Riksmötet 2023/2024

Riksmötet 2023/2024

Talmän

Riksdagens talman

Andreas Norlén (M)

Första vice talman

Kenneth G. Forslund (S)

Andra vice talman

Julia Kronlid (SD)

Tredje vice talman

Kerstin Lundgren (C)

Ledamöter

Antal ledamöter

349 (Lista)

Politiska partier
(vid öppnandet)

Partier:

V (24)
S (107)
MP (18)
C (24)
L (16)
M (68)
KD (19)
SD (72)
Partilös (1)

Riksmötets varaktighet

12 september 2023–9 september 2024
(363 dagar)

Redigera Wikidata

Riksmötet 2023/2024 är Sveriges riksdags verksamhetsår 2023–2024. Riksmötet inleddes 12 september 2023 och pågick till den 9 september 2024.

Händelser och beslut i urval

Riksmötets öppnande

På begäran av talman Andreas Norlén förklarade kung Carl XVI Gustaf riksmötet 2023/2024 öppnat den 12 september 2023. ^[1] Samma dag påbörjas även den allmänna motionstiden, som är planerad att fortgå till 5 oktober 2023. ^[2]

Riksdagens sammansättning

Under verksamhetsåret så lämnade socialdemokraternas riksdagsledamot Jamal El-Haj partiet, men valde att stanna kvar i riksdagen som politisk vilde.^[3]

Mandatfördelningen i riksdagen under perioden
fr.o.m 12 september 2023				fr.o.m 12 februari 2024
Schematisk bild över mandatfördelningen i riksdagen 2023-05-01.				Schematisk bild över mandatfördelningen i riksdagen 2024-02-12.
F	Parti	PB	Mandat	F	Parti	PB	Mandat
	Socialdemokraterna	S	107		Socialdemokraterna	S	106
	Sverigedemokraterna	SD	72		Sverigedemokraterna	SD	72
	Moderaterna	M	68		Moderaterna	M	68
	Vänsterpartiet	V	24		Vänsterpartiet	V	24
	Centerpartiet	C	24		Centerpartiet	C	24
	Kristdemokraterna	KD	19		Kristdemokraterna	KD	19
	Miljöpartiet	MP	18		Miljöpartiet	MP	18
	Liberalerna	L	16		Liberalerna	L	16
	utan partibeteckning	–	1		utan partibeteckning	–	2
	Totalt		349		Totalt		349

Nyckelpersoner i riksdagen och partierna

Talmanspresidiet

Talman	Första vice talman	Andra vice talman	Tredje vice talman

Andreas Norlén (M)	Kenneth G. Forslund (S)	Julia Kronlid (SD)	Kerstin Lundgren (C)

Partiledare

S: Magdalena Andersson
SD: Jimmie Åkesson
M: Ulf Kristersson
V: Nooshi Dadgostar
C: Muharrem Demirok
KD: Ebba Busch
MP: Märta Stenevi (språkrör till 28 april 2024), därefter Amanda Lind (språkrör från 28 april 2024) och Per Bolund (språkrör till 18 november 2023), därefter Daniel Helldén (språkrör från 18 november 2023)
L: Johan Pehrson

Partiernas gruppledare i riksdagen

Källor

Sveriges Riksdag (officiell webbplats)

Noter

^ ”Riksmötets öppnande 2023”. Sveriges riksdag. 1 september 2023. https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/riksmotets-oppnande/. Läst 12 september 2023.
^ ”Allmänna motionstiden”. Sveriges riksdag. 1 september 2023. https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/allmanna-motionstiden/. Läst 12 september 2023.
^ Nilsson, Erik (12 februari 2024). ”Jamal El-Haj lämnar S – sitter kvar i riksdagen”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/P4781J/jamal-el-haj-lamnar-s-blir-politisk-vilde. Läst 12 februari 2024.
^ ”Socialdemokraterna”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/partierna/socialdemokraterna/. Läst 12 september 2023.
^ ”Sverigedemokraterna”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/partierna/sverigedemokraterna/. Läst 12 september 2023.
^ ”Moderaterna”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/partierna/moderaterna/. Läst 12 september 2023.
^ ”Vänsterpartiet”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/partierna/vansterpartiet/. Läst 12 september 2023.
^ ”Centerpartiet”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/partierna/centerpartiet/. Läst 12 september 2023.
^ ”Kristdemokraterna”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/partierna/kristdemokraterna/. Läst 12 september 2023.
^ ”Miljöpartiet”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/partierna/miljopartiet/. Läst 12 september 2023.
^ ”Liberalerna”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/partierna/liberalerna/. Läst 12 september 2023.

Svenska riksdagar

Medeltiden (herredagsmöten (urval)	1280 (Alsnö) • 1308 (Örebro) • 1319 (Uppsala) • 1347 (Örebro) • 1435 (Arboga) • 1435 (Uppsala) • 1436 (Arboga) • 1438 (Arboga) • 1439 • 1439 (Tälje) • 1440 (Arboga) • 1448 • 1457 • 1464 • 1466 (Västerås) • 1467 • 1471 (Arboga) • 1477 (Strängnäs) • 1495 (Linköping) • 1497 • 1499 • 1504 • 1507 • 1508 • 1511 (Strängnäs) • 1512 • 1517 (Arboga) • 1517 • 1518 (Arboga) • 1520 • 1521 (Vadstena) • 1523 (Strängnäs) • 1524 (Vadstena) • 1525 (Västerås)

Reformationstiden (de första ståndsriksdagarna)	1527 (Västerås) • 1529 (Strängnäs) • 1544 (Västerås) • 1547 (Strängnäs) • 1560 • 1561 (Arboga) • 1562 (Strängnäs och Stockholm) • 1563 • 1564 (Uppsala) • 1566 • 1567 (Stockholm & Uppsala) • 1568 (ej genomförd) • 1569 • 1571 • 1573 • 1574 • 1577 • 1582 • 1587 (Vadstena) • 1590 • 1594 (Stockholm och Uppsala) • 1595 (Söderköping) • 1596 • 1597 (Arboga) • 1599 • 1600 (Linköping) • 1602 • 1604 (Norrköping) • 1605 • 1607 (Stockholm och Uppsala) • 1609 • 1610 (Örebro) • 1611 (Nyköping) • 1612 • 1614 (Örebro) • 1616 (Helsingfors)

Stormaktstiden (fr.o.m. 1617 års riksdagsordning)	1617 (Örebro) • 1617 (Stockholm och Uppsala) • 1621 • 1622 • 1624 • 1625 • 1627 • 1627–1628 • 1629 • 1630 • 1631 • 1632 (februari) • 1632 (november) • 1633 • 1634 (Nyköping och Stockholm) • 1635 • 1636 • 1638 • 1640 (Nyköping) • 1642 • 1643 • 1644 • 1647 • 1649 • 1650 • 1652 • 1654 (Uppsala) • 1655 • 1660 (Göteborg) • 1660 • 1664 • 1668 • 1672 • 1675 • 1676 (ej genomförd) • 1678 (Halmstad) • 1680 • 1682–1683 • 1686 • 1689 • 1693 • 1697 •1710 • 1713–1714 • 1719 • 1720

Frihetstiden (fr.o.m. 1723 års riksdagsordning)	1723 • 1726–1727 • 1731 • 1734 • 1738–1739 • 1740–1741 • 1742–1743 (urtima) • 1746–1747 • 1751–1752 • 1755–1756 • 1760–1762 • 1765–1766 • 1769–1770 (Stockholm och Norrköping) • 1771–1772

Gustavianska tiden (fr.o.m. 1772 års regeringsform)	1778–1779 • 1786 • 1789 • 1792 (Gävle) • 1800 (Norrköping)

De sista ståndsriksdagarna (fr.o.m. 1809 års regeringsform)	1809–1810 • 1810 (urtima; Örebro) • 1812 (urtima; Örebro) • 1815 • 1817–1818 (urtima) • 1823 • 1828–1830 • 1834–1835 (urtima) • 1840–1841 • 1844–1845 (urtima) • 1847–1848 • 1850–1851 • 1853–1854 • 1856–1858 • 1859–1860 • 1862–1863 • 1865–1866

Tvåkammarriksdagen (fastställt i 1866 års riksdagsordning)	1867 • 1868 • 1869 • 1870 • 1871 (lagtima) • 1871 (urtima) • 1872 • 1873 • 1874 • 1875 • 1876 • 1877 • 1878 • 1879 • 1880 • 1881 • 1882 • 1883 • 1884 • 1885 • 1886 • 1887 (A) • 1887 (B) • 1888 • 1889 • 1890 • 1891 • 1892 (lagtima) • 1892 (urtima) • 1893 • 1894 • 1895 • 1896 • 1897 • 1898 • 1899 • 1900 • 1901 • 1902 • 1903 • 1904 • 1905 (lagtima) • 1905 (första urtima) • 1905 (andra urtima) • 1906 • 1907 • 1908 • 1909 • 1910 • 1911 • 1912 • 1913 • 1914 (A) • 1914 (B) • 1915 • 1916 • 1917 • 1918 (lagtima) • 1918 (urtima) • 1919 (lagtima) • 1919 (urtima) • 1920 • 1921 • 1922 • 1923 • 1924 • 1925 • 1926 • 1927 • 1928 • 1929 • 1930 • 1931 • 1932 • 1933 • 1934 • 1935 • 1936 • 1937 • 1938 • 1939 (lagtima) • 1939 (urtima) • 1940 (lagtima) • 1940 (urtima) • 1941 • 1942 • 1943 • 1944 • 1945 • 1946 • 1947 • 1948 • 1949 • 1950 • 1951 • 1952 • 1953 • 1954 • 1955 • 1956 • 1957 • 1958 (A) • 1958 (B) • 1959 • 1960 • 1961 • 1962 • 1963 • 1964 • 1965 • 1966 • 1967 • 1968 • 1969 • 1970

Enkammarriksdagen (fastställt i 1974 års regeringsform och riksdagsordning)	1971 • 1972 • 1973 • 1974 • 1975 • 1975/1976 • 1976/1977 • 1977/1978 • 1978/1979 • 1979/1980 • 1980 (urtima) • 1980/1981 • 1981/1982 • 1982/1983 • 1983/1984 • 1984/1985 • 1985/1986 • 1986/1987 • 1987/1988 • 1988/1989 • 1989/1990 • 1990/1991 • 1991/1992 • 1992/1993 • 1993/1994 • 1994/1995 • 1995/1996 • 1996/1997 • 1997/1998 • 1998/1999 • 1999/2000 • 2000/2001 • 2001/2002 • 2002/2003 • 2003/2004 • 2004/2005 • 2005/2006 • 2006/2007 • 2007/2008 • 2008/2009 • 2009/2010 • 2010/2011 • 2011/2012 • 2012/2013 • 2013/2014 • 2014/2015 • 2015/2016 • 2016/2017 • 2017/2018 • 2018/2019 • 2019/2020 • 2020/2021 • 2021/2022 • 2022/2023 • 2023/2024 • 2024/2025

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.

Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.

Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.

Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.

Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.

Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.

Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.

Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.

Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.

Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.

”

Andreas Norlén in 2019.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Speaker Andreas Norlén in the Swedish Parliament during the Culture Night in Stockholm on April 27, 2019.

Kerstin Lundgren 2013-10-21 001.jpg
Författare/Upphovsman: Anna Simonsson / Centerpartiet, Licens: CC BY 2.0
Kerstin Lundgren, Riksdagsledamot för Centerpartiet.

Sveriges riksdag 20240212.png
Structure Diagram of the new post election Swedish parliament 2022 as of 2022-09-26. Updated as member of parlaments Elsa Widding from Sverigedemoraterna turned independent 2023-05-01 and Jamal El-Haj from Socialdemokraterna became independent 2024-02-12.

Vänsterpartiet, 6.75 % → 24 mandates

Socialdemokraterna, 30.33 % → 107 mandates, including 1 independent

Miljöpartiet, 5.08 % → 18 mandates

Centerpartiet, 6.71 % → 24 mandates

Liberalerna, 4.61 % → 16 mandates

Kristdemokraterna, 5.34 % → 19 mandates

Moderaterna, 19.10 % → 68 mandates

Sverigedemokraterna, 20.54 % → 73 mandates including 1 independent

Independent, percentage not applicable, as it is not part of the election

Sveriges riksdag 20230501.png
Structure Diagram of the new post election Swedish parliament 2022 as of 2022-09-26. Updated as member of parlament Elsa Widding from Sverigedemoraterna turned independent 2023-05-01.

Vänsterpartiet, 6.75 % → 24 mandates

Socialdemokraterna, 30.33 % → 107 mandates

Miljöpartiet, 5.08 % → 18 mandates

Centerpartiet, 6.71 % → 24 mandates

Liberalerna, 4.61 % → 16 mandates

Kristdemokraterna, 5.34 % → 19 mandates

Moderaterna, 19.10 % → 68 mandates

Sverigedemokraterna, 20.54 % → 73 mandates including 1 independent

Independent, percentage not applicable, as it was not part of the election

MG 4512 (002).jpg
Författare/Upphovsman: Plikten, Licens: CC BY-SA 4.0
Kenneth G Forslund, riksdagsledamot (S)

Julia Kronlid (cropped).png
Författare/Upphovsman: Landstingshuset, Licens: CC BY-SA 4.0
Julia Kronlid, Swedish politician and Member of Parliament