Riksdagen 1969


Riksdagen 1969
Tvåkammarriksdag
Riksdagens varaktighet
11 januari 1969–13 december 1969
(336 dagar)
◄ 19681970 ►
Redigera Wikidata

Riksdagen 1969 ägde rum i Stockholm.

Den inleddes med det högtidliga öppnandet den 11 januari och avslutades den 13 december 1969.

Talmän

Första kammaren

Andra kammaren

Händelser och beslut i urval

Den under riksdagen tillträdande stats-ministern Olof Palme. Bilden är från 1973
  • 15 september: Val till Andra kammaren.
  • 9 januari: Högerpartiet byter namn till Moderata samlingspartiet.
  • 11 januari: Riksdagens högtidliga öppnande i rikssalen på Stockholms slott.
  • 13 januari: Riksdagens kamrar inleder sina sammanträden.
  • 14 maj: Riksdagen beslutar att sänka myndighetsåldern från 21 år till 20 år.
  • 21 maj: Riksdagen beslutar att påskynda på den pågående kommunreformen, vilket innebär att cirka 40 kommuner slås samman mot sin vilja.
  • 12 juni: Genom en myntreform i Sverige avskaffas 1-öringarna och 2-öringarna, medan 5-öringarna minskar i storlek.
  • 1 juli:
    • En ny Miljöskyddslag som innehåller föreskrifter om miljöfarlig verksamhet träder i kraft.
    • Lysningstvånget avskaffas och äktenskapsåldern för män sänks till 18 år.
  • 26 september: Sven Wedén lämnar ledarskapet för Folkpartiet.
  • 1 oktober: Tage Erlander lämnar posten som statsminister och partiledare för Socialdemokraterna. Han efterträds av Olof Palme samma dag.
  • 9 oktober: Regeringen Erlander lämnar in sin avskedsansökan.
  • 13 oktober: Olof Palme väljs till statsminister. Regeringsskiftet äger rum dagen efter.
  • 7 november: Gunnar Helén tar över ledarskapet inom Folkpartiet efter Sven Wedén.
  • 26 november: Riksdagen förbjuder proffsboxning.
  • 13 december: Riksdagen avslutas.

Riksdagens sammansättning

Första kammaren

Första kammaren

Andra kammaren

Andra kammaren

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Första kammare efter valet 1968.png
Författare/Upphovsman: Ff152Rr361Af7, Licens: CC BY-SA 4.0
Sveriges riksdags första kammare efter valet 1968, vid riksdagen 1969.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Fritt porträtt saknas.svg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Placeholder image for missing portraits in swedish.
Henry-allard-1984-05-01.jpg
Författare/Upphovsman: Håkan Henriksson (Narking), Licens: CC BY 3.0
Henry Allard. The Speaker of the Second Chamber of the Swedish Parliament 1969-1970 and the Speaker of the Swedish Parliament 1970-1979.
Olof Palme statsminister, tidigt 70-tal.jpg
Författare/Upphovsman: User:Oiving, Licens: CC BY-SA 3.0
Olof Palme under tidigt 1970-tal. Bilden är tagen på Norra Bantorget vid Första Maj
Andra kammare efter valet 1968.png
Författare/Upphovsman: Ff152Rr361Af7, Licens: CC BY-SA 4.0
Sveriges riksdags andra kammare efter andrakammarvalet 1968.
Axel-strand.jpg
Axel Strand
Leif Cassel.jpg
Leif Cassel (1906-1988), jurist och politiker (högern).