Riksmötet 2022/2023


Riksmötet 2022/2023
Talmän
Riksdagens talmanAndreas Norlén (M)
Första vice talmanKenneth G. Forslund (S)
Andra vice talmanJulia Kronlid (SD)
Tredje vice talmanKerstin Lundgren (C)
Ledamöter
Antal ledamöter349 (Lista)
Politiska partier
(vid öppnandet)		Partier:
  •      V (24)
  •      S (107)
  •      MP (18)
  •      C (24)
  •      L (16)
  •      M (68)
  •      KD (19)
  •      SD (73)
Riksmötets varaktighet
27 september 2022–11 september 2023
(349 dagar)
◄ 2021/20222023/2024 ►
Redigera Wikidata

Riksmötet 2022/2023 är Sveriges riksdags verksamhetsår 2022–2023. Det inleddes med upprop och val av talman den 26 september 2022[1], och öppnades formellt vid riksmötets öppnande den 27 september 2022.[2] Riksmötet avslutades den 12 september 2023, då ett nytt riksmöte inleddes.

Händelser och beslut i urval

Val av talman och vice talmän

Den nyvalda riksdagen sammanträdde för första gången efter riksdagsvalet den 26 september 2022, under ledning av ålderspresident Carina Ohlsson (S). Andreas Norlén (M) återvaldes som talman av en enhällig riksdag, då samtliga åtta riksdagspartier ställde sig bakom förslaget att välja honom. Till förste vice talman valdes Kenneth G. Forslund (S), efter förslag av Socialdemokraterna och Centerpartiet. Även Forslund valdes med acklamation.[1]

Till andre vice talman föreslog Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna Julia Kronlid (SD). Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslog Janine Alm Ericson (MP). Centerpartiet avsåg att rösta blankt för att inte stödja Kronlid.[1] Socialdemokraterna yttrade sig inte, men hade tidigare meddelat att de avsåg att rösta blankt.[3]

Miljöpartiet begärde sluten omröstning. För att väljas till vice talman krävdes då mer än hälften av de avlagda rösterna i den första eller andra valomgången, alternativt högst antal röster i en tredje och avgörande valomgång.[4] Då minst tre ledamöter avvek från partilinjen uppnådde ingen majoritet i den första valomgången. I den andra valomgången valdes Julia Kronlid till andre vice talman, med 174 av 347 avlagda röster. Även i denna valomgång avvek alltså minst två ledamöter från partilinjen.[1]

Centerpartiet föreslog att Kerstin Lundgren (C) skulle återväljas som tredje vice talman, medan Vänsterpartiet med stöd av Miljöpartiet föreslog avgående andre vice talman Lotta Johnsson Fornarve (V). Socialdemokraterna avsåg att rösta blankt. Övriga partier yttrade sig inte i debatten. Ingen av de föreslagna ledamöterna fick mer än hälften av de avgivna rösterna, vare sig i den första eller andra valomgången. I den tredje valomgången valdes Kerstin Lundgren med 57 av 346 röster. Även i detta val avvek ledamöter från partilinjerna; dessutom lades röster på Martin Ådahl (C), Ali Esbati (V) och Björn Söder (SD), som dock inte var föreslagna.[1]

Riksmötets öppnande

Den 27 september genomfördes Riksmötets öppnande. På begäran av talman Andreas Norlén förklarade kung Carl XVI Gustaf riksmötet 2022/2023 öppnat.[5]

Allmänna motionstiden

Den 27 september inleddes allmänna motionstiden. Den avslutas femton dagar efter det att regeringen lämnat sin budgetproposition, dock senast den 30 november då regeringen under ett valår måste avge sitt budgetförslag senast den 15 november. Allmänna motionstiden 2022 avslutades den 23 november. 2 235 motioner lämnades in.[6]

Statsministeromröstning

Genom Tidöavtalet kunde ett regeringsunderlag bildas av Moderaterna (med 68 mandat), Kristdemokraterna (19 mandat) och Liberalerna (16 mandat) i regeringsställning med stöd av Sverigedemokraterna (73 mandat) utanför regeringen. Statsministeromröstningen genomfördes måndagen den 17 oktober 2022 med röstsiffrorna 176 för och 173 mot. Ulf Kristersson läste upp sin regeringsförklaring i riksdagen den 18 oktober 2022 och samma dag hölls skifteskonselj som leddes av kung Carl XVI Gustaf och där statsministern, de övriga statsråden, kronprinsessan Victoria och riksdagens talman Andreas Norlén deltog. Det skedde i konseljsalen på Kungliga slottet. [7]

Riksdagens sammansättning

Under verksamhetsåret lämnade Sverigedemokraten Elsa Widding sitt parti, men valde att stanna kvar i riksdagen som politisk vilde vilket meddelades 1 maj 2023.

Mandatfördelningen i riksdagen under perioden
26 september 2022 t.o.m. 30 april 2023fr.o.m. 1 maj 2023
En schematisk bild över mandatfördelningen i riksdagen.
Schematisk bild över mandatfördelningen i riksdagen.
En schematisk bild över mandatfördelningen i riksdagen.
Schematisk bild över mandatfördelningen i riksdagen.
FPartiPBMandatFPartiPBMandat
 SocialdemokraternaS107 SocialdemokraternaS107
 SverigedemokraternaSD73 SverigedemokraternaSD72
 ModeraternaM68 ModeraternaM68
 VänsterpartietV24 VänsterpartietV24
 CenterpartietC24 CenterpartietC24
 KristdemokraternaKD19 KristdemokraternaKD19
 MiljöpartietMP18 MiljöpartietMP18
 LiberalernaL16 LiberalernaL16
 utan partibeteckning–0 utan partibeteckning–1
 Totalt349 Totalt349

Nyckelpersoner i riksdagen och partierna

Talmanspresidiet

TalmanFörsta vice talmanAndra vice talmanTredje vice talman
Andreas Norlén (M)Kenneth G. Forslund (S)Julia Kronlid (SD)Kerstin Lundgren (C)

Partiledare

Partiernas gruppledare i riksdagen vid riksmötets öppnande

Vid den nyvalda riksdagens första sammanträde den 26 september 2022 anmälde partierna följande gruppledare för mandatperioden:[1]

Partiernas gruppledare i riksdagen efter tillträdandet av regeringen Kristersson

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d e f] ”Riksdagens snabbprotokoll 2022/23:1” (pdf). Sveriges riksdag. 26 september 2022. Arkiverad från originalet den 28 september 2022. https://web.archive.org/web/20220928102425/https://data.riksdagen.se/fil/0CC760FC-593A-4030-B22A-4DFDC0102967. Läst 26 september 2022. 
  2. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Riksmötets öppnande 2022”. Sveriges riksdag. Arkiverad från originalet den 19 september 2022. https://web.archive.org/web/20220919085126/https://www.riksdagen.se/sv/riksmotets-oppnande-2022/. Läst 19 september 2022. 
  3. ^ Dawod, Nivette (26 september 2022). ”S röstar blankt i talmansvalen”. Aftonbladet Direkt. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Rr77qd/aftonbladet-direkt?pinnedEntry=960274. Läst 28 september 2022. 
  4. ^ 3 kap. 4 § Riksdagsordning (2014:801)
  5. ^ ”Riksmötets öppnande 2022”. Sveriges riksdag. 27 september 2022. https://www.riksdagen.se/sv/riksmotets-oppnande-2022/. Läst 28 september 2022. 
  6. ^ ”Allmänna motionstiden”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/allmanna-motionstiden/. Läst 1 december 2023. 
  7. ^ ”Ny regering tillträdd i konselj under Kungens ordförandeskap”. Kungl. Hovstaterna. 18 oktober 2022. https://www.kungahuset.se/arkiv/nyheter/2022-10-18-ny-regering-tilltradd-i-konselj-under-kungens-ordforandeskap. Läst 8 november 2022. 
  8. ^ ”Socialdemokraterna”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Socialdemokraterna/. Läst 26 september 2022. 
  9. ^ ”Sverigedemokraterna”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Sverigedemokraterna/. Läst 26 september 2022. 
  10. ^ ”Moderaterna”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/moderaterna/. Läst 26 september 2022. 
  11. ^ ”Vänsterpartiet”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Vansterpartiet/. Läst 26 september 2022. 
  12. ^ ”Centerpartiet”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Centerpartiet/. Läst 26 september 2022. 
  13. ^ ”Kristdemokraterna”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Kristdemokraterna/. Läst 26 september 2022. 
  14. ^ ”Miljöpartiet”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/miljopartiet/. Läst 26 september 2022. 
  15. ^ ”Liberalerna”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/liberalerna/. Läst 26 september 2022. 
  16. ^ ”Socialdemokraterna”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Socialdemokraterna/. Läst 6 november 2022. 
  17. ^ ”Sverigedemokraterna”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Sverigedemokraterna/. Läst 27 april 2023. 
  18. ^ ”Moderaterna”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/moderaterna/. Läst 6 november 2022. 
  19. ^ ”Vänsterpartiet”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Vansterpartiet/. Läst 6 november 2022. 
  20. ^ ”Centerpartiet”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Centerpartiet/. Läst 6 november 2022. 
  21. ^ ”Kristdemokraterna”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Kristdemokraterna/. Läst 6 november 2022. 
  22. ^ ”Miljöpartiet”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/miljopartiet/. Läst 2 februari 2023. 
  23. ^ ”Liberalerna”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/liberalerna/. Läst 6 november 2022. 
Svenska riksdagar
Medeltiden
(herredagsmöten (urval)		Sveriges lilla riksvapen
Reformationstiden
(de första ståndsriksdagarna)
Stormaktstiden
(fr.o.m. 1617 års riksdagsordning)
Frihetstiden
(fr.o.m. 1723 års riksdagsordning)
Gustavianska tiden
(fr.o.m. 1772 års regeringsform)
De sista ståndsriksdagarna
(fr.o.m. 1809 års regeringsform)
Tvåkammarriksdagen
(fastställt i
1866 års riksdagsordning)
1867 • 1868 • 1869 • 1870 • 1871 (lagtima) • 1871 (urtima) • 1872 • 1873 • 1874 • 1875 • 1876 • 1877 • 1878 • 1879 • 1880 • 1881 • 1882 • 1883 • 1884 • 1885 • 1886 • 1887 (A) • 1887 (B) • 1888 • 1889 • 1890 • 1891 • 1892 (lagtima) • 1892 (urtima) • 1893 • 1894 • 1895 • 1896 • 1897 • 1898 • 1899 • 1900 • 1901 • 1902 • 1903 • 1904 • 1905 (lagtima) • 1905 (första urtima) • 1905 (andra urtima) • 1906 • 1907 • 1908 • 1909 • 1910 • 1911 • 1912 • 1913 • 1914 (A) • 1914 (B) • 1915 • 1916 • 1917 • 1918 (lagtima) • 1918 (urtima) • 1919 (lagtima) • 1919 (urtima) • 1920 • 1921 • 1922 • 1923 • 1924 • 1925 • 1926 • 1927 • 1928 • 1929 • 1930 • 1931 • 1932 • 1933 • 1934 • 1935 • 1936 • 1937 • 1938 • 1939 (lagtima) • 1939 (urtima) • 1940 (lagtima) • 1940 (urtima) • 1941 • 1942 • 1943 • 1944 • 1945 • 1946 • 1947 • 1948 • 1949 • 1950 • 1951 • 1952 • 1953 • 1954 • 1955 • 1956 • 1957 • 1958 (A) • 1958 (B) • 1959 • 1960 • 1961 • 1962 • 1963 • 1964 • 1965 • 1966 • 1967 • 1968 • 1969 • 1970
Enkammarriksdagen
(fastställt i
1974 års regeringsform
och riksdagsordning)

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Andreas Norlén in 2019.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Speaker Andreas Norlén in the Swedish Parliament during the Culture Night in Stockholm on April 27, 2019.
Kerstin Lundgren 2013-10-21 001.jpg
Författare/Upphovsman: Anna Simonsson / Centerpartiet, Licens: CC BY 2.0
Kerstin Lundgren, Riksdagsledamot för Centerpartiet.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Sveriges riksdag 20220926 v2.svg
Structure Diagram of the new post election Swedish parliament 2022 as of 2022-09-26. (Final result 2018-09-17)
 
Vänsterpartiet, 6.75 % → 24 mandates
 
Socialdemokraterna, 30.33 % → 107 mandates
 
Miljöpartiet, 5.08 % → 18 mandates
 
Centerpartiet, 6.71 % → 24 mandates
 
Liberalerna, 4.61 % → 16 mandates
 
Kristdemokraterna, 5.34 % → 19 mandates
 
Moderaterna, 19.10 % → 68 mandates
 
Sverigedemokraterna, 20.54 % → 73 mandates
Sveriges riksdag 20230501.png
Structure Diagram of the new post election Swedish parliament 2022 as of 2022-09-26. Updated as member of parlament Elsa Widding from Sverigedemoraterna turned independent 2023-05-01.
 
Vänsterpartiet, 6.75 % → 24 mandates
 
Socialdemokraterna, 30.33 % → 107 mandates
 
Miljöpartiet, 5.08 % → 18 mandates
 
Centerpartiet, 6.71 % → 24 mandates
 
Liberalerna, 4.61 % → 16 mandates
 
Kristdemokraterna, 5.34 % → 19 mandates
 
Moderaterna, 19.10 % → 68 mandates
 
Sverigedemokraterna, 20.54 % → 73 mandates including 1 independent
 
Independent, percentage not applicable, as it was not part of the election
MG 4512 (002).jpg
Författare/Upphovsman: Plikten, Licens: CC BY-SA 4.0
Kenneth G Forslund, riksdagsledamot (S)
Julia Kronlid (cropped).png
Författare/Upphovsman: Landstingshuset, Licens: CC BY-SA 4.0
Julia Kronlid, Swedish politician and Member of Parliament