Riksmötet 2014/2015


Riksmötet 2014/2015
Talmän
Riksdagens talmanUrban Ahlin (S)
Första vice talmanTobias Billström (M)
Andra vice talmanBjörn Söder (SD)
Tredje vice talmanEsabelle Dingizian (MP)
Ledamöter
Antal ledamöter349 (Lista)
Politiska grupperPartier:
  •      V (21)
  •      S (113)
  •      MP (25)
  •      SD (49)
  •      C (22)
  •      FP (19)
  •      KD (16)
  •      M (84)
Riksmötets varaktighet
30 september 2014–15 september 2015
(350 dagar)
◄ 2013/20142015/2016 ►
Redigera Wikidata

Riksmötet 2014/15 var Sveriges riksdags verksamhetsår 2014–2015. Det påbörjades - efter riksdagsvalet 2014 - vid riksmötets öppnande den 30 september 2014 och pågick fram till riksmötets öppnande 2015, vilket ägde rum den 15 september det året.

Talmanspresidiet

TalmanFörsta vice talmanAndra vice talmanTredje vice talman
(c) Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0
Urban Ahlin (S)Tobias Billström (M)Björn Söder (SD)Esabelle Dingizian (MP)

Val av talmän

Val av talmän ägde rum den 29 september. Vid valet av andra vice talman begärde Vänsterpartiet en sluten omröstning, så att de ledamöter som inte vill ge aktivt stöd till Sverigedemokraterna skulle kunna rösta blankt. Tre röstomgångar genomfördes innan Björn Söder valdes. I de två första omgångarna behövdes majoritet för att kandidaten skulle väljas, medan det räckte med att ha flest röster i den tredje omgången. Röstetalen i dessa röstningar redovisas nedan:

AlternativRöstomgång
123
för Björn Söder535152
Blanka röster292294292
Totalt345345344

Alla andra val skedde med acklamation.[1]

Händelser och beslut i urval

2014

Regeringen Löfven
Regeringen Löfven vid tillträdet den 3 oktober 2014.
Budgetomröstningen 2014.
Riksdagens vice talmän vid voteringstavlan under budgetomröstningen den 3 december 2014.
  • 14 september: Val till riksdagen.
  • 29 september: Riksdagens första sammanträde. På dagordningen står upprop av riksdagsledamöterna och val av talmanspresidium. (se ovan)
  • 30 september: Sveriges konung Carl XVI Gustaf öppnar riksmötet.[2]
  • 2 oktober: Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven väljs till statsminister med 132 (S+MP) röster för, 49 (SD) emot och 154 (M+C+V+FP+KD) nedlagda. 14 ledamöter var frånarandde vid omröstningen.[3]
  • 3 oktober: Stefan Löfven presenterar sin nya regering och politik i regeringsförklaringen. Regeringen är en koalition mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet och saknar egen majoritet i riksdagen.[4]
  • 7 oktober: Val av ledamöter och suppleanter i riksdagens samtliga utskott.[5]
  • 8 oktober: Anmälan om presidier för riksdagens utskott. Se nedan för mer detaljer.[6]
  • 23 oktober: Vid den årliga budgetpromenaden överlämnar finansminister Magdalena Andersson regeringens budgetproposition till riksdagen.[7]
  • 11 november: Alliansen lämnar in sin gemensamma budgetmotion till riksdagen. Så gör även Sverigedemokraterna.
  • 2 december: Sverigedemokraterna meddelar att de tänker rösta med Alliansens budget och därmed fälla regeringens budgetproposition. Beskedet innebär att en regeringskris inleds.[8]
  • 3 december: Vid den slutgiltiga budgetomröstningen faller regeringens budget som får 153 (S+MP+V) röster mot 182 (M+SD+C+FP+KD) för Alliansens motion. Detta innebär att Alliansens ekonomiska politik gäller 2015 och att regeringen bara får föreslå ändringar i budgeten. [9] På en presskonferens kort efter omröstningen meddelar statsminister Stefan Löfven att han tänker utlysa nyval, vilket skulle äga rum den 22 mars 2015.[10]
  • 27 december: Decemberöverenskommelsen nås mellan regeringen och Alliansen. Överenskommelsen innebär att den statsministerkandidat som samlar stöd från den partikonstellation som är större än alla andra tänkbara regeringskonstellationer ska släppas fram. Regeringskrisen är därmed avvärjd.[11]

2015

  • 10 januari: Anna Kinberg Batra väljs till partiledare för Moderaterna. Hon efterträder Fredrik Reinfeldt.[12]
  • 20 januari: Riksdagen avslår en misstroendeförklaring mot Stefan Löfven riktad från Sverigedemokraterna med 45 (SD) röster för misstroende, 133 (S+MP) mot och 155 (M+C+V+FP+KD) avstående.[13]
  • 29 januari: Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund annonserar sin avgång.[14]
  • 11 februari: Regeringen och Alliansen når en uppgörelse om att i begränsad skala testa betyg från fjärde klass i grundskolan.[15]
  • 12 mars: Sveriges regering beslutar att inte förlänga avtalet med Saudiarabien.[16]
  • 17 april: Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kommer överens om att anslagen till försvaret ska höjas med 10 miljarder under perioden 2016-2020. För mer information, se: Försvarsöverenskommelsen 2015
  • 25 april: Ebba Busch Thor väljs till ny partiledare för Kristdemokraterna efter Göran Hägglund som samtidigt avsade sig sin riksdagsplats.
  • 23 juni: Sista sammanträdet innan sommaruppehållet.[17]
  • 27 augusti: Riksdagen återupptar sina sammanträden efter sommaruppehållet.[18]
  • 15 september: Riksmötet 2015/2016 öppnas.

Särskilda debatter

Nästan hälften av alla debatter i kammaren gäller ärenden som riksdagen ska besluta om, så kallade ärendedebatter. Men det ordnas också debatter där inga beslut fattas. Nedan finns en sammanställning av dessa. Referensen innehåller länk till det riksdagsprotokoll där debatten finns dokumenterad.

Aktuella debatter

ÄmneDatumRef.
Valfrihet och vinst i välfärden5 november 2014[19]
Det säkerhetspolitiska läget i närområdet22 januari 2015[20]
Företagsklimatet för forskningsintensiva företag27 mars 2015[21]
Tillgång till statlig service i hela landet14 april 2015[22]

Allmänpolitiska debatter

DatumRef.
11 november 2014[23]
12 november 2014[24]

Budgetdebatter

ÄmneDatumRef.
Förslag till statsbudget för 201523 oktober 2014[25]
2015 års ekonomiska vårproposition15 april 2015[26]

Partiledardebatter

DatumRef.
8 oktober 2014[6]
14 januari 2015[27]
10 juni 2015[28]

Utrikespolitisk debatt

DatumRef.
11 februari 2015[29]

Riksdagens sammansättning

Se även: Riksdagsvalet i Sverige 2014
PartiMandat
 SocialdemokraternaS113
 Moderata samlingspartietM84
 SverigedemokraternaSD49
 Miljöpartiet de GrönaMP25
 CenterpartietC22
 VänsterpartietV21
 FolkpartietFP19
 KristdemokraternaKD16
Totalt349

Utskottspresidier

Listan avser presidierna som de såg ut den 8 oktober 2014.

UtskottOrdförandeVice ordförande
KUAndreas Norlén (M)Björn von Sydow (S)
FiUFredrik Olovsson (S)Anna Kinberg Batra (M)
SkUPer Åsling (C)Leif Jakobsson (S)
JuUBeatrice Ask (M)Annika Hirvonen (MP)
CUCaroline Szyber (KD)Johan Löfstrand (S)
UUKenneth G. Forslund (S)Karin Enström (M)
FöUAllan Widman (FP)Åsa Lindestam (S)
SfUFredrik Lundh Sammeli (S)Elisabeth Svantesson (M)
SoUEmma Henriksson (KD)Veronica Palm (S)
KrUPer Bill (M)Gunilla Carlsson (S)
UbULena Hallengren (S)Torkild Strandberg (FP)
TUKarin Svensson Smith (MP)Lars Hjälmered (M)
MJUMatilda Ernkrans (S)Lena Ek (C)
NUJennie Nilsson (S)Catharina Elmsäter-Svärd (M)
AURaimo Pärssinen (S)Ulf Kristersson (M)

Nyckelpersoner i partierna

Partiledare

Gruppledare

Partisekreterare

Se även

Källor

Referenser

  1. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:1 [1]
  2. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:2 [2]
  3. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:5 [3]
  4. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:6 [4]
  5. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:7 [5]
  6. ^ [a b] Riksdagens protokoll 2014/15:8 [6]
  7. ^ SVT nyheter: Kaos under budgetpromenaden, publicerad 23 oktober 2014 [7]
  8. ^ SVT nyheter: SD fäller regeringens budget, publicerad 2 december 2014 [8]
  9. ^ Sveriges riksdag: Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU1 [9]
  10. ^ SVT nyheter: Regeringen ska utlysa extra val, publicerad 3 december 2014 [10]
  11. ^ SVT nyheter: Inget nyval i mars, publicerad 27 december 2014 [11]
  12. ^ SVT nyheter: Kinberg Batra vald till ny M-ledare, publicerad 10 januari 2015 [12]
  13. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:48 [13]
  14. ^ SVT nyheter: Göran Hägglund avgår som partiledare, publicerad 29 januari 2015 [14]
  15. ^ SVT nyheter: SVT erfar: Betyg från fyran på försök, publicerad 11 februari 2015 [15]
  16. ^ Sveriges radio nyheter: Nu även formellt klart att Saudiavtalet avbryts, publicerad 12 mars 2015 [16]
  17. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:120
  18. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:121 [17]
  19. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:16 [18]
  20. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:50 [19]
  21. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:80 [20]
  22. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:85 [21]
  23. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:19 [22]
  24. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:20 [23]
  25. ^ [a b] Riksdagens protokoll 2014/15:13 [24]
  26. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:86 [25]
  27. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:45 [26]
  28. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:113 [27]
  29. ^ Riksdagens protokoll 2014/15:58 [28]
  30. ^ Sveriges riksdag: Anna Kinberg Batra (M) [29]
  31. ^ Sveriges riksdag: Ebba Busch Thor (KD) [30] Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  32. ^ Sveriges riksdag: Tomas Eneroth (S) [31]
  33. ^ Sveriges riksdag: Jessica Polfjärd (M) [32]
  34. ^ Sveriges riksdag: Erik Ullenhag (L) [33]
  35. ^ Sveriges riksdag: Andreas Carlson (KD) [34]
  36. ^ Sveriges riksdag: Tomas Tobé (M) [35]
  37. ^ Sveriges riksdag: Richard Jomshof (SD) [36]
  38. ^ Sveriges riksdag: Maria Arnholm (L) [37]
Svenska riksdagar
Medeltiden
(herredagsmöten (urval)		Sveriges lilla riksvapen
Reformationstiden
(de första ståndsriksdagarna)
Stormaktstiden
(fr.o.m. 1617 års riksdagsordning)
Frihetstiden
(fr.o.m. 1723 års riksdagsordning)
Gustavianska tiden
(fr.o.m. 1772 års regeringsform)
De sista ståndsriksdagarna
(fr.o.m. 1809 års regeringsform)
Tvåkammarriksdagen
(fastställt i
1866 års riksdagsordning)
1867 • 1868 • 1869 • 1870 • 1871 (lagtima) • 1871 (urtima) • 1872 • 1873 • 1874 • 1875 • 1876 • 1877 • 1878 • 1879 • 1880 • 1881 • 1882 • 1883 • 1884 • 1885 • 1886 • 1887 (A) • 1887 (B) • 1888 • 1889 • 1890 • 1891 • 1892 (lagtima) • 1892 (urtima) • 1893 • 1894 • 1895 • 1896 • 1897 • 1898 • 1899 • 1900 • 1901 • 1902 • 1903 • 1904 • 1905 (lagtima) • 1905 (första urtima) • 1905 (andra urtima) • 1906 • 1907 • 1908 • 1909 • 1910 • 1911 • 1912 • 1913 • 1914 (A) • 1914 (B) • 1915 • 1916 • 1917 • 1918 (lagtima) • 1918 (urtima) • 1919 (lagtima) • 1919 (urtima) • 1920 • 1921 • 1922 • 1923 • 1924 • 1925 • 1926 • 1927 • 1928 • 1929 • 1930 • 1931 • 1932 • 1933 • 1934 • 1935 • 1936 • 1937 • 1938 • 1939 (lagtima) • 1939 (urtima) • 1940 (lagtima) • 1940 (urtima) • 1941 • 1942 • 1943 • 1944 • 1945 • 1946 • 1947 • 1948 • 1949 • 1950 • 1951 • 1952 • 1953 • 1954 • 1955 • 1956 • 1957 • 1958 (A) • 1958 (B) • 1959 • 1960 • 1961 • 1962 • 1963 • 1964 • 1965 • 1966 • 1967 • 1968 • 1969 • 1970
Enkammarriksdagen
(fastställt i
1974 års regeringsform
och riksdagsordning)

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Urban Ahlin.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Urban Ahlin utfrågas på Expressens valscen på Sergels torg i Stockholm den 6 september 2014.
Björn Söder.jpg
(c) Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0
Björn Söder, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.
Esabelle Dingizian porträtt (2008).jpg
Författare/Upphovsman: Miljöpartiet de Gröna / Fredrik Hjerling, Licens: CC BY 3.0
Riksdagsledamoten Esabelle Dingizian (Miljöpartiet de Gröna)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Budgetomröstningen den 3 dec 2014.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Regeringens budget föll. Riksdagen röstade för Alliansens förslag den 3 december 2014. Nejsidan vann voteringen med siffrorna 182 nej mot 153 ja.
Sveriges riksdag 2014.09.29-.png
Författare/Upphovsman: Ff152Rr361Af7, Licens: CC BY-SA 4.0
Mandat i Sveriges riksdag efter valet 2014 till och med den 30 september 2015 då Margareta Larsson lämnade Sverigedemokraterna och blev utan partibeteckning.
Stefan Löfvens regering 2014.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Svenska statsministern Stefan Löfvens nya regering poserar på Lejonbacken utanför Stockholms slott den 3 oktober 2014.