Riksväg 9

För andra betydelser, se Riksväg 9 (olika betydelser).
9
Riksväg
Riksväg 9
Basfakta
LandSverige
Längd140 km
BeläggningAsfalt
Geografiska fakta
Börjar iTrelleborg
ViaSmygehuk
Ystad
Simrishamn
Kivik
Slutar iBrösarp (140 km)
Riksväg 9 går rakt genom Hammenhög och alldeles förbi kyrkan (mellan 50-skyltarna på bilden).
I Hammenhög.

Riksväg 9 är en omkring 140 kilometer lång svensk riksväg som går i Skåne längs sydkusten och utmed Österlens kust. Den går mellan Trelleborg och Brösarp via Sveriges sydligaste punkt Smygehuk och samhällen som Smygehamn, Beddingestrand, Abbekås, Ystad, Hammenhög, Simrishamn, Kivik och Brösarp. I Brösarp förenas den med Riksväg 19 fram till korsningen med E22 strax söder om Kristianstad, vid Tollarp. Detta är den enda ensiffriga riksvägen i Sverige, om man inte räknar med europavägarna.

Historia

Tidigare hade riksvägen nummer 10, men i samband med omnumreringen av Europavägarna i april-juni 1992 bytte Vägverket nummer på de riksvägar som annars skulle ha numret gemensamt med någon Europaväg i Sverige, i detta fall E10.

Under perioden 1962-1985 gick vägen via Borrby istället för via Hammenhög. 1985 återgick vägen till den kortare sträckan via Hammenhög. Detta var mest nummerexercis eftersom den nuvarande vägen går i gammal sträckning rakt genom Glemmingebro och Hammenhög, och endast lätt förbättrats. Mellan 1962 och 1985 kallades vägen via Hammenhög länsväg 103, men det numret används nu till en länsväg strax väster om Lund.

Före 1962 hette vägen länsväg 31 Trelleborg-Ystad-Hammenhög-Simrishamn och länsväg 32 (Ystad-Borrby-)Simrishamn-Brösarp.

Riksväg 9 följer samma väg som fanns redan på 1940-talet [1], även om numret ändrats. Den följer till och med en befintlig väg som fanns på 1860-talet väster om Ystad[2]. En bättre väg var dock då Trelleborg-Klagstorp-Skivarp. Sedan gick vägen 1864 Ystad-Herrevad-Tosterup-Hammenhög. Hammenhög-Järrestad går dagens väg på samma vägbank som på 1860-talet. Simrishamn-Kivik går de delvis samma väg, och Kivik-Brösarp precis samma väg på 1860-talet som på 2000-talet. På de sträckor som är samma som på 1800-talet finns inga spår av en gammal parallell väg utan alla gårdar har utfart direkt till riksvägen. Det antyder att vägen där är flera hundra år gammal, bitvis kanske medeltida, om än breddad och asfalterad.

Undantaget från detta är den östra infarten till Trelleborg som invigdes 1983, förbifarten förbi Ystad som byggdes 1991-1992, och Järrestad-Simrishamn som är från 2001.

Vägstandard

Vägstandarden är förhållandevis bra. Från Ystad till Simrishamn är vägen ganska rak. Från Simrishamn mot Kristianstad är området något mera kuperat, med äppelodlingar längs vägen. Vägstandarden är förhållandevis bra även mot Brösarp, dock med betydligt fler kurvor och sänkt hastighet som följd. Vägen passerar också Linderödsåsen, vilket gör terrängen lite mera kuperad där.

Anslutningar

  • E6 i Trelleborg
  • E22 i Trelleborg
  • 108 i Trelleborg
  • 101 i Mossbystrand
  • E65 i Ystad
  • 13 i Ystad
  • 19 i Ystad
  • 11 i Järrestad
  • 19 i Brösarp (igen)

Orter, korsningar och anslutande vägar

NrNamnSkyltning
Trelleborg
 TrelleborgE6E22 Malmö E22Färja Sassnitz
 Trelleborg108 Lund
Smygehuk
Beddingestrand
Abbekås
 Mossbystrand101 Anderslöv (rv 9 svänger)
   YstadE65 Malmö
Ystad13 Höör
Ystad19 Kristianstad
YstadE65Färja Polen (rv 9 svänger)
Nybrostrand
Glemmingebro
Hammenhög
 Järrestad11 Malmö (rv 9 svänger)
Simrishamn(rv 9 svänger i 3 korsningar)
Kivik
Brösarp
 Brösarp19 Ystad Kristianstad

Källor

  1. ^ källa KAK:s bilatlas 1946
  2. ^ Generalstabskartan 1861/64, Lantmäteriet

Media som används på denna webbplats

Vänster - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
9 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Höger - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
1 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
0 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
8 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
3 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Sweden road sign A30.svg
Svensk vägskylt för: Varningsmärken - Cirkulationsplats
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Vänster - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Sweden road sign A22.svg
Varning för flerfärgssignal. (Märket anger en plats där trafiken regleras med flerfärgssignal med tre ljusöppningar. Inom tättbebyggt område är märket uppsatt endast om det finns särskilda skäl för det.)
Höger - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Swedish road sign 1 5 2 55.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Märken för vissa ändamål, färja
2 - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Sweden road sign E5.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Tättbebyggt område
5 - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Sweden road sign H22.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Sevärdhet
Simrishamnsvägen.jpg
Författare/Upphovsman: User Sundström on sv.wikipedia, Licens: CC BY-SA 3.0

Storavägen genom sv:Hammenhög. Foto: Sundström

sv:Kategori: Hammenhög
E - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
SWE riksvag9.png
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 2.5
Sveriges riksvägar, städer och vägnummer ej utsatta. Baserad på blank Sverigekarta. För information om hur kartan lättast modifieras se SWE-Map Documentation
6 - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.