Riksdagen 1930


Riksdagen 1930
Tvåkammarriksdag
Stockholm
Riksdagens varaktighet
10 januari 1930–14 juni 1930
(155 dagar)
◄ 19291931 ►
Redigera Wikidata

Riksdagen 1930 ägde rum i Stockholm.

Riksdagens kamrar sammanträdde i riksdagshuset den 10 januari 1930. Riksdagsarbetet inleddes ceremoniellt genom riksdagens högtidliga öppnande i rikssalen på Stockholms slott den 11 januari. Första kammarens talman var Axel Vennersten (Nationella partiet), andra kammarens talman var Bernhard Eriksson (S). Riksdagen avslutades den 14 juni 1930.[1]

Under riksdagens lopp avgavs 280 propositioner. I första kammaren väcktes 343 motioner, i andra kammaren och 557. Riksstaten slutade på 813 367 200 kronor.[2]

Några av de beslut som fattades under riksdagen 1930:[2]

  • Båda kamrarna avslog motioner om arbetarsemestrar.
  • Sedan regeringen föreslagit prolongering av lagen om arbetstidens begränsning, antog riksdagen permanent lag i ämnet, avsedd att träda i kraft den 1 januari 1931.
  • I dechargefrågan framställde Konstitutionsutskottet tio anmärkningar enligt § 107 regeringsformen, vilka samtliga lades till handlingarna, i ett fall dock med gillande i andra kammaren. Den sistnämnda anmärkningen gällde att utrikesnämnden inte på ett tidigare stadium hörts i fråga om instruktionerna för Sveriges ombud vid tullkonferensen i Genève.
  • Ny lag antogs om församlingsstyrelse. Kyrkofullmäktige blev obligatoriskt i församlingar med över 5 000 invånare.
  • Riksdagen begärde ny allsidig utredning av Sveriges försvarsfråga.
  • Till en ny havsisbrytare beviljades ett anslag av 3 400 000 kr.
  • För att lätta jordbrukets kreditbekymmer inrättades Svenska jordbrukskreditkassan med en grundfond av 15 miljoner kronor, varjämte stadgarna för jordbrukskreditkassor och centralkassor i vissa punkter ändrades.
  • Beslut fattades om uppförande av Karolinska sjukhuset.
  • Utredning begärdes om statens övertagande av Kinnekulleverken.
  • Nya kommunallagar antogs, huvudsakligen byggda på en formell revision av de tidigare, för att få en förbättrad och mera överskådlig framställning, och en tydligare formulering.
  • Ett avtal med Stockholms stad om exploatering av delar av Ladugårdsgärdet godkändes.
  • Personlig professur beviljades åt professor Jöran Sahlgren med uppdrag att leda ortnamnsundersökningarna. Anslag beviljades till ortnamnsarbetet.
  • Socialdemokratiska motioner om grundlagsändringar i syfte att stärka regeringsmakten avslogs.
  • Lagen om riksbanken ändrades för att utvidga bankens sedelutgivningsrätt, utan att bankens guldkassa behövde ökas.
  • En ny testamentslag antogs. Lagen utgjorde en fortsättning av den revision av ärvdabalken som påbörjades genom 1928 års arvslag.

Referenser

  1. ^ Riksdagsbeslutet vid riksdagen 1930.
  2. ^ [a b] Riksdagen 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931)
Svenska riksdagar
Medeltiden
(herredagsmöten (urval)		Sveriges lilla riksvapen
Reformationstiden
(de första ståndsriksdagarna)
Stormaktstiden
(fr.o.m. 1617 års riksdagsordning)
Frihetstiden
(fr.o.m. 1723 års riksdagsordning)
Gustavianska tiden
(fr.o.m. 1772 års regeringsform)
De sista ståndsriksdagarna
(fr.o.m. 1809 års regeringsform)
Tvåkammarriksdagen
(fastställt i
1866 års riksdagsordning)
1867 • 1868 • 1869 • 1870 • 1871 (lagtima) • 1871 (urtima) • 1872 • 1873 • 1874 • 1875 • 1876 • 1877 • 1878 • 1879 • 1880 • 1881 • 1882 • 1883 • 1884 • 1885 • 1886 • 1887 (A) • 1887 (B) • 1888 • 1889 • 1890 • 1891 • 1892 (lagtima) • 1892 (urtima) • 1893 • 1894 • 1895 • 1896 • 1897 • 1898 • 1899 • 1900 • 1901 • 1902 • 1903 • 1904 • 1905 (lagtima) • 1905 (första urtima) • 1905 (andra urtima) • 1906 • 1907 • 1908 • 1909 • 1910 • 1911 • 1912 • 1913 • 1914 (A) • 1914 (B) • 1915 • 1916 • 1917 • 1918 (lagtima) • 1918 (urtima) • 1919 (lagtima) • 1919 (urtima) • 1920 • 1921 • 1922 • 1923 • 1924 • 1925 • 1926 • 1927 • 1928 • 1929 • 1930 • 1931 • 1932 • 1933 • 1934 • 1935 • 1936 • 1937 • 1938 • 1939 (lagtima) • 1939 (urtima) • 1940 (lagtima) • 1940 (urtima) • 1941 • 1942 • 1943 • 1944 • 1945 • 1946 • 1947 • 1948 • 1949 • 1950 • 1951 • 1952 • 1953 • 1954 • 1955 • 1956 • 1957 • 1958 (A) • 1958 (B) • 1959 • 1960 • 1961 • 1962 • 1963 • 1964 • 1965 • 1966 • 1967 • 1968 • 1969 • 1970
Enkammarriksdagen
(fastställt i
1974 års regeringsform
och riksdagsordning)

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”