Riksväg 19

Riksväg

Riksväg 19

Riksväg 19 i Degeberga.
Basfakta
LandSverige Sverige
LänSkåne län
Längd90 km
BeläggningAsfalt
Geografiska fakta
Börjar iYstad
ViaTomelilla
Brösarp
Kristianstad
Broby
Slutar iÖstanå (90 km)
Riksväg 19 vid Brösarp.
Riksväg 19 tillsammans med E22 vid Tings Nöbbelöv.

Riksväg 19 är en riksväg i Skåne län i Sverige som går mellan Ystad och Östanå via Tomelilla, Brösarp, Kristianstad och Broby. Vägen är cirka 90 kilometer lång och asfalterad. Riksväg 19 ansluter till riksväg 23 (mellan Växjö och Malmö) vid trafikplats Östanå söder om Osby.

Standard och planer

Riksväg 19 är vanlig landsväg hela sträckan utom cirka fyra kilometer motorväg gemensamt med Europaväg 22 nära Kristianstad. Vägen har normalt ganska smala vägrenar och går rakt genom flera tätorter, Degeberga, Hanaskog och Knislinge. Ombyggnadsplaner finns för ny bättre mötesfri väg på ett ställe, förbifart Stora Herrestad nära Ystad. 2–3 kilometer, påbörjas troligen 2014.

Historia

Vägen hette tidigare från 1962 riksväg 14, och från runt 1970 riksväg 20. Den blev 1992 omnumrerad till 19. Omnumreringarna skedde för att inte dela nummer med nya E14 (numera E65), respektive E20 då reglerna förhindrar att nummer på riksvägar har samma nummer som europavägar i Sverige. Före 1962 hette vägen länshuvudväg 40 Ystad-Kristianstad och länshuvudväg 73 Kristianstad-Osby.

Åren 1962-1985 fanns en riksväg 19 Klippan-Eslöv-Gårdstånga som 1985 bytte nummer till riksväg 13.

Vägen är huvudsakligen i samma sträckning som på 1940-talet [1], och sannolikt sedan mycket längre tillbaka. Den finns milstenar på många delsträckor, och oftast inte någon äldre parallellväg, utan hus och gårdar har oftast väg direkt till riksvägen. Det finns korta sträckor nyare väg vid Tryde, Everöd, Skåne-Tranås, Eljaröd och Maglehem, troligen från 50/60-talen.[1][2] Motorvägen vid är från 1990-talet, byggdes dock som bred landsväg på 1970-talet. Sträckan Kristianstad-Broby är i princip i samma sträckning som sedan många år tillbaka, rakt genom flera tätorter. Vägen förbi Broby och Östanå är dock från 60-talet.[2][3] Väg 19 slutade före mitten på 90-talet vid Osby, men då anslöts riksväg 23 till väg 19 längre söderut vid Östanå. Att vägen går i samma sträckning som 1700-talet innebär givetvis att den ändå breddats jämfört med då.

Orter och korsningar

NrNamnSkyltning
Huvudled Landsväg Ystad-Vä
Ystad
   YstadE 65 Malmö, Polen; 9 Trelleborg, Simrishamn
Tomelilla11 Malmö, Simrishamn
 Brösarp9 Simrishamn
Maglehem
 118 Åhus, Yngsjö
Degeberga
 Flygplats Kristianstad Airport
   NöbbelövE 22 Malmö
35(Trafikplats Nöbbelöv) (planerad)'
Motorväg Motorväg Vä-Härlöv
36Trafikplats Vä Norra
37Trafikplats HärlövE 22 motorväg Kalmar; 21 Helsingborg
Huvudled Landsväg Härlöv-Östanå
KristianstadKristianstad (väg 19 svänger)
Hästveda-Karpalunds Järnväg
Färlöv
Bjärlöv118 Åhus, Kristianstad; Bjärlöv
 Övarp, Bjärlöv
Hästveda-Karpalunds Järnväg
  Ballingstorp
Bössebacken
HanaskogGumlösa
Helge å
 Hässleholm, Näsum, Sibbhult, Knislinge C
KnislingeHässleholm, Näsum, Hjärsås
 Gryt
Anilla
 NöbbelövGlimåkra, Broby S
Broby119 Hässleholm, Tingsryd, Broby
 Tydinge, Broby N
 Hästveda, Njura
Trafikplats Östanå23 Malmö, Hässleholm, Rakt fram i korsning 23 Växjö, Älmhult

Källor

  1. ^ [a b] Källa:KAK Bilatlas 1946
  2. ^ [a b] Källa:KAK Bilatlas 1966
  3. ^ Källa:M Vägkarta 1977

Media som används på denna webbplats

Sweden road sign E5.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Tättbebyggt område
Sweden road sign A30.svg
Svensk vägskylt för: Varningsmärken - Cirkulationsplats
Sweden road sign A29-1.svg
Varning för vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt.
Swedish road sign 1 5 2 54.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Märken för vissa ändamål, flygfält
Sweden road sign E1.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Motorväg / Autostrada
Sweden road sign H13.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Rastplats
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Degeberga Tingsvägen.jpg
Författare/Upphovsman: User:Tolanor (w:de:Benutzer:Tolanor), Licens: CC BY-SA 3.0
Tingsvägen i Degeberga, Kristianstads kommun.
Sweden road sign A35.svg
Varning för järnvägskorsning med bommar. (Märket anger en korsning med järnväg eller spårväg där det finns bommar.)
Riksväg 19 vid Brösarp.jpg
Författare/Upphovsman: Jorchr, Licens: CC BY-SA 3.0
Riksväg 19 med Brösarp i bakgrunden.
Riksväg 19.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Vägnummermärke, riksväg
Swedish road sign 11 18101 b.svg
Författare/Upphovsman: Jvgbild, Licens: Copyrighted free use
Pil upp
Roads 19 and E22.jpg
Författare/Upphovsman: Grillo, Licens: CC BY-SA 3.0
Väg 19 och E22 i Kristianstads kommun vid Tings Nöbbelövs busshållplats
SWE riksvag19.png
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 2.5
Sveriges riksvägar, städer och vägnummer ej utsatta. Baserad på blank Sverigekarta. För information om hur kartan lättast modifieras se SWE-Map Documentation