Riksklämman

(c) Foto: Sören Hallgren, 1995-03-19, SHM, CC BY 2.5 se

Riksklämman (danska: rigens klemme) kallades i äldre tider i Skandinavien rikets stora sigill efter den stamp med vilken sigillet påtrycktes. Ordet ”klämma” kommer av att två vaxklumpar klämdes ihop omkring ett band, som syddes fast på nederdelen av ett dokument.

Sverige

Det första svenska rikssigillet tillverkades 1436. Tidigare sigill hade varit kungens personliga. Det uppror som letts av Engelbrekt, Erik Puke och Karl Knutsson hade dock degraderat kung Erik av Pommern till en bifigur, vars namn inte längre var pålitligt. Riksrådet med Karl Knutsson i ledningen lät därför 1436 tillverka en sigillstamp, för att besegla rådets beslut. Den första dokumenterade användningen är från 1439 och det användes till 1523.

Sigillstampen ("klämman") var av silver. Avtrycket, själva sigillet, hade diametern 9,1 cm och tjockleken 0,4 cm. Bilden föreställer Erik den helige i pansarrustning och krönt hjälm. Han håller en sköld med tre kronor (Sveriges lilla riksvapen) i vänstra handen och en lång stav med en utdragen tvåtungad vimpel i den andra. Bilden rundas av omskriften: Sanctus ericus svevorum gothorum rex Sigillum regni Svecie ("Erik den helige, svears och götars konung Svearikets sigill").^[1]

Referenser

Källor

• Clara Nevéus (1995). Torgny Nevéus. red. Universitetets bildvärld. Uppsala universitet. sid. 21. ISBN 91-506-1082-1 
• Riksklämma i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
• von Konow, Jan. ”riksklämman”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/rikskl%C3%A4mman. Läst 27 april 2012. 
• Wasling, Jesper. ”Sveriges rikssigill från 1436”. www.heraldik.se. Svenska Heraldiska Föreningen. Arkiverad från originalet den 10 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100210030250/http://www.heraldik.se/artiklar/klemma.html. Läst 8 juni 2009. 
• https://archive.is/20130418013147/http://www.stockholm.bonet.se/kylen/Brian/Cecilia.html