Riksmötet 2015/2016


Riksmötet 2015/2016
Talmän
Riksdagens talmanUrban Ahlin (S)
Första vice talmanTobias Billström (M)
Andra vice talmanBjörn Söder (SD)
Tredje vice talmanEsabelle Dingizian (MP)
Ledamöter
Antal ledamöter349 (Lista)
Politiska grupper
(vid öppnandet)		Partier:
  •      V (21)
  •      S (113)
  •      MP (25)
  •      SD (49)
  •      C (22)
  •      FP (19)
  •      KD (16)
  •      M (84)
Riksmötets varaktighet
15 september 2015–13 september 2016
(364 dagar)
◄ 2014/20152016/2017 ►
Redigera Wikidata

Riksmötet 2015/16 var Sveriges riksdags verksamhetsår 2015–2016. Det påbörjades vid riksmötets öppnande den 15 september 2015 och pågick fram till riksmötets öppnande den 13 september 2016.

Talmanspresidiet

TalmanFörsta vice talmanAndra vice talmanTredje vice talman
(c) Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0
Urban Ahlin (S)Tobias Billström (M)Björn Söder (SD)Esabelle Dingizian (MP)

Händelser och beslut i urval

2015

Sveriges konung Carl XVI Gustaf öppnar riksmötet.
Riksmötets öppnande den 15 september 2015.
  • 15 september: Sveriges konung Carl XVI Gustaf öppnar riksmötet sedan riksdagen sammanträtt tidigare samma dag, med upprop av riksdagsledamöterna på dagordningen. Öppnandet följs av regeringsförklaring från statsminister Stefan Löfven.[1]
  • 21 september: Regeringen överlämnar sin budgetproposition för år 2016 till riksdagen.[2]
  • 9 oktober: Decemberöverenskommelsen upphävs sedan Kristdemokraterna lämnat uppgörelsen.[3]
  • 20 oktober: Riksdagen avslår en misstroendeförklaring mot finansminister Magdalena Andersson riktad från Sverigedemokraterna med 43 (SD) röster för misstroende, 137 (S+MP+V) mot och 120 (M+C+FP+KD) avstående.[4]
  • 23 oktober: Regeringen och Alliansen når en överenskommelse i flyktingpolitiken. Bland annat skulle temporära uppehållstillstånd bli vanligare än permanenta och asylprocessen skulle effektiviseras. Ett tvingande kvotsystem för flyktingmottagandet i Sveriges kommuner lanseras också. För mer information, se: Migrationsöverenskommelsen
  • 22 november: Folkpartiet liberalerna byter namn till Liberalerna.[5]
  • 24 november: Regeringen föreslår lagstiftning för att få färre flyktingar att söka asyl i Sverige som exempelvis utökade ID-kontroller och ännu fler tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta. Att svenska asylregler ska anpassas till EU:s miniminivå blir en uttalad målsättning.[6]
  • 10 december: Regeringen och alliansen når en uppgörelse om åtgärder mot terrorism. Bland annat ska skärpningar i lagen om terrorkrigsresor ske och hemlig dataavläsning (nyspråk för avlyssning med trojan) [7] ska utredas.

2016

  • 13 januari: Riksdagen beslutar att ge ensamstående kvinnor rätt till Assisterad befruktning med 218 (S+M+MP+C+V+L) röster för, 40 (SD) mot och 13 (KD) avstående.[8]
  • 23 mars: Riksdagen beslutar att införa amorteringskrav. Den nya lagen innebär att lån på 70 procent eller mer av bostadens värde måste amorteras med 2 procent av hela lånebeloppet varje år. Lån på 50-70 procent måste amorteras med 1 procent av lånebeloppet per år.[9][10]
  • 25 maj:
  • 10 juni: Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna når en energiöverenskommelse. Överenskommelsen innebar att Sveriges mål är att ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Utfasningen av kärnkraften ska dock inte forceras, skatten på kärnkraftsel ska därför försvinna.[13]
  • 13 september: Riksmötet 2016/2017 öppnas.

Särskilda debatter

Nästan hälften av alla debatter i kammaren gäller ärenden som riksdagen ska besluta om, så kallade ärendedebatter. Men det ordnas också debatter där inga beslut fattas. Nedan finns en sammanställning av dessa. Referensen innehåller länk till det riksdagsprotokoll där debatten finns dokumenterad.

Aktuella debatter

ÄmneDatumRef.
Den aktuella flyktingkrisen25 september 2015[14]
Rasism och hatbrott27 november 2015[15]
Sveriges deltagande i kampen mot Daish26 januari 2016[16]
Vägen in på arbetsmarknaden16 mars 2016[17]
Villkor för upphandling12 april 2016[18]
Internationell skatteflykt och svenska bankers agerande29 april 2016[19]
Förutsättningar för fler snabbväxande företag i Sverige17 maj 2016[20]
Vattenfalls brunkolsverksamhet och klimatet24 maj 2016[21]
Situationen i utsatta stadsdelar17 juni 2016[22]

Budgetdebatter

ÄmneDatumRef.
Förslag till statsbudget för 201621 september 2015[23]
2016 års ekonomiska vårproposition13 april 2016[24]

Partiledardebatter

DatumRef.
14 oktober 2015[25]
13 januari 2016[26]
15 juni 2016[27]

Utrikespolitisk debatt

DatumRef.
24 februari 2016[28]

Riksdagens sammansättning

Se även: Riksdagsvalet i Sverige 2014

Mandatfördelningen avser sammansättning vid öppnandet.

PartiMandat
 SocialdemokraternaS113
 Moderata samlingspartietM84
 SverigedemokraternaSD49
 Miljöpartiet de GrönaMP25
 CenterpartietC22
 VänsterpartietV21
 FolkpartietFP19
 KristdemokraternaKD16
Totalt349
  • Margareta Larsson lämnade Sverigedemokraterna den 30 september 2015 och blev därefter politisk vilde.[29]

Utskottspresidier

Listan avser presidierna som de såg ut vid respektive utskotts första sammanträde, vilka ägde rum mellan 17 september och 29 september 2015.

UtskottOrdförandeVice ordförande
KUAndreas Norlén (M)Björn von Sydow (S)
FiUFredrik Olovsson (S)Ulf Kristersson (M)
SkUPer Åsling (C)Leif Jakobsson (S)
JuUBeatrice Ask (M)Annika Hirvonen (MP)
CUCaroline Szyber (KD)Johan Löfstrand (S)
UUKenneth G. Forslund (S)Karin Enström (M)
FöUAllan Widman (FP)Åsa Lindestam (S)
SfUFredrik Lundh Sammeli (S)Johan Forssell (M)
SoUEmma Henriksson (KD)Veronica Palm (S)
KrUOlof Lavesson (M)Gunilla Carlsson (S)
UbULena Hallengren (S)Christer Nylander (FP)
TUKarin Svensson Smith (MP)Jessica Rosencrantz (M)
MJUMatilda Ernkrans (S)Kristina Yngwe (C)
NUJennie Nilsson (S)Lars Hjälmered (M)
AURaimo Pärssinen (S)Elisabeth Svantesson (M)

Nyckelpersoner i partierna

Partiledare

Gruppledare

Partisekreterare

Källor

Referenser

  1. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:2 [1]
  2. ^ Sveriges riksdag: Budgetproposition för 2016, Proposition 2015/16:1 [2]
  3. ^ SVT nyheter: M: ”DÖ är upphävd”, publicerad 9 oktober 2015 [3]
  4. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:16 [4]
  5. ^ SVT nyheter: Folkpartiet heter nu Liberalerna, publicerad 22 november 2015 [5]
  6. ^ SVT nyheter: Regeringen: Ny lagstiftning för färre asylsökande, publicerad 24 november 2015 [6]
  7. ^ IT-ord: hemlig dataavläsning [7]
  8. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:51 [8]
  9. ^ Aftonbladet: Beslutet klubbat - amorteringskrav från 1 juni, publicerad 17 mars 2016 [9]
  10. ^ Sveriges riksdag: Amorteringskrav, Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU30 [10]
  11. ^ Regeringskansliet: Regeringsombildning 25 maj 2016, publicerad 26 maj 2016 [11]
  12. ^ Sveriges riksdag: Samförståndsavtal om värdlandsstöd, Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2015/16:UFöU4 [12]
  13. ^ SVT nyheter: Klart i dag: så blir den svenska energipolitiken, publicerad 10 juni 2016 [13]
  14. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:8 [14]
  15. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:35 [15]
  16. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:58 [16]
  17. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:81 [17]
  18. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:90 [18]
  19. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:101 [19]
  20. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:106 [20]
  21. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:110 [21]
  22. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:122 [22]
  23. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:5 [23]
  24. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:91 [24]
  25. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:13 [25]
  26. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:51 [26]
  27. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:120 [27]
  28. ^ Riksdagens protokoll 2015/16:59 [28]
  29. ^ SVT nyheter: SD-ledamot hoppar av – kritiserar ledningen, publicerad 30 september 2015 [29]
  30. ^ Sveriges riksdag: Isabella Lövin (MP) [30]
  31. ^ Sveriges riksdag: Mia Sydow Mölleby (V) [31]
  32. ^ Sveriges riksdag: Christer Nylander (L) [32]
  33. ^ Sveriges riksdag: Lena Rådström Baastad (S) [33] Arkiverad 7 november 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  34. ^ Sveriges riksdag: Amanda Lind (MP) [34] Arkiverad 7 november 2017 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Svenska riksdagar
Medeltiden
(herredagsmöten (urval)		Sveriges lilla riksvapen
Reformationstiden
(de första ståndsriksdagarna)
Stormaktstiden
(fr.o.m. 1617 års riksdagsordning)
Frihetstiden
(fr.o.m. 1723 års riksdagsordning)
Gustavianska tiden
(fr.o.m. 1772 års regeringsform)
De sista ståndsriksdagarna
(fr.o.m. 1809 års regeringsform)
Tvåkammarriksdagen
(fastställt i
1866 års riksdagsordning)
1867 • 1868 • 1869 • 1870 • 1871 (lagtima) • 1871 (urtima) • 1872 • 1873 • 1874 • 1875 • 1876 • 1877 • 1878 • 1879 • 1880 • 1881 • 1882 • 1883 • 1884 • 1885 • 1886 • 1887 (A) • 1887 (B) • 1888 • 1889 • 1890 • 1891 • 1892 (lagtima) • 1892 (urtima) • 1893 • 1894 • 1895 • 1896 • 1897 • 1898 • 1899 • 1900 • 1901 • 1902 • 1903 • 1904 • 1905 (lagtima) • 1905 (första urtima) • 1905 (andra urtima) • 1906 • 1907 • 1908 • 1909 • 1910 • 1911 • 1912 • 1913 • 1914 (A) • 1914 (B) • 1915 • 1916 • 1917 • 1918 (lagtima) • 1918 (urtima) • 1919 (lagtima) • 1919 (urtima) • 1920 • 1921 • 1922 • 1923 • 1924 • 1925 • 1926 • 1927 • 1928 • 1929 • 1930 • 1931 • 1932 • 1933 • 1934 • 1935 • 1936 • 1937 • 1938 • 1939 (lagtima) • 1939 (urtima) • 1940 (lagtima) • 1940 (urtima) • 1941 • 1942 • 1943 • 1944 • 1945 • 1946 • 1947 • 1948 • 1949 • 1950 • 1951 • 1952 • 1953 • 1954 • 1955 • 1956 • 1957 • 1958 (A) • 1958 (B) • 1959 • 1960 • 1961 • 1962 • 1963 • 1964 • 1965 • 1966 • 1967 • 1968 • 1969 • 1970
Enkammarriksdagen
(fastställt i
1974 års regeringsform
och riksdagsordning)

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Sveriges riksdag 2014.09.29-.png
Författare/Upphovsman: Ff152Rr361Af7, Licens: CC BY-SA 4.0
Mandat i Sveriges riksdag efter valet 2014 till och med den 30 september 2015 då Margareta Larsson lämnade Sverigedemokraterna och blev utan partibeteckning.
Esabelle Dingizian porträtt (2008).jpg
Författare/Upphovsman: Miljöpartiet de Gröna / Fredrik Hjerling, Licens: CC BY 3.0
Riksdagsledamoten Esabelle Dingizian (Miljöpartiet de Gröna)
Björn Söder.jpg
(c) Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0
Björn Söder, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.
Urban Ahlin.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Urban Ahlin utfrågas på Expressens valscen på Sergels torg i Stockholm den 6 september 2014.