Riksdagen i Göteborg 1660
Riksdagen i Göteborg 1660 | |||
Ståndsriksdag | |||
Göteborg | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
4 januari 1660–13 februari 1660 (40 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Den första riksdagen 1660 hölls i Göteborg.
Karl X Gustav lät kalla ständerna att sammanträda till riksdag i Göteborg den 15 november 1659. Han avreste från Själland och ankom till Göteborg på julaftonen 1659. Då befann sig de ofrälse stånden redan i staden, medan adeln dröjde till nyåret. Detta gjorde att riksdagen inte öppnades förrän den 4 januari 1660. Till ridderskapet och adelns talman (lantmarskalk) utsågs friherre Gustaf Posse. Ärkebiskopen Johannes Canuti Lenaeus kunde på grund av ålder och sjukdom inte själv resa till Göteborg, varför han anmodade biskopen i Linköping, Samuel Enander, att föra prästeståndets talan. Borgarståndets talman var borgmästaren i Stockholm, Johan Claesson Prytz, och bondeståndets talman var bonden Per Eriksson från Uppland.
Kungen avled under riksdagen den 13 februari 1660.
Se även
Referenser
- Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1886). Berättelser ur svenska historien. Bd 6, Carl X Gustaf. Carl XI. Stockholm: Beijer. sid. 328–333.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |