Riksdagsvalet i Finland 2019

Riksdagsvalet i Finland 2019

14 april 2019
Riksdagens 200 platser
Första parti Andra parti Tredje parti   (c) Teemu Rajala, CC BY 4.0 (c) Matti Matikainen, CC BY 4.0 Ledare Antti Rinne Jussi Halla-aho Petteri Orpo Parti Socialdemokraterna Sannfinländarna Samlingspartiet Ledare sedan 2014 2017 2016 Erhållna mandat 40 39 38 Mandatförändring ▲ 6 ▲ 1 ▲ 1 Röster 546 471 538 805 523 957 Andel 17,7 % 17,5 % 17,0 % Väljarströmmar ▲ 1,2 %-enh. ▼ 0,2 %-enh. ▼ 1,2 %-enh.   Fjärde parti Femte parti Sjätte parti   Ledare Juha Sipilä Pekka Haavisto Li Andersson Parti Centern De gröna Vänsterförbundet Ledare sedan 2012 2011 2016 Erhållna mandat 31 20 16 Mandatförändring ▼ 18 ▲ 5 ▲ 4 Röster 423 920 354 194 251 808 Andel 13,8 % 11,5 % 8,2 % Väljarströmmar ▼ 7,3% ▲ 3,0 %-enh. ▲ 1,0 %-enh.   Sjunde parti Åttonde parti Nionde parti   Ledare Anna-Maja Henriksson Sari Essayah Hjallis Harkimo Parti Svenska folkpartiet Kristdemokraterna Rörelse Nu Ledare sedan 2016 2015 2018 Erhållna mandat 9 5 1 Mandatförändring ▬ 0 ▬ 0 ▲ 1 Röster 139 640 120 144 69 427 Andel 4,5 % 3,9 % 2,3 % Väljarströmmar ▼ 0,3 %-enh. ▲ 0,4 %-enh. Ny
Statsminister före valet Juha Sipilä Centern Statsminister efter valet Antti Rinne Socialdemokraterna

Det 37:e riksdagsvalet i Finland hölls den 14 april 2019. Största parti blev Socialdemokraterna, som dock ökade sitt understöd betydligt mindre än väntat. Den egentliga vinnaren blev dels det rödgröna blocket, där Vänsterförbundet och Gröna förbundet gick framåt, dels Sannfinländarna, som fick ett tilläggsmandat trots splittringen och lågt understöd i höstens opinionsmätningar.^[1]

Av den tidigare regeringskoalitionens (Regeringen Sipilä) partier rasade centerns understöd medan Samlingspartiets och Sannfinländarnas stöd minskade obetydligt; centern förlorade aderton mandat, medan de övriga vann ett mandat var. Sannfinländarna hade inte burit regeringsansvar sedan partistämman 2017, då dess ministrar och en del andra riksdagsmän bildade en ny riksdagsgrupp och Sannfinländarna därmed blev i opposition. Den nya gruppen, Blå framtid, fick 1 % av rösterna och inget mandat.

Centerns nedgång kan ha berott på att partiet uppfattades ha vänt ryggen åt landsbygden och sina traditionella väljare.^[2]

Antalet kvinnor bland de 200 riksdagsledamöterna är 96, vilket är större än någonsin tidigare i Finlands riksdag.

Bakgrund

I enlighet med Finlands grundlag måste riksdagsval hållas vart fjärde år. Valet 2019 hölls den 14 april, förhandsröstningen 3–9 april.^[3]

Regeringsförhandlingarna

Riksdagen väljer regeringssonderare, vanligen ordföranden i partiet med flest riksdagsmän. Strax efter valet ansåg de flesta experter att regeringsbildningen skulle bli svår. Innan valet kan socialdemokraterna ha tänkt sig en så kallad rödmylleregering, med socialdemokraterna och centern, och i det här fallet också de gröna, men den försvåras av centerns valnederlag. Om vänsterförbundet är med i en sådan regering skulle centern känna sig trängd. Den naturliga regeringsbasen då socialdemokraterna blev störst och de rödgröna gick framåt skulle bygga på socialdemokraterna, vänsterförbundet och de gröna, men också med mindre stödpartier kommer den koalitionen inte upp till en majoritet. En koalition mellan socialdemokraterna och samlingspartiet har fungerat förut. Få partier tog direkt avstånd från Sannfinländarna, men ingen uttryckte heller något intresse för ett sådant samarbete. De flesta partier antogs ändå vara villiga till kompromisser för att få sitta i regeringen.^[4] Den sannolika regeringssonderaren Antti Rinne trodde att det skulle gå relativt smärtfritt att få ihop en regering.^[5]

Efter att först ha ställt en offentlig lista med frågor och preliminärt förhandlat med alla partier inleddes egentliga regeringsförhandlingar mellan de fem partier som skulle bilda Regeringen Rinne. I samband med de preliminära förhandlingarna såg samlingspartiet ut att ha en stark position, och kommentatorer är oense om huruvida Petteri Orpo överskattade sina möjligheter och därför ställde för höga krav eller om förhandlingarna med samlingspartiet närmast var ett sätt att sätta press på de tilltänkta regeringskollegerna (vilket var Orpos tolkning).

Källor

• ”Riksdagsvalet 2019 – Hela landet”. Justitieministeriet. 17 april 2019. https://tulospalvelu.vaalit.fi/EKV-2019/se/tulos_kokomaa.html.  Röster och mandat efter slutförd kontrollräkning.
• ”Riksdagsvalet 2019 – Nylands valkrets”. Justitieministeriet. 17 april 2019. https://tulospalvelu.vaalit.fi/EKV-2019/se/vptulos_02.html.  För Liike nyt.
• ”Riksdagsvalet 2019 – Landskapet Ålands valkrets”. Justitieministeriet. 17 april 2019. https://tulospalvelu.vaalit.fi/EKV-2019/se/vptulos_05.html. 

Källnoter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Riksdagsvalet i Finland 2019.
  Bilder & media

Nationella val och folkomröstningar i Finland Presidentval Under 1919 års regeringsform 1919 · 1925 · 1931 · 1937 · 1940 · 1943 · 1944 · 1946 · 1950 · 1956 · 1962 · 1968 · 1973 · 1978 · 1982 · 1988 · 1994 · 2000 Enligt nuvarande grundlag 2006 · 2012 · 2018  · 2024 Riksdagsval 1907 • 1908 • 1909 • 1910 • 1911 • 1913 • 1916 • 1917 • 1919 • 1922 • 1924 • 1927 • 1929 • 1930 • 1933 • 1936 • 1939 • 1945 • 1948 • 1951 • 1954 • 1958 • 1962 • 1966 • 1970 • 1972 • 1975 • 1979 • 1983 • 1987 • 1991 • 1995 • 1999 • 2003 • 2007 • 2011 • 2015 • 2019 • 2023 Europaparlamentsval 1996 · 1999 · 2004 · 2009 · 2014 · 2019 · 2024 Folkomröstningar Rusdrycksförbud (1931) · EU-medlemskap (1994) Politik i Finland · Politiska partier i Finland