Riksmötet 2017/2018


Riksmötet 2017/2018
Talmän
Riksdagens talmanUrban Ahlin (S)
Första vice talmanEwa Thalén Finné (M)
Andra vice talmanBjörn Söder (SD)
Tredje vice talmanEsabelle Dingizian (MP)
Ledamöter
Antal ledamöter349 (Lista)
Politiska grupper
(vid öppnandet)		Partier:
  •      V (21)
  •      S (113)
  •      MP (25)
  •      SD (47)
  •      Vildar (3)
  •      C (22)
  •      L (19)
  •      KD (16)
  •      M (83)
Riksmötets varaktighet
12 september 2017–25 september 2018
(378 dagar)
◄ 2016/20172018/2019 ►
Redigera Wikidata

Riksmötet 2017/18 var Sveriges riksdags verksamhetsår 2017–2018. Det påbörjades vid riksmötets öppnande den 12 september 2017[1] och pågick fram till riksmötets öppnande den 25 september 2018.

Talmanspresidiet

TalmanFörsta vice talmanAndra vice talmanTredje vice talman
(c) Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0
Urban Ahlin (S)Tobias Billström (M)Björn Söder (SD)Esabelle Dingizian (MP)
  • Ewa Thalén Finné efterträdde Tobias Billström som första vice talman den 11 oktober 2017.

Händelser och beslut i urval

2017

  • 12 september: Sveriges konung Carl XVI Gustaf öppnar riksmötet sedan riksdagen sammanträtt tidigare samma dag, med upprop av riksdagsledamöterna på dagordningen. Öppnandet följs av regeringsförklaring från statsminister Stefan Löfven.[1]
  • 15 september: Riksdagen avslår en misstroendeförklaring mot Stefan Löfven med rösterna 136 (S+MP) mot, 43 (SD) för och 155 (M+C+V+L+KD) avstående.[2]
  • 19 september: Riksdagen avslår en misstroendeförklaring mot Peter Hultqvist med rösterna 137 (S+MP) mot, 135 (M+SD+KD) för och 58 (C+V+L) avstående.[3]
  • 20 september: Regeringen överlämnar sin budgetproposition för år 2018 till riksdagen.[4]
  • 1 oktober: Ulf Kristersson väljs till partiledare för Moderaterna. Han efterträder Anna Kinberg Batra.[5]
  • 11 oktober: Ewa Thalén Finné (M) väljs till första vice talman efter Tobias Billström.[6]
  • 22 november: Riksdagen röstar igenom regeringens budgetproposition för år 2018 med 144 (S+MP+V) röster för, 113 (M+SD) röster mot och 48 (C+L+KD) avstående.[7]

2018

  • 7 juni:
    • Riksdagen bifaller Finansutskottets avslag på regeringens förslag om reglering av vinsterna i välfärden med 162 (M+SD+C+L+KD) röster för och 139 (S+MP+V) mot.[8]
    • Riksdagen röstar igenom gymnasielagen med 166 (S+MP+C+V) röster för och 134 (M+SD+L+KD) röster mot. Lagen innebär att minderåriga ensamkommande som sökt uppehållstillstånd innan 24 november 2015 och sedan fått avslag efter mer än 15 månader och under tiden ha fyllt 18 ska kunna få möjlighet till tillfälligt uppehållstillstånd för studier.[9]
  • 20 juni: Riksdagen röstar igenom regeringens vårändringsbudget med 153 (S+MP+V) röster för, 39 (SD) röster mot och 125 (M+C+L+KD) avstående.[10]
  • 25 september: Riksmötet 2018/2019 öppnas.

Särskilda debatter

Nästan hälften av alla debatter i kammaren gäller ärenden som riksdagen ska besluta om, så kallade ärendedebatter. Men det ordnas också debatter där inga beslut fattas. Nedan finns en sammanställning av dessa. Referensen innehåller länk till det riksdagsprotokoll där debatten finns dokumenterad.

Aktuella debatter

ÄmneDatumRef.
Situationen för ensamkommande13 september 2017[11]
Attacker mot rättsväsendet16 november 2017[12]
Personlig assistans21 november 2017[13]
Metoo-uppropen11 december 2017[14]
Antisemitism i Sverige18 december 2017[15]
Situationen inom barn- och ungdomspsykiatrin9 mars 2018[16]
Rättsläget för personlig assistans21 maj 2018[17]
Bekämpningen av skogsbränderna30 augusti 2018[18]

Budgetdebatter

ÄmneDatumRef.
Förslag till statsbudget för 201820 september 2017[19]
2018 års ekonomiska vårproposition16 april 2018[20]

Partiledardebatter

DatumRef.
11 oktober 2017[21]
17 januari 2018[22]
13 juni 2018[23]

Utrikespolitisk debatt

DatumRef.
14 februari 2018[24]

Riksdagens sammansättning

Se även: Riksdagsvalet i Sverige 2014

Mandatfördelningen avser sammansättning vid öppnandet.

PartiMandat
 SocialdemokraternaS113
 Moderata samlingspartietM83
 SverigedemokraternaSD47
 Miljöpartiet de GrönaMP25
 CenterpartietC22
 VänsterpartietV21
 LiberalernaL19
 KristdemokraternaKD16
 Partilösa–3
Totalt349

Utskottspresidier

Listan avser presidierna som de såg ut vid respektive utskotts första sammanträde, vilka ägde rum mellan 14 september och 26 september 2017.

UtskottOrdförandeVice ordförande
KUBeatrice Ask (M)Björn von Sydow (S)
FiUFredrik Olovsson (S)Ulf Kristersson (M)
SkUPer Åsling (C)Jörgen Hellman (S)
JuUTomas Tobé (M)Annika Hirvonen (MP)
CUCaroline Szyber (KD)Johan Löfstrand (S)
UUKenneth G. Forslund (S)Karin Enström (M)
FöUAllan Widman (L)Åsa Lindestam (S)
SfUFredrik Lundh Sammeli (S)Johan Forssell (M)
SoUEmma Henriksson (KD)Anna-Lena Sörenson (S)
KrUOlof Lavesson (M)Gunilla Carlsson (S)
UbULena Hallengren (S)Christer Nylander (L)
TUKarin Svensson Smith (MP)Jessica Rosencrantz (M)
MJUMatilda Ernkrans (S)Kristina Yngwe (C)
NUJennie Nilsson (S)Lars Hjälmered (M)
AURaimo Pärssinen (S)Elisabeth Svantesson (M)

Nyckelpersoner i partierna

Partiledare

Gruppledare

Partisekreterare

Källor

Referenser

  1. ^ [a b] Riksdagens protokoll 2017/18:2 [1]
  2. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:5 [2]
  3. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:6 [3]
  4. ^ Sveriges riksdag: Budgetproposition för 2018, Proposition 2017/18:1 [4]
  5. ^ SVT nyheter: Ulf Kristersson vald till ny partiledare för Moderaterna, publicerad 1 oktober 2017 [5]
  6. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:15 [6]
  7. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:35 [7]
  8. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:127 [8]
  9. ^ SVT nyheter: Riksdagen röstar om ensamkommande [9]
  10. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:136 [10]
  11. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:3 [11]
  12. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:32 [12] Arkiverad 29 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:34 [13]
  14. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:47 [14]
  15. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:52 [15]
  16. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:82 [16]
  17. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:115 [17]
  18. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:142 [18]
  19. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:7 [19]
  20. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:98 [20]
  21. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:15 [21]
  22. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:56 [22]
  23. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:131 [23]
  24. ^ Riksdagens protokoll 2017/18:72 [24]
  25. ^ SVT nyheter: Lämnar SD – uppges ha utsatts för sexuella övergrepp, publicerad 25 september 2017 [25]
  26. ^ SVT nyheter/Uppsala: Gamov lämnar Sverigedemokraterna, publicerad 10 november 2017 [26]
  27. ^ SVT nyheter: Utpekad MP-politiker lämnar partiet efter anklagelser – blir politisk vilde, publicerad 28 november 2017 [27]
  28. ^ SVT nyheter: Avhoppade sverigedemokrater bildar ny politisk grupp i riksdagen, publicerad 3 januari 2018.[28]
  29. ^ SVT nyheter: Olle Felten utesluts ur Sverigedemokraterna, publicerad 15 mars 2018 [29]
  30. ^ SVT nyheter: Ytterligare SD-ledamot blir vilde, publicerad 27 mars 2018 [30]
  31. ^ SVT nyheter: SD:s förra ledare lämnar partiet, publicerad 9 april 2018 [31]
  32. ^ Sveriges riksdag: Tobias Billström (M) [32]
  33. ^ Sveriges riksdag: Gunnar Strömmer (M) [33] Arkiverad 23 oktober 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  34. ^ Sveriges riksdag: Peter Kullgren (KD) [34]
Svenska riksdagar
Medeltiden
(herredagsmöten (urval)		Sveriges lilla riksvapen
Reformationstiden
(de första ståndsriksdagarna)
Stormaktstiden
(fr.o.m. 1617 års riksdagsordning)
Frihetstiden
(fr.o.m. 1723 års riksdagsordning)
Gustavianska tiden
(fr.o.m. 1772 års regeringsform)
De sista ståndsriksdagarna
(fr.o.m. 1809 års regeringsform)
Tvåkammarriksdagen
(fastställt i
1866 års riksdagsordning)
1867 • 1868 • 1869 • 1870 • 1871 (lagtima) • 1871 (urtima) • 1872 • 1873 • 1874 • 1875 • 1876 • 1877 • 1878 • 1879 • 1880 • 1881 • 1882 • 1883 • 1884 • 1885 • 1886 • 1887 (A) • 1887 (B) • 1888 • 1889 • 1890 • 1891 • 1892 (lagtima) • 1892 (urtima) • 1893 • 1894 • 1895 • 1896 • 1897 • 1898 • 1899 • 1900 • 1901 • 1902 • 1903 • 1904 • 1905 (lagtima) • 1905 (första urtima) • 1905 (andra urtima) • 1906 • 1907 • 1908 • 1909 • 1910 • 1911 • 1912 • 1913 • 1914 (A) • 1914 (B) • 1915 • 1916 • 1917 • 1918 (lagtima) • 1918 (urtima) • 1919 (lagtima) • 1919 (urtima) • 1920 • 1921 • 1922 • 1923 • 1924 • 1925 • 1926 • 1927 • 1928 • 1929 • 1930 • 1931 • 1932 • 1933 • 1934 • 1935 • 1936 • 1937 • 1938 • 1939 (lagtima) • 1939 (urtima) • 1940 (lagtima) • 1940 (urtima) • 1941 • 1942 • 1943 • 1944 • 1945 • 1946 • 1947 • 1948 • 1949 • 1950 • 1951 • 1952 • 1953 • 1954 • 1955 • 1956 • 1957 • 1958 (A) • 1958 (B) • 1959 • 1960 • 1961 • 1962 • 1963 • 1964 • 1965 • 1966 • 1967 • 1968 • 1969 • 1970
Enkammarriksdagen
(fastställt i
1974 års regeringsform
och riksdagsordning)

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Esabelle Dingizian porträtt (2008).jpg
Författare/Upphovsman: Miljöpartiet de Gröna / Fredrik Hjerling, Licens: CC BY 3.0
Riksdagsledamoten Esabelle Dingizian (Miljöpartiet de Gröna)
Sveriges riksdag 2017.05.17-.png
Författare/Upphovsman: Ff152Rr361Af7, Licens: CC BY-SA 4.0
Mandat i Sveriges riksdag efter Patrick Reslows utträde ur Moderaterna den 17 maj 2017.
Björn Söder.jpg
(c) Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0
Björn Söder, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.
Urban Ahlin.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Urban Ahlin utfrågas på Expressens valscen på Sergels torg i Stockholm den 6 september 2014.