Riksmötet 2019/2020


Riksmötet 2019/2020
Talmän
Riksdagens talmanAndreas Norlén (M)
Första vice talmanÅsa Lindestam (S)
Andra vice talmanLotta Johnsson Fornarve (V)
Tredje vice talmanKerstin Lundgren (C)
Ledamöter
Antal ledamöter349 (Lista)
Politiska grupper
(vid öppnandet)
Partier:
  •      V (27)
  •      S (100)
  •      MP (16)
  •      SD (62)
  •      L (19)
  •      C (31)
  •      M (70)
  •      KD (22)
  •      (2)
Riksmötets varaktighet
10 september 2019–8 september 2020[1]
(364 dagar)
◄ 2018/20192020/2021 ►
Redigera Wikidata

Riksmötet 2019/20 var Sveriges riksdags verksamhetsår 2019–2020. Det påbörjades vid riksmötets öppnande den 10 september 2019[2].

Arbetsformer under coronapandemin

Med anledning av den pandemi som bröt ut i slutet av 2019 enades riksdagspartiernas gruppledare den 16 mars 2020 om en frivillig överenskommelse att begränsa antalet ledamöter som deltar vid beslut i riksdagens kammare till 55.[3] Antalet ledamöter fördelades så att varken partiernas proportionella andel av mandaten eller majoritetsförhållandena i riksdagen påverkades. Åtgärden kan jämföras med det kvittningssystem som normalt tillämpas i riksdagen. Då riksdagsledamöternas rätt att delta i riksdagens arbete är lagstadgad bygger åtgärden helt på frivillig medverkan från partierna och riksdagsledamöterna. Till en början var åtgärden tänkt att gälla två veckor i taget, men redan från den 15 april enades gruppledarna om en längre förlängning, och arbetssättet kom att gälla under resten av riksmötet 2019/2020.[4] Parallellt med åtgärderna i kammaren övergick även utskotten till distanssammanträde, riksdagsbibliotekets verksamhet anpassades och riksdagen införde så kallad fri sittning i kammaren.[3] [5]

Talmanspresidiet

Talman  Första vice talman    Andra vice talman    Tredje vice talman  
Andreas Norlén (M)Åsa Lindestam (S)Lotta Johnsson
Fornarve
(V)
Kerstin Lundgren (C)

Riksdagens sammansättning

Mandatfördelningen i riksdagen under perioden
10 september 2019 t.o.m. 11 september 2019fr.o.m. 12 september 2019
En schematisk bild över mandatfördelningen i riksdagen.
Schematisk bild över mandatfördelningen i riksdagen.
En schematisk bild över mandatfördelningen i riksdagen.
Schematisk bild över mandatfördelningen i riksdagen.
FPartiPBMandatFPartiPBMandat
 SocialdemokraternaS100 SocialdemokraternaS100
 ModeraternaM70 ModeraternaM70
 SverigedemokraternaSD62 SverigedemokraternaSD62
 CenterpartietC31 CenterpartietC31
 VänsterpartietV28 VänsterpartietV27
 KristdemokraternaKD22 KristdemokraternaKD22
 LiberalernaL19 LiberalernaL19
 MiljöpartietMP16 MiljöpartietMP16
 utan partibeteckning1 utan partibeteckning2
 Totalt349 Totalt349

Nyckelpersoner i partierna

Partiledare

Gruppledare

Partiledardebatter

  • 16 oktober 2019[14]
  • 13 november 2019 (EU-politik)[15]
  • 15 januari 2020[16]
  • 10 juni 2020[17]

Källor

Noter

  1. ^ Riksmöten och mandatperioder, Riksdagens öppna data-portal, läs online, läst: 17 januari 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Protokoll 2019/20:2 Tisdagen den 10 september Protokoll 2019/20:2 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/protokoll-2019202-tisdagen-den-10-september_H7092. Läst 5 december 2019. 
  3. ^ [a b] ”Gruppledarna ändrar arbetssättet i kammaren med anledning av corona”. www.riksdagen.se. 15 mars 2020. Arkiverad från originalet den 24 april 2021. https://web.archive.org/web/20210424124221/https://riksdagen.se/sv/aktuellt/2020/mar/16/gruppledarna-andrar-arbetssattet-i-kammaren-med-anledning-av-corona/. Läst 24 april 2021. 
  4. ^ ”Gruppledarnas överenskommelse om riksdagsarbetet under coronakrisen har förlängts”. www.riksdagen.se. 15 april 2020. Arkiverad från originalet den 23 april 2021. https://web.archive.org/web/20210423234832/https://riksdagen.se/sv/aktuellt/2020/apr/15/gruppledarnas-overenskommelse-om-riksdagsarbetet-under-coronakrisen-har-forlangts/. Läst 24 april 2021. 
  5. ^ ”Ny sittning i kammaren”. www.riksdagen.se. 16 april 2020. Arkiverad från originalet den 23 april 2021. https://web.archive.org/web/20210423231647/https://riksdagen.se/sv/aktuellt/2020/apr/16/ny-sittning-i-kammaren/. Läst 24 april 2021. 
  6. ^ ”Socialdemokraterna”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Socialdemokraterna/. Läst 10 augusti 2020. 
  7. ^ ”Moderaterna”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/moderaterna/. Läst 10 augusti 2020. 
  8. ^ ”Sverigedemokraterna”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Sverigedemokraterna/. Läst 10 augusti 2020. 
  9. ^ ”Centerpartiet”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Centerpartiet/. Läst 10 augusti 2020. 
  10. ^ ”Vänsterpartiet”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Vansterpartiet/. Läst 10 augusti 2020. 
  11. ^ ”Kristdemokraterna”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Kristdemokraterna/. Läst 10 augusti 2020. 
  12. ^ ”Liberalerna”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/liberalerna/. Läst 10 augusti 2020. 
  13. ^ ”Miljöpartiet”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/miljopartiet/. Läst 10 augusti 2020. 
  14. ^ ”Partiledardebatt”. riksdagen.se. 16 oktober 2019. https://www.riksdagen.se/sv/kalender/kalenderhandelse/?calendareventid=RDH7C120191016pd. Läst 10 augusti 2020. 
  15. ^ ”Partiledardebatt”. riksdagen.se. 13 november 2019. https://www.riksdagen.se/sv/kalender/kalenderhandelse/?calendareventid=RDH7C120191113pd. Läst 10 augusti 2020. 
  16. ^ ”Partiledardebatt”. riksdagen.se. 15 januari 2020. https://www.riksdagen.se/sv/kalender/kalenderhandelse/?calendareventid=RDH7C120200115pd. Läst 10 augusti 2020. 
  17. ^ ”Partiledardebatt”. riksdagen.se. 10 juni 2020. https://www.riksdagen.se/sv/kalender/kalenderhandelse/?calendareventid=RDH7C120200610pd. Läst 10 augusti 2020. 

Se även

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Andreas Norlén in 2019.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Speaker Andreas Norlén in the Swedish Parliament during the Culture Night in Stockholm on April 27, 2019.
Kerstin Lundgren 2013-10-21 001.jpg
Författare/Upphovsman: Anna Simonsson / Centerpartiet, Licens: CC BY 2.0
Kerstin Lundgren, Riksdagsledamot för Centerpartiet.
Sveriges riksdag 20190325.svg
Structure Diagram of Swedish parliament as of 2019-03-25.
 
Vänsterpartiet, 8.00 % → 28 mandates
 
Socialdemokraterna, 28.26 % → 100 mandates
 
Miljöpartiet, 4.41 % → 16 mandates
 
Sverigedemokraterna, 17.53 % → 62 mandates
 
Liberalerna, 5.49 % → 20 19 mandates
 
Independent, 1 mandate
 
Centerpartiet, 8.61 % → 31 mandates
 
Moderaterna, 19.84 % → 70 mandates
 
Kristdemokraterna, 6.32 % → 22 mandates
Lotta Johnsson Fornarve.jpg
Författare/Upphovsman: Jessica Segerberg, Licens: CC0
Lotta Johnsson Fornarve. Vänsterpartiet. 2018.
Sveriges riksdag 20190912.svg
Structure Diagram of Swedish parliament as of 2019-09-12.
 
Vänsterpartiet, 8.00 % → 28 27 mandates
 
Independent, 2 mandates
 
Socialdemokraterna, 28.26 % → 100 mandates
 
Miljöpartiet, 4.41 % → 16 mandates
 
Sverigedemokraterna, 17.53 % → 62 mandates
 
Liberalerna, 5.49 % → 20 19 mandates
 
Independent, 2 mandates
 
Centerpartiet, 8.61 % → 31 mandates
 
Moderaterna, 19.84 % → 70 mandates
 
Kristdemokraterna, 6.32 % → 22 mandates
Åsa Lindestam - July 2014 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: OSCE Parliamentary Assembly from Copenhagen, Denmark, Licens: CC BY-SA 2.0
Åsa Lindestam (Sweden) speaks during the plenary session on 2 July 2014.