Riksmötet 2018/2019


Riksmötet 2018/2019
Talmän
Riksdagens talmanAndreas Norlén (M)
Första vice talmanÅsa Lindestam (S)
Andra vice talmanLotta Johnsson Fornarve (V)
Tredje vice talmanKerstin Lundgren (C)
Ledamöter
Antal ledamöter349 (Lista)
Politiska grupper
(vid öppnandet)
Partier:
  •      V (28)
  •      S (100)
  •      MP (16)
  •      SD (62)
  •      L (20)
  •      C (31)
  •      M (70)
  •      KD (22)
Riksmötets varaktighet
24 september 2018–10 september 2019[1]
(351 dagar)
◄ 2017/20182019/2020 ►
Redigera Wikidata

Riksmötet 2018/19 var Sveriges riksdags verksamhetsår 2018–2019. Det påbörjades vid riksmötets öppnande den 25 september 2018[2] och pågick till fram till riksmötets öppnande 10 september 2019.[3]

Talmanspresidiet

TalmanFörsta vice talmanAndra vice talmanTredje vice talman
Andreas Norlén (M)Åsa Lindestam (S)Lotta Johnsson Fornarve (V)Kerstin Lundgren (C)

Val av talmän

Val av talmän ägde rum den 24 september. Valet av första vice talman skedde med acklamation.[4]

Val av talman[4]
KandidatPartiRöster
Andreas NorlénM203
Åsa LindestamS145
Totalt348
Val av andra vice talman[4]
KandidatPartiRöstomgång
123
Lotta Johnsson FornarveV147149149
Björn SöderSD808282
Blanka röstsedlar121116117
Totalt348347348

Lotta Johnsson Fornarve valdes efter den tredje röstomgången.

Val av tredje vice talman[4]
KandidatPartiRöster
Kerstin LundgrenC272
Björn SöderSD69
Blanka röstsedlar7
Totalt348

Händelser och beslut i urval

2018

  • 9 september: Val till riksdagen.
  • 24 september: Riksdagens första sammanträde. På dagordningen står upprop av riksdagsledamöterna och val av talmanspresidium. (se ovan)
  • 25 september: Sveriges konung Carl XVI Gustaf öppnar riksmötet.[2] Öppnandet sker utan någon regeringsförklaring, då det föregåtts av en statsministeromröstning som resulterat i att Stefan Löfven fällts med 142 (S+V+MP) ja-röster och 204 (M+SD+C+KD+L) nej-röster. 3 ledamöter var frånvarande vid denna omröstning.[5]
  • 2 oktober: Val av ledamöter i riksdagens samtliga utskott.[6]
  • 9 oktober: Anmälan om presidier för riksdagens utskott samt EU-nämnden. Se nedan för mer detaljer.[7]
  • 24 oktober: Miljöpartiets ena språkrör Gustav Fridolin annonserar sin avgång.[8]
  • 14 november: Riksdagen avslår talmannens förslag att utse Ulf Kristersson till statsminister med 195 röster mot (S+C+V+L+MP) och 154 röster för godkännande (M+SD+KD).[9] Utfallet är det första i sitt slag sedan enkammarriksdagens införande 1971 och innebär att talmannen måste fortsätta regeringssonderingarna.[10]
  • 15 november: Regeringen överlämnar sin budgetproposition för år 2019 till riksdagen.[11]
  • 21 november: Riksdagen röstar igenom ett förbud mot att erkänna utländska barnäktenskap i Sverige.[12]
  • 12 december: Riksdagen bifaller Moderaternas och Kristdemokraternas reservation mot Finansutskottets förslag att bifalla regeringens budgetproposition för år 2019 med 153 röster för (M+SD+KD), 141 röster mot (S+V+MP) och 48 avstående (C+L) .[13]
  • 14 december: Riksdagen avslår talmannens förslag att utse Stefan Löfven till statsminister med 200 röster mot (M+SD+C+KD+L) och 116 röster för godkännande (S+MP). Vänsterpartiets med sina 28 riksdagsledamöter avstod i omröstningen.[14]

2019

  • 18 januari: Riksdagen bifaller talmannens förslag att utse Stefan Löfven till statsminister med 115 röster för (S+MP) och 153 röster emot (M+SD+KD samt 1 ledamot från C) samt 77 ledamöter som avstår (V+L samt övriga ledamöter C) och 4 frånvarande.[15] Eftersom färre än hälften av riksdagens ledamöter röstade nej har riksdagen därmed godkänt talmannens förslag.[16]
  • 21 januari: Regeringen Stefan Löfven II tillträder vid en särskild konselj för regeringsskifte.[16] Den komplicerade regeringsbildningen fullföljs tack vare Januariavtalet, en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna. Den politik regeringen ska föra presenteras för riksdagen i regeringsförklaringen.[17]
  • 30 januari: Första partiledardebatten efter regeringsbildningen hålls.[16]
  • 14 februari: Valnämnden meddelar att den avslutat behandlingen av samtliga överklaganden som gäller riksdagsvalet, och att valresultatet står fast.[18]
  • Februari: Utskottet och EU-nämnden väljer vice ordförande. Formellt får utskotten utse så många vice ordförande som de anser att det behövs; för första gången sedan valet 2006 utses fler än en vice ordförande. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna får någon eller några poster som vice ordförande.[19]
  • 4–11 mars: Liberalerna ber riksdagsledamot Emma Carlsson Löfdahl att lämna sitt riksdagsuppdrag efter en mediegranskning om hennes kostnadsersättningar. Carlsson Löfdahl väljer den 11 mars att lämna Liberalerna, men sitter kvar i riksdagen som vilde.[20]
  • 13 mars: Skatteavdraget för fackföreningsavgifter avskaffas. Beslutet var en del av Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation som riksdagen röstade igenom i december 2018.[21]
  • 27 mars: Riksdagsstyrelsen beslutar att renovera Ledamotshuset vid Mynttorget, en av riksdagens fastigheter som rymmer många kontor för riksdagsledamöterna och deras staber.[22]
  • 24 april: Statens servicecenter får ny roll i att erbjuda statlig service på lokal nivå.[23]
  • 4 maj: Per Bolund tar över som språkrör för Miljöpartiet efter Gustav Fridolin.[24]
  • 15 maj: Riksdagen utser Katarina Påhlsson och Per Lennerbrant till nya justitieombudsmän.[25]
  • 16–28 maj: 42 ledamöter från Moderaterna begär att riksdagen ska rösta om en misstroendeförklaring mot socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).[26] Bakgrunden var att Ann-Marie Begler skilts från uppdraget som generaldirektör för Försäkringskassan, och Strandhäll lämnat motstridiga uppgifter om orsaken till förflyttningen. Vid omröstningen den 28 maj röstar 172 ledamöter för en misstroendeförklaring (M+SD+KD+L), 113 mot (S+MP) och 59 avstod från att rösta (C+V) medan 5 ledamöter var frånvarande.[27][28] Eftersom färre än hälften av riksdagens ledamöter röstade nej har riksdagen därmed avslagit förslaget att uttala misstroende mot ministern..
  • maj: Riksdagen uppmärksammar 100-årsjubileet av det första beslutet om allmän och lika rösträtt, som fattades den 24 maj 2019. Jubileet firas med utställningar i riksdagen och runt om i landet.[29][30][31]
  • 4 juni: Riksdagen beslutar om lagändringar i plan- och bygglagen för att göra det lättare att få bygga altaner. Förslaget är ett av de första som bygger på Januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna, och får därför ett visst utrymme i medierna trots att det har relativt begränsad samhällspåverkan.[32]
  • 18 juni: Riksdagen beslutar om vårändringsbudgeten, vilken med stöd av regeringens samarbetspartier C och L samt stöd av V vinner över den övriga oppositionens budgetförslag. Därmed återställs en del, men långt ifrån alla, budgetförslag som M+KD drev igenom den 12 december 2018 (se ovan).[33]

Särskilda debatter

Nästan hälften av alla debatter i kammaren gäller ärenden som riksdagen ska besluta om, så kallade ärendedebatter. Men det ordnas också debatter där inga beslut fattas. Nedan finns en sammanställning av dessa. Referensen innehåller länk till det riksdagsprotokoll där debatten finns dokumenterad.

Allmänpolitiska debatter

DatumRef.
16 oktober 2018[34]
17 oktober 2018[35]
18 oktober 2018[36]

Budgetdebatter

ÄmneDatumRef.
Förslag till statsbudget för 201915 november 2018[37]

Riksdagens sammansättning

Se även: Riksdagsvalet i Sverige 2018
Mandatfördelningen i riksdagen under perioden
25 september 2018 t.o.m. 24 mars 2019fr.o.m. 25 mars 2019[38]
En schematisk bild över mandatfördelningen i riksdagen.
Schematisk bild över mandatfördelningen i riksdagen.
En schematisk bild över mandatfördelningen i riksdagen.
Schematisk bild över mandatfördelningen i riksdagen.
FPartiPBMandatFPartiPBMandat
 SocialdemokraternaS100 SocialdemokraternaS100
 ModeraternaM70 ModeraternaM70
 SverigedemokraternaSD62 SverigedemokraternaSD62
 CenterpartietC31 CenterpartietC31
 VänsterpartietV28 VänsterpartietV28
 KristdemokraternaKD22 KristdemokraternaKD22
 LiberalernaL20 LiberalernaL19
 MiljöpartietMP16 MiljöpartietMP16
  utan partibeteckning1
 Totalt349 Totalt349

Utskottspresidier

Listan avser presidiernas sammansättning som de meddelades den 9 oktober.[7]

UtskottOrdförandeVice ordförande
KUHans Ekström (S)Marta Obminska (M)
FiUElisabeth Svantesson (M)Fredrik Olovsson (S)
SkUJörgen Hellman (S)Per Åsling (C)
JuUFredrik Lundh Sammeli (S)Andreas Carlson (KD)
CUEmma Hult (MP)Larry Söder (KD)
UUHans Wallmark (M)Kenneth G. Forslund (S)
FöUNiklas Karlsson (S)Beatrice Ask (M)
SfUJohan Forssell (M)Rikard Larsson (S)
SoUAcko Ankarberg Johansson (KD)[39]Kristina Nilsson (S)
KrUChrister Nylander (L)Vasiliki Tsouplaki (V)
UbUMatilda Ernkrans (S)Roger Haddad (L)
TUJens Holm (V)Anders Åkesson (C)
MJUKristina Yngwe (C)Maria Gardfjell (MP)
NULars Hjälmered (M)Jennie Nilsson (S)
AUAnna Johansson (S)Gulan Avci (L)

Nyckelpersoner i partierna

Partiledare

Partisekreterare

Källor

Referenser

  1. ^ Riksmöten och mandatperioder, Riksdagens öppna data-portal, läs online, läst: 17 januari 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Riksdagens protokoll 2018/19:3 [1]
  3. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Protokoll 2019/20:2 Tisdagen den 10 september Protokoll 2019/20:2 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/protokoll-2019202-tisdagen-den-10-september_H7092. Läst 5 december 2019. 
  4. ^ [a b c d] Riksdagens protokoll 2018/19:1 [2]
  5. ^ Riksdagens protokoll 2018/19:2 [3]
  6. ^ Riksdagens protokoll 2018/19:5 [4]
  7. ^ [a b] Riksdagens protokoll 2018/19:6 [5]
  8. ^ SVT nyheter: Gustav Fridolin avgår i förtid, publicerad 24 oktober 2018 [6]
  9. ^ Riksdagens protokoll 2018/19:16 [7]
  10. ^ SVT nyheter: Kristersson (M) nedröstad i riksdagen, publicerad 14 november 2018 [8]
  11. ^ Sveriges riksdag: Budgetproposition för 2019, Proposition 2018/19:1 [9]
  12. ^ Riksdagens protokoll 2018/19:19 [10]
  13. ^ Riksdagens protokoll 2018/19:27 [11]
  14. ^ Riksdagens protokoll 2018/19:29 [12]
  15. ^ ”Voteringsprotokoll Statsministeromröstning 2019-01-18, votering nr 100” (pdf). Sveriges riksdag. 19 januari 2019. Arkiverad från originalet den 9 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210709183251/https://riksdagen.se/globalassets/20.-val-2018/voteringsprotokoll_statsministeromrostning_20190118.pdf. Läst 30 juni 2021. 
  16. ^ [a b c] ”Sverige har fått en ny regering”. Sveriges riksdag. 22 januari 2019. Arkiverad från originalet den 9 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210709182124/https://riksdagen.se/sv/aktuellt/2019/jan/22/sverige-har-fatt-en-ny-regering/. Läst 30 juni 2021. 
  17. ^ ”Regeringsförklaring den 21 januari 2019”. Sveriges regering. 21 januari 2019. https://www.regeringen.se/tal/20192/01/regeringsforklaringen-den-21-januari-2019/. Läst 30 juni 2021. 
  18. ^ ”Resultatet av riksdagsvalet står fast”. Sveriges riksdag. 14 februari 2019. Arkiverad från originalet den 9 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210709181401/https://riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2019/feb/14/resultatet-av-riksdagsvalet-star-fast/. Läst 30 juni 2021. 
  19. ^ ”Förändringar i ordförandeposter i flera utskott”. Sveriges riksdag. mars 2019. Arkiverad från originalet den 9 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210709181331/https://riksdagen.se/sv/valet-2018/forandringar-i-ordforandeposter-i-flera-utskott/. Läst 30 juni 2021. 
  20. ^ ”Emma Carlsson Löfdahl lämnar Liberalerna”. Sveriges Radio P4 Jönköping. 11 mars 2019. https://sverigesradio.se/artikel/7171870. Läst 30 juni 2021. 
  21. ^ ”Beslut: Skatteavdraget för fackföreningsavgifter avskaffas (SkU15)”. Sveriges riksdag. 13 mars 2019. https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/avskaffad-skattereduktion-for-fackforeningsavgift_H601SkU15. Läst 30 juni 2021. 
  22. ^ ”Klartecken för renovering av ledamotshuset”. Sveriges riksdag. 27 mars 2019. Arkiverad från originalet den 10 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210710014528/https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2019/mar/29/klartecken-for-renovering-av-ledamotshuset/. Läst 30 juni 2021. 
  23. ^ ”Beslut: Statens servicecenter får ny roll i att erbjuda statlig service på lokal nivå (KU35)”. Sveriges riksdag. 24 april 2019. https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/samlad-struktur-for-tillhandahallande-av-lokal_H601KU35. Läst 30 juni 2021. 
  24. ^ Wicklén, Johan (4 maj 2019). ”Per Bolund nytt språkrör i Miljöpartiet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-rostar-miljopartiet-om-per-bolund. Läst 22 augusti 2020. 
  25. ^ ”KU föreslår Katarina Påhlsson och Per Lennerbrant som nya justitieombudsmän”. Sveriges riksdag. 2 maj 2019. Arkiverad från originalet den 9 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210709181621/https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2019/maj/2/ku-foreslar-katarina-pahlsson-och-per-lennerbrant-som-nya-justitieombudsman/. Läst 30 juni 2021. 
  26. ^ ”Ledamöter begär misstroendeförklaring mot socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)”. Sveriges riksdag. 16 maj 2019. Arkiverad från originalet den 9 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210709181604/https://riksdagen.se/sv/aktuellt/2019/maj/16/ledamoter-begar-misstroendeforklaring-mot-socialforsakringsminister-annika-strandhall-s/. Läst 30 juni 2021. 
  27. ^ ”Ingen misstroendeförklaring mot socialförsäkringsministern”. Sveriges riksdag. 28 maj 2019. https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2019/maj/28/ingen-misstroendeforklaring-mot-socialforsakringsministern/. Läst 30 juni 2021. 
  28. ^ ”Voteringsprotokoll Misstroendeomröstning 2019-05-28, votering nr 700” (pdf). Sveriges riksdag. 28 maj 2019. https://www.riksdagen.se/globalassets/01.-aktuellt/201819/voteringsprotokoll-misstroendeforklaring-2019-05-28.pdf. Läst 30 juni 2021. 
  29. ^ ”Allmän och lika rösträtt – hundra år sedan historiskt riksdagsbeslut”. Sveriges riksdag. 24 maj 2019. Arkiverad från originalet den 9 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210709181849/https://riksdagen.se/sv/aktuellt/2019/maj/24/allman-och-lika-rostratt--hundra-ar-sedan-historiskt-riksdagsbeslut/. Läst 30 juni 2021. 
  30. ^ ”Demokratifirande på Gotland”. Sveriges riksdag. 28 maj 2019. Arkiverad från originalet den 9 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210709182224/https://riksdagen.se/sv/aktuellt/2019/maj/28/demokratifirande-pa-gotland/. Läst 30 juni 2021. 
  31. ^ ”Demokratifirande i Värmland”. Sveriges riksdag. 27 augusti 2019. Arkiverad från originalet den 9 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210709181750/https://riksdagen.se/sv/aktuellt/2019/aug/27/demokratifirande-i-varmland/. Läst 30 juni 2021. 
  32. ^ ”Större frihet att bygga altaner”. Sveriges riksdag. 4 juni 2019. https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/storre-frihet-att-bygga-altaner_H601CU19. Läst 30 juni 2021. 
  33. ^ ”Beslut: Riksdagen sa ja till regeringens vårändringsbudget för 2019 (FiU21)”. Sveriges riksdag. 18 juni 2019. https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/varandringsbudget-for-2019_H601FiU21. Läst 30 juni 2021. 
  34. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:7 [13]
  35. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:8 [14]
  36. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:9 [15]
  37. ^ Riksdagens protokoll 2018/19:17 [16]
  38. ^ Uppdaterad 18 juni 2019
  39. ^ Sveriges riksdag: Acko Ankarberg Johansson (KD). [17] I riksdagens protokoll från den 9 oktober stod nämligen inte Ankarberg Johansson som Socialutskottets ordförande, utan posten framstod som vakant.
  40. ^ Råde, Olle (4 maj 2019). ”Märta Stenevi ny partisekreterare för Miljöpartiet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/malmopolitikern-marta-stenevi-ny-partisekreterare-for-miljopartiet. Läst 22 augusti 2020. 

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Andreas Norlén in 2019.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Speaker Andreas Norlén in the Swedish Parliament during the Culture Night in Stockholm on April 27, 2019.
Kerstin Lundgren 2013-10-21 001.jpg
Författare/Upphovsman: Anna Simonsson / Centerpartiet, Licens: CC BY 2.0
Kerstin Lundgren, Riksdagsledamot för Centerpartiet.
Sveriges riksdag 20190325.svg
Structure Diagram of Swedish parliament as of 2019-03-25.
 
Vänsterpartiet, 8.00 % → 28 mandates
 
Socialdemokraterna, 28.26 % → 100 mandates
 
Miljöpartiet, 4.41 % → 16 mandates
 
Sverigedemokraterna, 17.53 % → 62 mandates
 
Liberalerna, 5.49 % → 20 19 mandates
 
Independent, 1 mandate
 
Centerpartiet, 8.61 % → 31 mandates
 
Moderaterna, 19.84 % → 70 mandates
 
Kristdemokraterna, 6.32 % → 22 mandates
Sveriges riksdag 20180924.svg
Structure Diagram of the new post election Swedish parliament 2018 as of 2018-09-24. (Final result 2018-09-16 06:50:46)
 
Vänsterpartiet, 8.00 % → 28 mandates
 
Socialdemokraterna, 28.26 % → 100 mandates
 
Miljöpartiet, 4.41 % → 16 mandates
 
Sverigedemokraterna, 17.53 % → 62 mandates
 
Liberalerna, 5.49 % → 20 mandates
 
Centerpartiet, 8.61 % → 31 mandates
 
Moderaterna, 19.84 % → 70 mandates
 
Kristdemokraterna, 6.32 % → 22 mandates
Lotta Johnsson Fornarve.jpg
Författare/Upphovsman: Jessica Segerberg, Licens: CC0
Lotta Johnsson Fornarve. Vänsterpartiet. 2018.
Åsa Lindestam - July 2014 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: OSCE Parliamentary Assembly from Copenhagen, Denmark, Licens: CC BY-SA 2.0
Åsa Lindestam (Sweden) speaks during the plenary session on 2 July 2014.