken till Arjeplog Åtta år senare var vägen mellan Skellefteå och Abborrträsk klar. Vägen mellan Arvidsjaur och Arjeplog invigdes 1902.

Den gamla vägen mellan Skellefteå och Arvidsjaur gick genom byarna Stämningsgården, Varuträsk, Svanström och Strömfors, byar som nu riksväg 95 passerar på behörigt avstånd. Den gick också norr om Jörnsträsket förbi Österjörn och sedan genom stationssamhället Jörn. Även vid Abborrträsk gick den gamla vägen genom byn. Även när Skellefteå–Arvidsjaur år 1962 skyltades som riksväg 95 bestod den till största delen av en smal grusväg.

Vägen från Arjeplog och västerut byggdes ut efter hand, sedan bilen gjort sitt intåg, till Jäckvik och Sädvaluspen. Vägen över till Norge färdigställdes i samband med stora vattenkraftutbyggnader under 1960- och 1970-talen i Skellefteälvens övre lopp, och den färdiga vägen invigdes av kung Carl XVI Gustaf 1975.

Vägen Skellefteå–Arvidsjaur–Arjeplog blev 1951 skyltad som länshuvudväg 371. Vid vägnummeromläggningen 1962 blev sträckan Skellefteå–Arvidsjaur riksväg 95 och sträckan Arvidsjaur–Arjeplog blev länsväg 371. Efter invigningen av gränspassagen till Norge anslöts sträckan Arvidsjaur–Arjeplog–norska gränsen till länsväg 375 mellan Arvidsjaur och Luleå. Sedan 1986 har riksväg 95 sin nuvarande sträckning.

Andra namn

Riksväg 95 kallas även Silvervägen, och sträckan Arjeplog–E6 i folkmun även för Graddisvägen, efter byn Graddis på norska sidan av gränsen. Sträckan Arvidsjaur–norska gränsen är en del av Barents väg (Bodø-Haparanda-Murmansk).

Trafikplatser och korsningar

NrNamnSkyltning
AvfartTrafikplats Skellefteå Sundsvall Haparanda; 372 Skelleftehamn
i Boliden370 Malå? (Rv95 svänger) Högersväng i korsning
?Jörn, Långträsk
Glommersträsk365 Åsele
Abborrträsk373 Piteå
Arvidsjaur94 Luleå
Arvidsjaur Gällivare
Arvidsjaur Östersund
SverigeNorge, anslutande mot Bodø

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Sweden road sign A29-1.svg
Varning för vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt.
Vänster - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
3 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
7 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
2 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Höger - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
0 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
11 18 61 (Swedish road sign).svg
Svensk vägskylt för: Tilläggstavlor - Riktningsangivelse
6 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
5 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
9 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
4 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Sweden road sign A30.svg
Svensk vägskylt för: Varningsmärken - Cirkulationsplats
E45 (Sverige).svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Vägnummermärke, europaväg
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Riksväg 95.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Vägnummermärke, riksväg
Grans sverige norge rv95.jpg
Författare/Upphovsman: Jlundqvi, Licens: CC BY 3.0
Gränssten på gränsen mellan Sverige och Norge vid Riksväg 95 (Silvervägen) med namnteckningar av kung Carl Gustaf och kung Olav.
E4 (Sverige).svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Vägnummermärke, europaväg
Riksvei 77.svg
Vegnummerskilt for riksvei 77
Silvervägen.png

Description: Map of "Silvervägen", Sweden Source: Image Skellefteå in Sweden.png modified Date: 19-November-2005

Author: Gerd Thiele
Silvervägen 01.jpg
Författare/Upphovsman: Jerry MagnuM Porsbjer, Licens: CC BY-SA 3.0
Väg 95, Silvervägen, väster om Arjeplog i Lappland.