Riksmötet 2013/2014


Riksmötet 2013/2014
Talmän
Riksdagens talmanPer Westerberg (M)
Första vice talmanSusanne Eberstein (S)
Andra vice talmanUlf Holm (MP)
Tredje vice talmanJan Ertsborn (FP)
Ledamöter
Antal ledamöter349 (Lista)
Politiska grupperPartier:
  •      V (19)
  •      S (112)
  •      MP (25)
  •      SD (20)
  •      C (23)
  •      FP (24)
  •      KD (19)
  •      M (107)
Riksmötets varaktighet
17 september 2013–30 september 2014
(378 dagar)
◄ 2012/20132014/2015 ►
Redigera Wikidata

Riksmötet 2013/14 var Sveriges riksdags verksamhetsår 2013–2014. Det påbörjades vid riksmötets öppnande den 17 september 2013 och pågick fram till riksmötets öppnande 2014, som ägde rum den 30 september, efter 2014 års riksdagsval.

Riksdagens talman under riksmötet 2013/14 var Per Westerberg (M).

Talmanspresidiet

TalmanFörsta vice talmanAndra vice talmanTredje vice talman
(c) Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0
Ingen fri bild
tillgänglig
(c) Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0
Per Westerberg (M)Susanne Eberstein (S)Ulf Holm (MP)Jan Ertsborn (FP)

Händelser och beslut i urval

  • 17 september: Riksmötets öppnande.
  • 18 september: Regeringen överlämnar sin budgetproposition för år 2014 till riksdagen.
  • 20 november: Riksdagen beslutade att bifalla regeringens budgetproposition för år 2014.
  • 12 december:
    • Riksdagen beslutar om ändringar i distansavtalslagen. Lagändringen innebär bland annat ångerrätten även inkluderar inköp på offentliga platser.
    • Riksdagen godkänner ett frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och Sydkorea.
  • 29 april: Riksdagen beslutar att den som blir anhållen ska få veta varför, tidigare gällde detta främst vid häktningar.
  • 27 maj:
    • Riksdagen beslutar att införa en ny lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Enligt lagen ska bland annat dessa ärenden inte kunna bli preskriberade och straffen skärps.
    • Riksdagen godkänner ett avtal mellan flera EU-länder som innebär att ett patent kan bli giltigt i nästan hela EU genom en enda ansökning.
  • 10 juni: Riksdagen beslutar att Sverige ska tillträda FN:s vapenhandelsfördrag.
  • 18 juni: Riksdagen ger länsstyrelserna möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag, förutsatt att områdena inte är av stor vikt.
  • 25 juni: Riksdagen beslutar att sedlar och mynt utom tiokronan ska ersättas med nya sedlar och mynt med 2015-2017 som övergångsperiod.

Riksdagens sammansättning

Mandat i riksdagen.
Mandat i Sveriges riksdag under riksmötet 2013-2014.

Partiledare

Källor

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Per Westerberg.jpg
(c) Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0
Per Westerberg, riksdagens talman och riksdagsledamot för Moderaterna.
Jan Ertsborn.jpg
(c) Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0
Jan Ertsborn, riksdagsledamot för Folkpartiet.
Ulf Holm 2008.jpg
Författare/Upphovsman: Miljöpartiet de Gröna / Fredrik Hjerling, Licens: CC BY 3.0
Riksdagsledamoten Ulf Holm (Miljöpartiet de Gröna)
Mandat i riksdagen 2010.png
Författare/Upphovsman: Ff152Rr361Af7, Licens: CC BY-SA 4.0
Mandat i Sveriges riksdag efter valet 2010