E4

E4
Europaväg
E4
Europaväg
Basfakta
LandFinland (0,8 km)
Sverige
Längd1 590 km
Invigd1962
Geografiska fakta
Börjar iFinland Torneå, Finland
ViaSverige Stockholm, Sverige
Slutar iSverige Helsingborg, Sverige (1 590 km)
E4:an strax norr om Nyköping, vy mot norr.

E4 eller Europaväg 4 är en europaväg som börjar i Torneå i Finland och slutar i Helsingborg i Sverige. E4 är Sveriges näst längsta väg (efter E45), då sträckan mellan Haparanda (som är startpunkten i Sverige) och Helsingborg utgör 1 590 kilometer. Sträckan i Finland är 0,8 kilometer lång.

Sträckning

Över gränsen mellan Finland och Sverige skyltas E4 "Haaparanta" västerut och "Finland" österut.

Inom Sverige skyltas E4 mellan följande orter: HaparandaKalixLuleåPiteåSkellefteåUmeåÖrnsköldsvikHärnösandSundsvallHudiksvallSöderhamnGävleUppsalaArlandaStockholmSödertäljeNyköpingNorrköpingLinköpingMjölbyÖdeshögGrännaHuskvarnaJönköpingVärnamoLjungbyMarkarydÖrkelljungaÅstorpHelsingborg.[1] Orter i kursivt är fjärrorter, som alltid skyltas. Övriga orter är närorter eller knutpunkter.

I Helsingborg skyltas E4 som om den gick via färja till Helsingör. Enligt europavägsöverenskommelsen är det E47 och E55 och som går över Öresund med färjan och så skyltas det i Danmark (även om E55 tonats ned under 2010-talet).

Anslutande vägar

Europaväg 4 delar sträckning med andra europavägar på fem ställen, med:

Den korsar eller möter dessutom:

E4 delar sträckning med följande svenska riksvägar och länsvägar:

Den möter följande svenska vägar (från norr till söder):

     

Tätorter

Europaväg 4 passerar genom ett antal tätorter så att gående med flera blandas med genomgående biltrafik, oftast nära centrum: Helsingborg, Härnösand, Örnsköldsvik, Skellefteå, Sangis och Haparanda. Oftast är hastighetsgränsen 50 kilometer i timmen genom dem.

Alternativa vägar

E4 är i praktiken den snabbaste och smidigaste vägen för att färdas mellan två valfria platser längs vägen. Vid vissa tidpunkter kan det dock vara svåra köbildningar i Stockholm, eller så kan man vilja köra en kortare väg. Följande riksvägar kan därför användas som alternativ till E4 på vissa delsträckor.

  • 50 Mjölby–Falun–Söderhamn, 24 km kortare.
  • 50 68 Mjölby–Örebro–Fagersta–Gävle, 59 km kortare.
  • 50 E 18 56 Mjölby–Örebro–Västerås–Gävle, 54 km kortare.
  • 55 Norrköping–Uppsala, 23 km kortare.
  • 56 Norrköping–Västerås–Gävle, 39 km kortare. Denna sträcka har sedan 2007 ett enda nummer och kallas också ”Räta linjen”.
  • En annan genväg är AntjärnSäbråÄlandsbro som sparar 3 km och undviker staden Härnösand. Det handlar dock om småvägar som inte går snabbare.

Genvägarna är kortare men de är inte motorväg (utom vissa sträckor) och därför för det mesta långsammare och farligare.

  • 364 är ett alternativ till E4 UmeåSkellefteå. Den är förvisso 3 km längre, men i gengäld är trafikmängden betydligt mindre och de långsamma avsnitten[källa behövs] färre.

Korsande järnvägar

Det finns inte någon plankorsning med järnväg längs Europaväg 4. Senast det fanns någon var 2006 då E4 korsade museijärnvägen Upsala-Lenna Jernväg i Uppsala. 1987 färdigställdes E4 norr om Gävle, innan dess korsade E4 järnvägen vid Hamrångefjärden. Innan förbifarten vid Norrköping byggdes i mitten av 1990-talet fanns en plankorsning med spårväg.

Följande järnvägar korsas, samtliga alltså planskilt:

Spårvägar och tunnelbanor:

(Gröna linjen, Röda linjen, Blå linjen)

Historia

Texten handlar mest om historiken bakom numreringen. Se avsnittet Vägstandard och vägmiljö för historiska byggprojekt.

E4 vid Tävraskogen strax norr om Örnsköldsvik, på en bild från början av 2000-talet. Vägstandarden vid den tiden var typisk för E4 i Norrland. På senare år har dock många sträckor av denna typ byggts om till 2+1-väg med mitträcke. E4 norr om Örnsköldsvik är nu invigd som s.k fyrfältsväg, men fortfarande saknas beslut om nybyggnad runt själva stadskärnan sedan vägprojektet plockades bort från regeringens infrastrukturplan 2010–2021.

Från 1945 till 1962 hette vägen Helsingborg–Stockholm Riksväg 1 eller Riksettan. Sträckan Stockholm–Haparanda var Riksväg 13 eller Rikstretton. Redan under den tid vägen hette Riksettan och Rikstretton skedde vissa omläggningar och vissa delar blev motorväg. Efter det att vägen blev omnumrerad till E4 har det skett stora omläggningar och vägen är sedan 2011 helt mötesfri från Hudiksvall och söderut. Från Axmartavlan och söderut är hela vägen motorväg eller mötesfri motortrafikled. Numera går därför den ursprungliga Riksettan parallellt med dagens motorväg på E4.

År 1961 skrev även Sverige på FN:s konvention om Europavägar. Tanken med europavägsystemet är att europavägnumren ska komplettera de nationella vägnumren och därmed förenkla för internationell trafik genom att länka samman de viktigaste nationella stråken i varje land till ett sammanhängande numrerat vägnät. Till skillnad från många andra europeiska länder valde dock Sverige och några andra länder som till exempel Belgien att inkorporera Europavägsnumren i sina nationella vägnummersystem istället för att som i till exempel Tyskland låta dem vara en komplettering till de nationella vägnumren. Våren 1962 skyltades därför hela Riksväg 1 och Riksväg 13 om till E4 i Sverige. E4 gick då från Finland (HelsingforsHaparanda) genom Sverige och söderut genom Danmark (HelsingörRödby), Tyskland (via Puttgarden och Frankfurt), Schweiz (BaselGenève), Frankrike (GrenobleNîmes) och Spanien (BarcelonaMadrid) till Portugals huvudstad Lissabon. – Se Lista över äldre europavägar.

Eftersom E4 är ett välkänt och inarbetat vägnummer i landet ändrades inte vägnumret när europavägnumren i Sverige reviderades 1992 för att följa övriga Europa, som under tiden hade skapat ett mer logiskt system för vägnumrering av vägar i nord–sydlig respektive öst–västlig riktning med betydligt fler europavägar. Det började införas 1985 i en del länder. Att behålla numret E4 krävde dock förhandling eftersom vägen var tänkt att heta E55 när det nya systemet beslutades. Detta får till följd att E55 slutar i hamnen i Helsingborg medan vägen från färjeläget i Helsingborg och norrut till E8 i Torneå heter E4.

Förr hade E4 sin nordliga ände i Keminmaa i Finland, men förkortades 2002 med 20 kilometer så att den börjar i Torneå. Detta gjordes på grund av att E8:an förlängdes i Finland med sträckan TorneåÅbo.

Framtidsplaner

Genom sin nord–sydliga riktning igenom Sverige från Torneå i norr längs Norrlandskusten till Stockholm och vidare söderut igenom Östergötland och Småland till hamnen i Helsingborg betraktas vägen som Sveriges viktigaste trafikled i sin helhet.

Helsingborg–Gävle

Redan på 1950-talet beslöt man att det skulle finnas motorväg mellan Jönköping och Uppsala som mål, vilket blev klart år 2000 och tog drygt 40 år. Den sista sträckan som invigdes var ÖdeshögMjölby. Senare har man också haft som mål att bygga en sammanhängande motorväg mellan Helsingborg och Jönköping. Sedan sträckan Ljungby–Toftaholm blev färdig år 2023 återstår endast 7 kilometer vid Ljungby och söderut, som är under utbyggnad och planeras bli klart 2025. E4 är år 2024 mötesfritt och nästan helt korsningsfritt mellan Helsingborg och Hudiksvall (cirka 845 kilometer).

  • Ombyggnad av 7 kilometer motortrafikled till motorväg söder om Ljungby påbörjades 2023 och blir färdigt 2025.[2].
  • En ny 21 kilometer lång motorvägsförbindelse väster om Stockholms innerstad, benämnd Förbifart Stockholm, byggs och beräknas färdigställas år 2030.[3]
SträckaLängdMålstandardStatus
Kånna – Ljungby (befintlig sträckning)7 km 22 m bred Pågår. Klart 2025
Förbifart Stockholm (ny sträckning)21 km 3+3 körfält Pågår. Klart 2030

Trafikverket planerar även att bygga om Trafikplats Ljungarum i Jönköping kring år 2028-2031 i syfte att öka kapaciteten och minska köbildningen. Trafikplatsen planeras att bli en motorvägskorsning där både E4 och väg 40 blir genomgående motorvägar med vardera två körfält i varje riktning. Idag måste genomgående E4-trafik svänga i trafikplatsen. [4]

Gävle–Haparanda

Trafikverket har som mål att göra E4 mötesseparerad. Följande nyinvesteringsprojekt produceras eller utreds av Trafikverket, i ordning från söder till norr.

  • Kongberget-Gnarp - Cirka 22 kilometer lång 2+1-väg med mitträcke, från Kongberget, söder om Vattrång, till Gnarp, varav del i ny sträckning, planeras för detta avsnitt mellan Hudiksvall och Sundsvall.[5] Produktion är finansierad, men omtag i planeringsarbetet har gjorts för att kunna samordna vägproduktionen med utbyggnad av Ostkustbanan till dubbelspår. Samtal om tillskott av medel för byggnation av 2+2-väg genom medfinansiering, cirka 50 miljoner SEK enligt vägutredning, förs bland länets kommuner och länsstyrelse under ledning av Region Gävleborg. Enligt Trafikverket är byggstarten planerad till 2028. Efter 2033 ska etappen vara klar.[5]
  • Trafikplats Torsboda Industripark - Ny trafikplats till Torsboda Industripark och borttagande av trevägskorsning ca 1 km söder om denna. Avtal om att trafikplats ska byggas har tecknats mellan Timrå kommun och Trafikverket. Upphandlingen av projekteringen av Trafikplatsen är klar[6] och arbetet med vägplan samt projekteringen av en tillfällig trafikplats genomförs under 2023.[7] Kostnaden för den nya trafikplatsen är beräknad till 150 miljoner kronor.[8]
  • Härnösand – En ny sträckning väster om Härnösand, Kittjärn till Överdal, skulle medföra en cirka fem kilometer genare sträckning av E4, samt kraftigt minska mängden tung trafik genom centrala Härnösand. Projektet är inte finansierat i nationell transportplan 2018-2029 och har därför lagts vilande.[9]
  • Örnsköldsvik – En ny sträckning av E4 genom centrala Örnsköldsvik utreds, med tunnel genom Åsberget. Enligt förstudien skulle nysträckningen medföra en avsevärd minskning av mängden tung trafik genom centrala staden och därmed förbättrad miljö i stadskärnan, samt kortare restider for lokala och långväga transporter. En lokaliseringsstudie år 2015 diskuterade två alternativ för tunnelns sträckning, med kostnadsuppskattning om cirka 1,8 miljarder SEK, men vid tidpunkten fanns ej finansiering i nationell transportplan 2018–2029.[10]
Skiss av projicerad vägstandard och typ för E4 norr om Gävle år 2021, enligt Trafikverkets planering den första juli, 2016. Verkligt utfall kan komma att avvika genom ändrade planer, förseningar och dylikt
  • GumbodaYttervik som ligger mellan Umeå och Skellefteå – Cirka 50 kilometer mötesseparerad 2+1-väg , mestadels i befintlig sträckning, utreds i fem deletapper (se tabellen nedanför), genom breddning av vägbana, ombyggnation av korsningar, ersättningsvägar, och möjligen vissa avsnitt ny sträckning såsom till exempel kurvan i Lövsele.[11]
  • Lappbäcken–Harrioja – Projektet är vilande.
SträckaLängdMålstandardStatus
Kongberget – Gnarp (ny sträckning)22 km 2+1 / 1+1Byggstart 2028. Klart 2033
Trafikplats Torsboda Industripark (ny trafikplats)2 kmByggstart osäker.
Förbifart Härnösand (Kittjärn-Överdal) (ny sträckning)12 km / 2+1Byggstart osäker, projektet vilande
Förbifart Örnsköldsvik (ny sträckning)18 km 2+2Byggstart osäker, projektet vilande
Gumboda – Yttervik (fem deletapper, ca 50 km)
och övriga mellan Umeå och Skellefteå (totalt 8 etapper):
ca 60 km
Gumboda – Grimsmark (befintlig sträckning)15 km / 2+1Byggstart 2025. Klart 2028
Grimsmark – Broänge (ny sträckning) / 2+1Byggstart osäker, projektet vilande
Broänge – Daglösten (befintlig sträckning)13 km / 2+1Byggstart 2027. Klart 2029
Daglösten – Ljusvattnet (befintlig sträckning)8 km / 2+1Byggstart 2028. Klart 2033
Ljusvattnet – Yttervik (befintlig sträckning) / 2+1Byggstart osäker, projektet vilande
Förbifart Skellefteå (Tjärn-Solbacken) (ny sträckning)8 km / 2+1Byggstart 2028. Klart 2033
Lappbäcken – Harrioja (troligtvis befintlig sträckning)15 km / 2+1Byggstart osäker, projektet vilande

Vägstandard och vägmiljö

På E4 finns så gott som samtliga strömningar som dominerat svensk vägarkitektur och vägutformning från 1930-talet och framåt representerade. I Stockholm och Jönköping går vägen rakt igenom städerna som stadsmotorvägar. Norr om Jönköping drogs vägen så nära Vättern som möjligt längs en bergsskärning vid vattnet för att ge bilisterna så vacker utsikt som möjligt över sjön. Söder om Jönköping drogs vägen så rakt och brett igenom skogslandskapet att många bilister somnade vid ratten på grund av den monotona vägmiljön, vilket ledde till att dåvarande Vägverket (nuvarande Trafikverket) fick sätta ut skulpturer och installera speciell belysning för att hålla bilisterna vakna och koncentrerade vid ratten.[12]

Motorväg och motortrafikled

Stora delar på E4 i Sverige är motorväg och motortrafikled. Vissa sträckor som är motortrafikled är sammanbundna med motorvägssträckor på E4. Exempel på detta är avsnitten mellan Kånna och Ljungby samt mellan Gävle och Axmartavlan som är mötesfria och har på- och avfarter av motorvägsstandard och som kan sägas fungera som delar i en lång motorvägssträcka mellan Helsingborg och Axmartavlan. Andra delar, som de korta motorvägsavsnitten vid Sundsvall [13] och Piteå eller motortrafiklederna mellan Gäddvik och Rutvik vid Luleå, är fristående motorvägar och motortrafikleder som saknar kopplingar till ett motorvägsnät.

E4 är utbyggd till motorväg och motortrafikled följande sträckor:

Motortrafiklederna är 2+1-vägar, i något fall 2+2-väg med en standard som är nära motorvägsstandard.

Övriga sträckor

  • AxmartavlanSöderhamn, 41 km, 2+1-väg, enstaka korsningar, 110 km/h
  • HudiksvallKongberget, 21 km, 2+1-väg med plankorsningar, 70–100 km/h
  • KongbergetGnarp, 22 km, landsväg, 70–90 km/h
  • GnarpTrafikplats Njurunda, 25 km, 2+1-väg med plankorsningar, 70–100 km/h
  • Midlanda–Kittjärn (söder om Härnösand) 25 km, 2+1-väg, 80-100 km/h
  • Kittjärn–Överdal, 12 km landsväg (genom Härnösand) 50–80 km/h, med 4 fartkameror
  • Överdal (norr om Älandsbro)–Gallsätter, 30 km, 2+1-väg, mötes- och korsningsfritt, 110 km/h
  • Gallsätter–Ullånger, 14 km, 2+1-väg, få korsningar, 100 km/h
  • Ullånger-Docksta, 13 km, 2+1 och 2+2, 80-100 km/h
  • Docksta-Örnsköldsvik, 36 km, 2+1-väg, få korsningar, 100 km/h
  • ÖrnsköldsvikSaluböle, 42 km 2+1- och 2+2-väg med balkräcke i vägbanan, 100 km/h
  • SaluböleStöcksjö, 65 km, 2+1-väg, 110 km/h, med 3 fartkameror
  • StöcksjöUmeå, 5 km, 2+2-väg, 110/90 km/h
  • Förbifart Umeå, 3 km 2+1-väg, 5 km, 2+2-väg, 100/80/60 km/h
  • UmeåSikeå, ca 50 km, 2+1-väg, 110 km/h
  • SikeåBureå, ca 70 km landsväg, 70–80 km/h med ca 10 fartkameror
  • BureåSkellefteå, 15 km, 2+1-väg, enstaka korsningar, 110 km/h
  • SkellefteåByske, 25 km, 2+2-väg, korsningsfritt, 110 km/h
  • ByskePiteå, 48 km, 2+1-väg, enstaka korsningar, 110 km/h
  • BärtnäsetGäddvik, 38 km, 2+1-väg, enstaka korsningar, varav en med fartkamera, 110 km/h
  • RutvikÅkroken, 56 km, 2+1-väg, få korsningar, 110 km/h
  • Åkroken-Harrioja, 32 km, landsväg, 50–90 km/h med två fartkameror
  • HarriojaSalmis, 13 km, 2+1-väg, få korsningar, 110 km/h med en fartkamera
  • Salmis-Torneå, 9 km, landsväg, 50–90 km/h med två fartkameror

Länsstyrelserna bestämmer skyltning, vilket är skälet till Norrlands höga hastighetsbegränsningar och till att sträckan Söderhamn–Enånger var skyltad motorväg under cirka tio år trots att den på flera punkter avviker från de kriterier som en normal motorväg anses ska uppfylla. Sträckorna Överdal–Gallsätter, norra Örnsköldsvik–Arnäsvall, Lögdeå–norra Nordmaling, Stöcksjö–Teg samt norra Skellefteå–Byske och Antnäs–Gäddvik skulle kunna anses uppfylla kriterier för motortrafikled alternativt motorväg, men saknar den statusen. I Norr- och Västerbotten skyltas vanligen 110km/h-sträckor om till 90km/h vintertid. Observera att utplacering av fartkameror kan ändras med kort varsel.

Helsingborg–Mjölby

E4 mellan Helsingborg och Gävle kan sägas representera nästan alla generationer motorvägsutbyggnader i Sverige. Nästan samtliga lösningar för motorväg eller liknande finns på denna sträcka. E4 utnyttjar den södra utfarten ur Helsingborg, även om många som ska från staden eller färjan använder den norra utfarten som även kallas Ängelholmsleden, eftersom det är 5 kilometer kortare den vägen från färjan. Problemet med denna väg är att man passerar rakt genom centrum, så tidsmässigt blir det jämbördigt om man kommer från färjan.

Utanför Helsingborg ligger två motorvägskorsningar. Från den norra motorvägskorsningen Trafikplats Kropp eller avfart nummer 30 går motorvägen i nordostlig riktning. Den första biten närmast Helsingborg har vägen bitvis betongbeläggning. Efter Åstorp är motorvägen något nyare och följer i stora delar den gamla landsvägen. Mot avsnittet mot Eket strax söder om Örkelljunga är byggd under 1990-talet och stora delar är ombyggda från landsväg. Denna del är typisk för svenska motorvägar från 1990-talet, med mjuka svängar som ska följa naturen. Förbi Örkelljunga och Skånes Fagerhult består motorvägen av ett nybyggt avsnitt som är typiskt för nyare svenska motorvägar byggda under 2000-talet med ett utseende som ska harmoniera med naturen och dessutom har gott om skyddsräcken. Vid Markaryd kommer ett ännu nyare avsnitt. Detta påminner till utseendet om det som går från Örkelljunga men med den lilla skillnaden att vajerräckets stolpar har lite annorlunda form. Motorvägen går här också över Laganbron som var det dyraste inslaget i detta nybyggda avsnitt. Vissa delar av denna nybyggda del har ett mitträcke som består av ett vajerräcke som sitter direkt i asfalten likt 2+1-vägar. I övrigt har den annars ett vajerräcke som sitter i ett dike mellan körbanorna.

Vid Strömsnäsbruk övergår motorvägen till motorväg byggd under 1990-talet och den uppmärksamme kan se små ändringar i stil på broar och liknande. Även vajerräcket ändrar form något igen. Detta fortsätter fram till Kånna där vägen istället blir en motortrafikled som är mötesfri med mitträcke. Den är en s.k. 2+1-väg dock med på- och avfarter av motorvägsstandard. Motiveringen till detta standardbyte är mest att den byggdes som motortrafikled vid en tid (sent 1970-/tidigt 1980-tal) då detta var ett vanligt byggnadssätt.

Under 1990-talet byggdes några sådana sträckor om till motorväg, bland annat E4 förbi Värnamo, eftersom de hade ganska mycket olyckor, men denna sträcka kom inte med då. Under 2000-talet har istället motortrafikleder byggts om till 2+1-vägar, till mycket lägre kostnad men med god trafiksäkerhet. Vägtypen beror generellt på när de byggts. Vägar av mellanstandard förblir, medan de sämre byggs om senare. Vägen är i detta utförande till Toftaholm där vägen åter blir en normal motorväg. Länge ansågs sträckan mellan Ljungby och Toftaholm ha tillräckligt god standard, men trots mötesseparering och planskildhet förekom ändå relativt många olyckor och beslut togs att även bygga om denna sträcka till motorväg.

Från Toftaholm och förbi Värnamo är vägen en motorväg av ett typiskt snitt för de som är byggda under 1990-talet. Den går huvudsakligen genom bara skog och är även här byggd för att smälta in i naturen. Närmare Jönköping övergår E4 i äldre motorväg byggd under 1960-talet. När motorvägen når Jönköping kommer en motorvägskorsning där den möter Riksväg 40. Åker man söderut längs E4 får man en lite besvärlig 270-graderssväng. Norrut fortsätter motorvägen till höger i denna motorvägskorsning och fortsätter genom både Jönköping och Huskvarna som en stadsmotorväg. Strax norr om Huskvarna därefter går vägen alldeles vid Vättern. Motorvägen som här är byggd under 1960-talet är avsiktligt byggd bredvid Vättern för att ge trafikanterna en fin utsikt. Denna sträcka kallas också Vätterleden. Eftersom motorvägen här går vid en sluttning går körfälten i två olika plan. Norr om Jönköping ligger Gränna, och där passerar vägen på cirka 280 meters höjd över havet, vägens högsta punkt. Rastplatsen Brahehus ligger något längre norrut, 270 meter över havet och 180 m över Vättern, med mycket fin utsikt. Efter Vättern fortsätter vägen mot Ödeshög. Sträckan Jönköping-Ödeshög anses som en av Sveriges vackraste vägar. Norr om Ödeshög fortsätter motorvägen på ett avsnitt byggt i slutet på 1990-talet mot Väderstad. Från Väderstad till Mjölby består sedan motorvägen av ett avsnitt som är ombyggt från landsväg under 1990-talet.

Mjölby–Stockholm

I Mjölby övergår sedan motorvägen till en lite äldre motorväg byggd under 1970-talet. Denna del är ganska rak och går dessutom över ett ganska platt och öppet landskap. Vid Linköping möter den riksvägarna 34 och 35 i två olika motorvägskorsningar. Strax norr om Linköping övergår motorvägen till ett lite nyare avsnitt som är byggt i början på 1990-talet. Vid Norsholm går motorvägen över Göta kanalNorsholmsbron och vidare mot Norrköping. Efter Norsholmsbron är motorvägen försedd med en mittbarriär som består av fabrikstillverkade betongblock. där den möter E22 vid en större trafikplats. Motorvägen passerar i Norrköpings nordvästra utkant och man ser inte särskilt mycket av stadsbebyggelsen. Norr om Norrköping övergår motorvägen till en äldre motorväg byggd i början på 1960-talet. Betongblocken i mittbarriären övergår till en normal mittbarriär här. Den möter riksvägarna 51, 55 och 56 och fortsätter sedan vidare norrut. Man kan se på broarna att det är en äldre motorväg. Norr om Norrköping har i mitten av 1990-talet ett omfattande vägnät byggts för anslutning av väg 51, 55 och 56 till E4.

1940 invigdes en ny förbifart igenom Norrköping förbi Himmelstalunds gård som fram till 1996 utgjorde en del av E4. Vägen utformades väldigt motorvägslikt med planskilda korsningar och två körbanor. Samtliga korsningar var planskilda utom med spårvagnslinjerna och en rondell som byggdes i norra delen av vägen. Planen var att vägen så småningom skulle byggas ut till motorväg, men när man väl byggde en motorväg vid Norrköping beslöt man sig för att bygga en helt ny väg väster om staden eftersom det ansågs alltför kontroversiellt att bygga om vägen till motorväg igenom stadsmiljön. Vid hotell Stenkullen, statsministern Carl Swartz sommarresidens utanför Norrköping, och vid Rosendals slott utanför Helsingborg lät man bygga vägen rakt igenom tomterna och motorvägen skar på så vis rakt igenom stora stycken kulturmiljö.

I Södermanland övergår motorvägen till ett nyare avsnitt. Motorvägen går förbi Stavsjö och denna del öppnades 1994. Motortrafikleden mellan Gammelsta och Nyköping invigdes 1986. Sträckan blev olycksdrabbad, och 1996 öppnades den som motorväg, efter att en vägbana byggts till. Här går körbanorna isär ordentligt och mittremsan blir mycket bred. Vissa avsnitt är den så pass bred att man inte ser den mötande trafiken. Då motorvägen var en nykonstruktion, så finns den gamla vägsträckan kvar och går strax söder om motorvägen som Länsväg 800 längs Kilaån. I Nyköping blir motorvägen åter en äldre motorväg som invigdes redan 1961. På detta avsnitt kan man se att motorvägen har broar av äldre utseende och avfarterna är ganska tvära vilket gör att 90 km/h råder genom staden. Passagen över Nyköpingsån har visat sig vara en olycksdrabbad vägsträcka. Ett flertal allvarliga trafikolyckor med dödlig utgång skedde på denna sträcka under vintern 2009/2010. Trafikverket har därför sänkt hastigheten till 90 km/h på denna sträcka. Den före detta E4-sträckningen fortsätter som Länsväg 800 parallellt med motorvägen till Vagnhärad och är vid flertalet tillfällen mindre än 100 meter ifrån E4:an under dessa dryga tre mil. Strax norr om Nyköping övergår motorvägen till en sträcka som är byggd under 1970- och 1980-talen. Detta avsnitt är ganska monotont och fortsätter mot Södertälje.

Motorvägen vid Södertälje är byggd i början på 1960-talet. Norr om Södertälje övergår motorvägen till ett avsnitt som är byggt under 1950-talet. Detta avsnitt var inte motorväg de allra första åren men blev omklassad till det 1964 utan någon större ombyggnad. Detta mycket hårt trafikerade vägavsnitt passerar över berg och djupa dalar samtidigt som det är kurvigt, med många olyckor som följd. Denna sträcka rustades upp och breddades till sex körfält vilket blev klart år 2014 och sträckan fick kö-varningssystem.[17] Motorvägen går förbi Salem och vidare till Stockholm. Belysningsanläggningen byttes ut i samband med breddningen till sex körfält. Då vägren saknas finns här istället räddningsfickor med jämna mellanrum där även nödtelefon finns installerad.

Stockholm–Gävle

I Stockholm går vägen förbi områden som Fittja, Hallunda där motorvägen nu är sexfilig. Västertorp passeras. Därefter går motorvägen till en motorvägskorsning där den ansluter till bland annat Södra länken. Motorvägen passerar därefter genom Stockholms centrala delar, längs Essingeleden som mestadels är åttafilig och är Sveriges hårdast trafikerade väg. Essingeleden går över ett antal broar som till exempel Gröndalsbron och Essingebron, därefter genom Fredhällstunneln.

Den fortsätter sedan genom Eugeniatunneln där Essingeleden tar slut och Uppsalavägen tar över. Eugeniatunneln som knyter ihop Essingeleden och Uppsalavägen är byggd i början på 1990-talet. Innan gick trafiken genom en vanlig gata (Norra Stationsgatan, som då (1971–1991) var en av de hårdast trafikerade innerstadsgatorna). Motorvägen Uppsalavägen är byggd i etapper och de äldsta delarna härstammar från 1950-talet. Vid Järva Krog möter den E18. E18 ansluter sedan E4 och går gemensamt med E4 fram till trafikplats Kista där E18 svänger av. Motorvägen fortsätter sedan vidare norrut och är till stor del breddad med flera körfält. År 2015 var det 6-8 körfält mellan Eugeniatunneln och trafikplats Häggvik. Vid trafikplats Häggvik svänger länsväg 265 Norrortsleden av österut i en större motorvägskorsning. Här kommer i framtiden norra anslutningen till förbifart Stockholm att börja.

Motorvägen går förbi bland annat Upplands Väsby och vidare mot Märsta och Arlanda. Vid Märsta finns en motorvägskorsning där den ansluter till Arlandaleden. Motorvägen fortsätter vidare mot Uppsala (öppningsår 1972). Efter Märsta tar belysningen som hade börjat i Södertälje slut. Så lång sträckning med belysning på motorväg förekommer annars mest i Belgien, Storbritannien och Nederländerna. Mellan Märsta och Uppsala har motorvägen en bred mittremsa. Denna påminner mycket om den som finns strax söder om Nyköping. Motorvägen går i mjuka svängar här. Denna del är från början på 1970-talet och var en av de första i Sverige av ett lite modernare snitt i mjuka kurvor som skulle harmoniera med naturen.

Upsala–Lenna Jernväg korsar motorvägen utanför Uppsala

Strax söder om Uppsala kommer man till en motorvägskorsning där man kan svänga av till Tycho Hedéns väg som är E4:ans gamla sträckning. E4 fortsätter förbi Uppsala vid stadens östra sida på en sträcka öppnad 2006. Denna sträcka har ett mycket modernt snitt. Motorvägen går också under en bro för museijärnvägen Uppsala–Länna Järnväg (även känd som Lennakatten).

Efter Uppsala fortsätter motorvägen förbi Storvreta och över en bro över Fyrisån. Motorvägen fortsätter till Gävle. Sträckan mellan Uppsala och Björklinge invigdes den 21 december 2006 och sträckan Björklinge–Mehedeby invigdes den 17 oktober 2007. Sträckan Uppsala–Mehedeby, 78 kilometer, byggdes i ett enda projekt åren 2002–2007, även om en del (Uppsala–Björklinge) stod klar och öppnades tidigare. Tack vare att motorvägsdelen förbi Uppsala öppnades 2006 undgår staden numera den genomfartstrafik som tidigare gick genom stadens östra delar (huvudsakligen längs Tycho Hedéns väg). Den nyöppnade motorvägssträckan mellan Uppsala och Mehedeby har fått kritik då Vägverket i strävan för att sänka byggkostnaderna valde att bygga motorvägen med smalare vägrenar vilket innebär en ökad olycksrisk vid fordonsstopp.

Mellan Mehedeby och Gävle har motorvägen en tämligen bred mittremsa med växtlighet. Denna sträcka byggdes först som motortrafikled på 1970-talet, (öppningsår 1977) och går rakt genom i stort sett obebodda skogsområden. 1995 färdigställdes en andra körbana bredvid den befintliga och sträckan kunde därmed uppgraderas till komplett motorväg. År 1980 byggdes E4 runt Gävle. Då slutade den tunga trafiken att gå Kungsgatan genom Gävle centrum.

Norr om Gävle

Längs Norrlandskusten har motorvägsutbyggnader eller planskilda 2+2-vägar byggts men längre sträckor har ofta byggts om till 2+1-vägar på grund av att trafikmängden är lägre längs norrlandskusten än söderut med undantag kring de större städerna längs vägen. Norr om Gävle blir vägen en 2+1-väg. Delen fram till Axmartavlan är motortrafikled, invigd 1987, därefter är vägen 2+1-väg med plankorsningar fram till Söderhamn. Dock är hela sträckan från Gävle relativt starkt trafikerad och vid vissa tidpunkter på året är den kraftigt belastad. Här övergår vägen till fyrfilig motortrafikled fram till Hudiksvall. Mellan Söderhamn och Enånger byggdes Sveriges första s.k. fyrfältsväg, vilken ursprungligen varken klassades som motorväg eller motortrafikled när den invigdes 1999.[18] Efter några år i bruk fick den motorvägsstatus utan att några förändringar gjorts. I samband med att sträckan från Enånger till Hudiksvall invigdes 2011 skyltades Söderhamn-Enånger om till motortrafikled. Vägen saknar vägrenar och har för motorvägar smala körfält. Avfarterna svänger av mycket tvärt och påfarterna är svagt vinklade och saknar accelerationsfält; i stället är det stopplikt som gäller. Fortfarande är de flesta skyltbakgrunder som brukar vara gröna längs motorvägar blåa på detta avsnitt. Utformningen utan riktiga av- och påfarter kritiserades vid planeringen av bland andra NTF och polismyndigheten[19]. Efter Hudiksvall är vägen blandad 2+1-väg och landsväg fram till Njurundabommen där vägen åter blir motorväg fram till Timrå. Sträckan fram till Sundsvallsfjärden, inklusive en bro över denna, invigdes 2014. Delen norr om Sundsvallsfjärden byggdes under 1960 och 1970-talet. Norr om Timrå fortsätter sedan 1991 E4 som motortrafikled fram till Midlanda, och därefter 2+1-väg över Indalsälvens delta och upp till Härnösand där vägen går nära centrum. Därefter är det landsväg genom Älandsbro och från Överdal 2+1-väg med planskilda korsningar vid bland annat Högakustenbron. Bron och kring 20 kilometer ny vägsträckning genom Höga kusten invigdes hösten 1997. E4 är sedan 2+1-väg Gallsätter-Ullånger, Docksta-Tvillingsta och 2+2-väg norr om Örnsköldsvik förbi Arnäsvall. Sträckan därefter upp till länsgränsen mot Västerbotten är blandad 2+1 och 2+2 väg med s.k balkräcke i vägbanan. I Västerbottens län är vägstandarden från länsgränsen till Umeå 2+1 väg med 110 km/h hastighetsbegränsning. Sträckan StöcksjöUmeå uppfyller motorvägsstandard men en cirkulationsplats gör att vägen inte är klassad som motorväg trots att den i praktiken fungerar som det. Detta avsnitt har också tidigare varit motorväg men förlorade sin motorvägsstatus sedan cirkulationsplatsen blivit byggd.

Norr om Umeå är sträckan 2+1-väg fram till Sikeå. Därefter går den sedan som vanlig landsväg (nio meter bred) fram till Bureå. 2004 invigdes en helt ny sträckning med mestadels planskild 2+1-väg fram till Skellefteå, och mellan Skellefteå och Byske är vägen utbyggd till 2+2-väg med motorvägsstandard. Nästa avsnitt med motorväg är sedan mellan Piteå och Bärtnäset som också är Sveriges nordligaste motorväg. Ursprungligen var denna klassad som motortrafikled, vilket berodde på kringgående av ett riksdagsbeslut om att det inte skulle byggas motorvägar norr om Sundsvallstrakten. Vid Luleå finns en motortrafikledssträcka. Där finns en motortrafikledskorsning, världens nordligaste (utformad som motorvägskorsning, men det är motortrafikleder). Den byggdes, inklusive förbifarten förbi Luleå, år 1978. Innan dess var även Luleå en av de många städer E4 gick igenom.

Äldre sträckningar

Följande sträckor i Sverige, eller delar av dessa, hör till dem som tidigare utgjort delar av E4, men som inte längre gör det.

Vägstandard

[20]

Vägstandard

DelsträckaAvståndHastighetVägstandard
HaparandaKalix48 km 2+1-väg, 2+2-väg. 30–50 km/h riksgränsen–cirkulationsplats Björka.
KalixÅkroken15 kmLandsväg. 50–80 km/h genom Kalix.
ÅkrokenRutvik43 km2+1-väg
RutvikGäddvik9 kmMotortrafikled (2+1)
GäddvikBärtnäset38 km2+1-väg
BärtnäsetPiteå6 kmMotorväg (2+2)
PiteåBureå88 km2+1-väg, 2+2-väg 70–90 km/h genom Piteå, 90 km/h genom Byske, 50–90 km/h genom Skellefteå.
BureåSikeå55 kmLandsväg. 70 km/h genom Bureå.
SikeåDjäkneboda22 km2+1-väg
DjäknebodaDocksta180 km 2+1-väg, 2+2-väg 80–100 km/h genom Umeå, 50–80 km/h genom Örnsköldsvik.
DockstaUllånger13 km1002+1-väg
UllångerÖverdal44 km 2+1-väg 70–90 km/h vid Gallsäter.
ÖverdalHärnösand
(Fröland)
12 km Landsväg.
Härnösand
(Fröland)
Midlanda25 km2+1-väg, 80 km/h vid Antjärn, 1+1-väg Midlanda-Torsboda och Bölesjön-Svarvarböle
MidlandaTimrå6 kmMotortrafikled (2+1) , 1+1 i Sörberge
TimråNjurundabommen35 kmMotorväg (2+2)
NjurundabommenGnarp25 km2+1-väg
GnarpKongberget22 kmLandsväg.
KongbergetHudiksvall21 km2+1-väg
HudiksvallSöderhamn50 kmMotortrafikled (2+2) 100 km/h vid Hudiksvall.
SöderhamnBergby
(Axmartavlan)
40 km2+1-väg
Bergby
(Axmartavlan)
Gävle
(Gävle N)
33 kmMotortrafikled (2+1)
Gävle
(Gävle N)
Mehedeby30 kmMotorväg (2+2)
MehedebyUppsala
(trafikplats Fullerö)
60 kmMotorväg (2+2)
Uppsala
(trafikplats Fullerö)
Upplands Väsby
(trafikplats Glädjen)
50 kmMotorväg (2+2)
Upplands Väsby
(trafikplats Glädjen)
Sollentuna
(trafikplats Häggvik)
10 kmMotorväg (3+3) Variabel hastighet (80/100 km/h) mellan trafikplats Rotebro och trafikplats Häggvik.
Sollentuna
(trafikplats Häggvik)
Solna
(trafikplats Järva Krog)
9 kmMotorväg (4+4) Gemensam med E18 mellan trafikplats Kista och trafikplats Järva Krog.
Solna
(trafikplats Järva Krog)
Stockholm
(trafikplats Västberga)
12 kmMotorväg ((2-4)+(2-4)) Gemensam med E20 från trafikplats Norrtull.
Stockholm
(trafikplats Västberga)
Hallunda
(trafikplats Hallunda)
12 kmMotorväg (3+3) Gemensam med E20.
Hallunda
(trafikplats Hallunda)
Södertälje
(trafikplats Saltskog Ö)
14 kmMotorväg (3+3) Variabel hastighet (80/100 km/h). Gemensam med E20.
Södertälje
(trafikplats Saltskog Ö)
Linköping
(trafikplats Linköping V)
170 kmMotorväg (2+2) 90 km/h förbi Nyköping, 90 km/h vid trafikplats Norrköping N.
Linköping
(trafikplats Linköping V)
Gränna
(norr om trafikplats Gränna)
90 kmMotorväg (2+2)
Gränna
(norr om trafikplats Gränna)
Huskvarna
(Huskvarna N)
28 kmMotorväg (2+2)
Huskvarna
(Huskvarna N)
Jönköping
(trafikplats Råslätt)
13 kmMotorväg (2+2) 50–70 km/h vid trafikplats Ljungarum i Jönköping.
Jönköping
(trafikplats Råslätt)
Jönköping
(trafikplats Torsvik)
6 kmMotorväg (2+2) [21]
Jönköping
(trafikplats Torsvik)
Ljungby
(trafikplats Ljungby N)
95 kmMotorväg (2+2) [21]
Ljungby
(trafikplats Ljungby N)
Kånna12 kmMotortrafikled (2+1)
KånnaÖrkelljunga
(trafikplats Ljungaskog)
75 kmMotorväg (2+2) [21]
Örkelljunga
(trafikplats Ljungaskog)
Helsingborg
(trafikplats Elineberg)
45 kmMotorväg (2+2)
Helsingborg
(trafikplats Elineberg)
Helsingborg
(färjeterminal)
2 kmStadsgata.

[20]

Byggår till mötesfri väg, Helsingborg – Haparanda

OrdningVägnummerStartSlutVägtypByggårNamn på helt etapp-projektStatus
1E4HögaborgHelsingborgMotorväg1975
2E4HelsingborgKroppMotorväg1977
3E4KroppHyllingeMotorväg1978
4E4HyllingeÅstorpMotorväg1993
5E4ÅstorpTranarpMotorväg1995
6E4TranarpLjungaskogMotorväg1996
7E4LjungaskogBrånhultMotorväg2004
8E4BrånhultMisterhultMotorväg2006
9E4MisterhultGräsholmaMotorväg2005
10E4GräsholmaStrömsnäsbrukMotorväg2004
11E4StrömsnäsbrukHornsborgMotorväg1993
12E4HornsborgKånnaMotorväg1997
13E4KånnaLjungbyMotorväg2025[22]Ljungby – ToftanäsPågår
14E4LjungbyToftaholmMotorväg2023
15E4ToftaholmHjälshammarMotorväg1997
16E4HjälshammarVärnamoMotorväg1995
17E4VärnamoSkillingarydMotorväg1994
18E4SkillingarydHyltenaMotorväg1993
19E4HyltenaRöde påleMotorväg1966
20E4Röde påleHuskvarnaMotorväg1967
21E4Genom HuskvarnaMotorväg1968
22E4HuskvarnaVättersmålenMotorväg1960
23E4VättersmålenGrännaMotorväg1964
24E4GrännaÖdeshögMotorväg1972
25E4ÖdeshögVäderstadMotorväg1999
26E4VäderstadMjölbyMotorväg1998
27E4Förbi MjölbyMotorväg1980
28E4MjölbyMantorpMotorväg1969
29E4MantorpLinköpingMotorväg1979
30E4Förbi LinköpingMotorväg1976
31E4LinköpingNorsholmMotorväg1975
32E4NorsholmMelbyMotorväg1988
33E4MelbyLövstadMotorväg1989
34E4LövstadNorrköpingMotorväg1992
35E4NorrköpingLoddbyMotorväg1996
36E4LoddbyLänsgräns Ö/SMotorväg1965
37E4Länsgräns Ö/SGammelstaMotorväg1994
38E4GammelstaBergshammarMotorväg1996
39E4BergshammarNyköpingMotorväg1961
40E4NyköpingLästringeMotorväg1973
41E4LästringeSilleMotorväg1980
42E4SilleJärnaMotorväg1984
43E4JärnaBränningeMotorväg1968
44E4BränningeSaltskogMotorväg1966
45E4SaltskogMorabergMotorväg1965
46E4MorabergSalemMotorväg1961
47E4SalemFittjaMotorväg1971
48E4FittjaKungens kurvaMotorväg1969
49E4Kungens kurvaMidsommarkransenMotorväg1968
50E4MidsommarkransenHornsbergMotorväg1967
51E4HornsbergNorra länkenMotorväg1970
52E4Genom Norra länkenMotorväg2017
53E4Genom EugeniatunnelnMotorväg1991
54E4EugeniatunnelnHaga norraMotorväg1991
55E4Haga norraJärva krogMotorväg1993
56E4Järva krogSörentorpMotorväg1973
57E4SörentorpTurebergMotorväg1959
58E4TurebergRotsundaMotorväg1962
59E4RotsundaNorrsundaMotorväg1963
60E4NorrsundaArlandaMotorväg1962
61E4ArlandaBrunnbyMotorväg1972
62E4BrunnbyUppsalaMotorväg1980
63E4UppsalaBjörklingeMotorväg2006
64E4BjörklingeÄlvkarlenMotorväg2007
65E4ÄlvkarlenGävleMotorväg1995
66E4GävleAxmartavlanMotortrafikled1998
67E4AxmartavlanNoranMötesseparerad väg2002
68E4NoranSöderhamnMötesseparerad väg2004
69E4SöderhamnEnångerMotortrafikled1999
70E4EnångerHudiksvallMotortrafikled2011
71E4HudiksvallKongbergetMötesseparerad väg2005
72E4KongbergetGnarpMötesseparerad väg2033Kongberget – GnarpByggstart 2028
73E4GnarpLänsgräns G/VNMötesseparerad väg2007
74E4Länsgräns G/VNNjurundabommenMötesseparerad väg2006
75E4NjurundabommenSkönsmonMotorväg2014
76E4SkönsmonTimråMotorväg1980
77E4TimråMidlandaMotortrafikled2001
78E4MidlandaTorsbodaMötesseparerad väg2001
79E4TorsbodaKittjärnMötesseparerad väg2006
80E4KittjärnHärnösandVägEj finansierad
81E4HärnösandSaltvikMötesseparerad väg2006
82E4SaltvikÄlandsbroVägEj finansierad
83E4Genom ÄlandsbroMötesseparerad väg2019
84E4ÄlandsbroÖverdalVägEj finansierad
85E4ÖverdalGallsäterMötesseparerad väg2001
86E4GallsäterUllångerMötesseparerad väg2009
87E4UllångerDockstaMötesseparerad väg2019
88E4DockstaSkuleMötesseparerad väg2003
89E4SkuleÖrnsköldsvikMötesseparerad väg2011
90E4Genom ÖrnsköldsvikEj finansierad
91E4ÖrnsköldsvikArnäsvallMötesseparerad väg2006
92E4ArnäsvallHusumMötesseparerad väg2009
93E4HusumSaluböleMötesseparerad väg2003
94E4SaluböleNordmalingMötesseparerad väg2005
95E4Förbi NordmalingMötesseparerad väg2010
96E4NordmalingHörneforsMötesseparerad väg2005
97E4HörneforsUmeåMötesseparerad väg2001
98E4Förbi UmeåMötesseparerad väg2012
99E4UmeåSävarMötesseparerad väg2008
100E4SävarDjäknebodaMötesseparerad väg2006
101E4DjäknebodaBygdeåMötesseparerad väg2022Djäkneboda – Bygdeå
102E4BygdeåSikeåMötesseparerad väg2009
103E4SikeåGumbodaMötesseparerad väg2023Sikeå – Gumboda
104E4GumbodaGrimsmarkMötesseparerad väg2028Gumboda – GrimsmarkByggstart 2025
105E4GrimsmarkBroängeVägEj finansierad
106E4BroängeDaglöstenMötesseparerad väg2033Broänge – DaglöstenByggstart 2028
107E4DaglöstenLjusvattnetMötesseparerad väg2033Daglösten – LjusvattnetByggstart 2028
108E4LjusvattnetYttervikVägEj finansierad
109E4YttervikSkellefteåMötesseparerad väg2003
110E4Förbi SkellefteåMötesseparerad väg2033Byggstart 2028
111E4SkellefteåKågeMötesseparerad väg2004
112E4KågeByskeMötesseparerad väg2005
113E4ByskeKinnbäckMötesseparerad väg2008
114E4KinnbäckJävreMötesseparerad väg2013
115E4JävrePiteåMötesseparerad väg2007
116E4Genom PiteåMotorväg1994
117E4PiteåNorrfjärdenMötesseparerad väg2015
118E4NorrfjärdenRosvikMötesseparerad väg2014
119E4RosvikErsnäsMötesseparerad väg2003
120E4ErsnäsAntnäsMötesseparerad väg2014
121E4AntnäsGäddvikMötesseparerad väg2002
122E4GäddvikRutvikMotortrafikled2002
123E4RutvikÄngesbynMötesseparerad väg2002
124E4ÄngesbynBörjelslandetMötesseparerad väg2003
125E4Förbi BörjelslandetMötesseparerad väg2022Börjelslandet
126E4BörjelslandetTöreMötesseparerad väg2007
127E4TöreÅkrokenMötesseparerad väg2010
128E4ÅkrokenKalixMötesseparerad väg2016
129E4Genom KalixVägEj finansierad
130E4KalixBjörkforsvägenMötesseparerad väg2018
131E4BjörkforsvägenLappbäckenMötesseparerad väg2016
132E4LappbäckenHarriojaVägEj finansierad
133E4HarriojaSalmisMötesseparerad väg2009
134E4SalmisHaparandaMötesseparerad väg2023Salmis – Haparanda
135E4HaparandaFinska gränsenMötesseparerad väg2008

Uppgifterna om byggår har begärts ut från Trafikverket under vintern 2020/2021 och därefter sammanställts enligt ovan.

Trafikplatser och korsningar

Sedan mitten av 2004 har Trafikverket givit motorvägs- och motortrafikledsavfarterna på bland annat E4:an nummer, detta för att underlätta då man ska ge vägbeskrivningar. Detta har genomförts efter internationell förebild, exempelvis använder Tyskland, Danmark och Frankrike detta system. På de sträckor där flera europavägar går gemensamt är även numreringen gemensam, sedan börjar man på nummer 65 på E4:ans egen sträcka, för att det ska stämma med numreringen av E20 när vägarna går samman i Södertälje.

Galleri

Län och kommuner

E4 passerar genom följande län och kommuner i Sverige, räknat från norr till söder:

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Gramenius, Jacob; Morén, Monika (4 juli 2012). ”Transportstyrelsens föreskrifter om vägvisningsplan för riksvägar och länsvägar i nummergruppen 100–499” (PDF). Transportstyrelsens författningssamling. Transportstyrelsen. sid. 3. https://www.transportstyrelsen.se/TSFS/TSFS%202012_73.pdf. Läst 12 november 2015. 
  2. ^ ”E4, Kånna –Toftanäs, byggs ut till motorväg”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-kronobergs-lan/e4-ljungbytoftanas-byggs-ut-till-motorvag/. Läst 10 oktober 2023. 
  3. ^ Trafikverket. ”E4 Förbifart Stockholm”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/Stockholm/vi-bygger-och-forbattrar/Forbifart-stockholm/. Läst 30 mars 2020. 
  4. ^ Trafikverket. ”E4, trafikplats Ljungarum”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-jonkopings-lan/e4-trafikplats-ljungarum/. Läst 30 april 2024. 
  5. ^ [a b] E4, Kongberget–Gnarp, mötesfri väg
  6. ^ ”[KOM-411701 Trafikplats Torsboda”]. Trafikverket. https://upphandling.trafikverket.se/Notice/NoticeOverview.aspx?ProcurementId=7780. 
  7. ^ ”Trafikplats Torsboda industripark”. https://www.torsboda.com/pagaende-projekt/trafikplats. 
  8. ^ ”Snart beslut gällande Torsboda Industripark”. Nordiska projekt. https://www.nordiskaprojekt.se/2022/04/22/snart-beslut-gallande-torsboda-industripark/. 
  9. ^ E4 förbi Härnösand, Kittjärn–Överdal
  10. ^ E4 Örnsköldsvik
  11. ^ E4, Västerbotten, mötesfri väg
  12. ^ ”Belysning på E4 piggar upp”. Sveriges Radio. 19 april 2005. https://sverigesradio.se/artikel/598205. Läst 16 oktober 2021. 
  13. ^ https://www.google.se/maps/place/Sundsvall/@62.4451028,17.3305988,1460a,35y,270h/data=!3m1!1e3!4m5!3m4!1s0x4664674c9dc6761f:0x683f9bac9f166120!8m2!3d62.390811!4d17.306927
  14. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 november 2008. https://web.archive.org/web/20081105092538/http://www.vv.se/templates/page3wide____24153.aspx. Läst 14 december 2008. 
  15. ^ ”Sänkta hastigheter på E4 genom Stockholm”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402153951/http://www.trafikverket.se/Privat/I-ditt-lan/Stockholm/Sankta-hastigheter-pa-E4-och-E18-fran-den-1-november/. Läst 14 mars 2015. 
  16. ^ ”MOTORVÄG BLEV MOTORTRAFIKLED”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111012131139/http://www.larm-soderhamn.se/2011/10/05/motorvag-blev-motortrafikled/. Läst 5 oktober 2011. 
  17. ^ ”Upprustning och breddning av Södertäljevägen”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402111445/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/E4E20-Sodertaljevagen-mellan-trafikplats-Moraberg-och-motorvagsbron-i-Sodertalje-/. Läst 14 mars 2015. 
  18. ^ Aftonbladet.se (1999-10-09) Fattigmans- motorvägen Läst 6 april 2012
  19. ^ Stopp i stället för ramp dumsnål lösning Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine., artikel ur Gefle Dagblad 19 juni 2004 (sidan besökt 14 juni 2007)
  20. ^ [a b] NVDB på webb
  21. ^ [a b c] [https://www.trafikverket.se/contentassets/74a912503e3a438c9189aa197c35fa09/anpassade-hastighetsgranser_e4-genom-smaland-2020.pdf ”Anpassade hastighetsgränser E4 genom Småland 2020”]. Trafikverket. 4 maj 2020. https://www.trafikverket.se/contentassets/74a912503e3a438c9189aa197c35fa09/anpassade-hastighetsgranser_e4-genom-smaland-2020.pdf. Läst 14 mars 2021. 
  22. ^ Trafikverket. ”E4, Ljungby–Toftanäs, byggs ut till motorväg”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-kronobergs-lan/e4-ljungbytoftanas-byggs-ut-till-motorvag/. Läst 7 april 2022. 
  23. ^ E4, Ljungby–Toftanäs, motorväg

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Vänster - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
E - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Höger - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
7 - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
5 - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Autobahn Exit 1.svg

Remade Image:Autobahn_Exit_1.GIF as SVG as requested.

This image was created on April 9, 2006 by Alexander Krivács Schrøder
E4 Österängen Rosenlund.jpg

E4. Between Huskvarna and Jönköping.

Photo taken by User:Boivie in Jönköping 7 April 2006
6 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Sweden road sign A6.svg
A6 (Varning för bro) är ett svenskt vägmärke som kategoriseras som ett varningsmärke (grupp A). Närmare föreskrifter ges i vägmärkesförordningen (SFS 2007:90): Märket anger en öppningsbar bro.
Sweden road sign C31-9.svg
Svensk vägskylt för: Förbudsmärken - Begränsad hastighet
Trafikplats Nyboda, okt 2020l.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Trafikplats Nyboda, vy norrut
Sweden road sign A22.svg
Varning för flerfärgssignal. (Märket anger en plats där trafiken regleras med flerfärgssignal med tre ljusöppningar. Inom tättbebyggt område är märket uppsatt endast om det finns särskilda skäl för det.)
Hoga kustenbron Sweden.jpg
Författare/Upphovsman: Tage Olsin, Licens: CC BY-SA 2.0
Höga Kustenbron seen from north. Bridge over Ångemanälven near Kramfors. The bridge is Sweden's second tallest building (186 m).
E4 sketch Gavle-Tornia 2021 (ver. 2016).png
Författare/Upphovsman: Fwtuswe912, Licens: CC BY-SA 4.0
Sketch of projected road standards for E4 north of Gavle, Sweden, on January 1st 2021, as per Trafikverket plans July 1st 2016.
Sweden road sign C31-8.svg
Swedish prohibitory road sign.
8 - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Vänster - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
E4 Road in Northenmost Sweden.jpg
Författare/Upphovsman: Adrian R. Johansson, Licens: CC BY-SA 4.0
E4 road in Sweden between Sangis and Haparanda. The road is narrow and lack a hard shoulder
Två körfält.svg
Denna skylt visar att det blir två körfält för att underlätta omkörning
Sweden road sign E3.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Motortrafikled
0 - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Sweden road sign E1.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Motorväg / Autostrada
9 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
IKEA Haparanda.jpg
Författare/Upphovsman: Blombaeck, Licens: CC BY-SA 3.0
IKEA Haparanda. Nära gränsen till Finland. Notera tvåspråkigt. ex INGÅNG/SISÄÄN
Swedish road sign 11 18 71.svg
Svensk vägskylt för: Tilläggstavlor - Riktningsangivelse
Swedish road sign 1 5 2 55.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Märken för vissa ändamål, färja
Essingeleden southbound at Nyboda.jpg
Författare/Upphovsman: Tage Olsin, Licens: CC BY-SA 2.0
Essingeleden/E4, motorway (autobahn) in Stockholm, Sweden. In the back of the picture is Trafikplats Nyboda. Picture taken from Nybodahöjden.
Brahehus in Sweden.jpg
Författare/Upphovsman: Ivo Kruusamägi, Licens: CC BY-SA 4.0
Brahehus Rootsis. Vaade üle E4 maantee. Taustal on Vätterni järv.
Swedish road sign 1 5 2 54.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Märken för vissa ändamål, flygfält
E4 north Hallunda south.jpg
Författare/Upphovsman: Adville, Licens: CC BY-SA 3.0
E4:an norr om Hallunda i riktning söderut.
2 - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Sweden road sign C31-10.svg
Swedish prohibitory road sign.
E4 landsväg.jpg
E4 utanför Örnsköldsvik.
Swedish road sign 11 18 72.svg
Svensk vägskylt för: Tilläggstavlor - Riktningsangivelse
E4 norrgaende torkelsbo-01.jpg
Detta är E4 i norrgående riktning. Bilden är tagen från viadukten där länsväg C 714 passerar E4 vid Suptallen nära Torkelsbo i sydligaste delen av Tierps kommun
7 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
E4 bro beskuren.jpg
Författare/Upphovsman: Full steam, Licens: CC BY 3.0
Upsala-Lenna Jernväg korsar motorvägen E4 utanför Uppsala.
4 - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Höger - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Sweden road sign C31-5.svg
Svensk vägskylt för: Förbudsmärken - Begränsad hastighet
E4 Umea Mariestrand1.JPG
Författare/Upphovsman: Omgraveparty, Licens: CC BY-SA 3.0
Bilden visar E4 (Kolbäcksvägen) i höjd med Mariestrand. Vy mot norr.
Sweden road sign A29-1.svg
Varning för vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt.
E4Lagdom20120731.JPG
Författare/Upphovsman: Patrik Nylin, Licens: CC BY-SA 4.0
E4 vid Lägdom söder om Härnösand 31 juli 2013
Albyberget south.jpg
Författare/Upphovsman: Adville, Licens: CC BY-SA 3.0
Vy mot Albyberget, söder om Stockholm, söderifrån
Sweden road sign A20.svg
A20 (Varning för vägarbete) är ett svenskt vägmärke som kategoriseras som ett varningsmärke (grupp A). Närmare föreskrifter ges i vägmärkesförordningen (SFS 2007:90): Märket anger en vägsträcka där vägarbete eller liknande arbete pågår.
E4 botkyrka kyrka.jpg
Författare/Upphovsman: Adville, Licens: CC BY-SA 3.0
E4:an söder ut vid Hallunda med Botkyrka kyrka till höger
Brahehus Granna Sweden.jpg
Författare/Upphovsman: Tage Olsin, Licens: CC BY-SA 2.0

The ruin of Brahehus, Gränna, Sweden. In front of the ruin is the E4.

Detta är en bild av en svensk kulturhistorisk lämning, nummer f52d718c-bd5d-4f99-9f93-8b82346af5bc i RAÄ:s fornminnesdatabas (Fornsök).

E4 sodergaende torkelsbo laby.jpg
Detta är E4 i södergående riktning. Bilden är tagen från viadukten där länsväg C 714 passerar E4 vid Suptallen nära Torkelsbo i sydligaste delen av Tierps kommun. Till höger på bilden synd Läby. Kommungränsen till Uppsala kommun går cirka 1-2 kilometer söderut.
Tivolibron 01.jpg
Författare/Upphovsman: Hans Lindqvist, Licens: CC BY-SA 3.0
Tivolibron, a bridge across Selångersån river in central Sundsvall, Sweden, viewed from west
4 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
E4 Söderhamn.jpg
Motorvägen mellan Söderhamn och Enånger. Denna sträcka var från början inte skyltad som motorväg utan byggdes som fyrfältsväg (Sveriges första). Trots att vägen idag är skyltad som motorväg har den en mycket lägre standard än vad som är vanligt för motorvägar. Bland annat finns inga vägrenar, vilket bilden visar, och inte heller finns det några accelerationsfält vid påfarterna, utan stopplikt gäller.
5 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
2 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Riksväg 15.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Vägnummermärke, riksväg
Sweden road sign H13.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Rastplats
Riksväg 25.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Vägnummermärke, riksväg
E4 vid Gnarp.jpg
Författare/Upphovsman: Malecram, Licens: CC BY-SA 4.0
E4an vid Gnarp
1 - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Ett körfält.svg
Denna skylt visar att det blir ett enda körfält
AB-Tank.svg
Gas station symbol
Sweden road sign C31-11.svg
Svensk vägskylt för: Förbudsmärken - Begränsad hastighet
Sweden road sign C31-7.svg
Svensk vägskylt för: Förbudsmärken - Begränsad hastighet
E4an hamrånge.jpg
Författare/Upphovsman: Malecram, Licens: CC BY-SA 4.0
E4:an vid Hamrånge, Gävleborgs län
Motorway Sweden, Switzerland and Italy.svg
Motorway mark in Sweden, Switzerland and Italy.
AB-Tunnel.svg
(Motorway) tunnel Icon. Drawing similar to Swiss road signs.
Sillekrog öster.jpg
Författare/Upphovsman: TS Eriksson, Licens: CC BY-SA 3.0
Sillekrog öster. Rastplats på E4 i Södermanlands län, sydost om Vagnhärad och 32 kilometer nordost om Nyköping.
E4 route.jpg
Författare/Upphovsman: Thoron, Licens: CC BY-SA 2.5
European route 4
Sweden road sign E25.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Betalväg
E4Skuleberget20110804.JPG
Författare/Upphovsman: Patrik Nylin, Licens: CC BY-SA 4.0
E4 södergående vid Skuleberget, Docksta 4 augusti 2011.
0 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
E4 Nyköpingsbro.jpg
Författare/Upphovsman: TS Eriksson, Licens: CC BY 3.0
E4 vid Nyköpingsbro, Nyköping
Sweden road sign A30.svg
Svensk vägskylt för: Varningsmärken - Cirkulationsplats
1 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
E4, Nyköping 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Holger.Ellgaard antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0

Motorväg E4 norr om Nyköping, vy not norr

6 - grön.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
AJ 37 37031 6.JPG
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
AJ 37 Viggen i Söderhamn, med serienummer 37031, skänktes av Hälsinge flygflottilj (F 15), som en gåva till Söderhamn i samband med stadens 375-årsjubileum och flottiljens 50-årsårsjubileum år 1995. Flygplanet är uppsatt intill E4:an, där Sveriges första fyrfältsväg öppnades år 1999.
Swedish road sign 11 18 62.svg
Svensk vägskylt för: Tilläggstavlor - Riktningsangivelse
11 18 61 (Swedish road sign).svg
Svensk vägskylt för: Tilläggstavlor - Riktningsangivelse
3 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
8 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
E4Utansjo20110803.JPG
Författare/Upphovsman: Patrik Nylin, Licens: CC BY-SA 4.0
E4 norrgående vid Utansjö 3 augusti 2011.